Kerstin Tham: Värna det akademiska ledarskapet!

Kerstin ThamMalmö universitet var värd då Sveriges högskole- och universitets förbund, SUHF, samlades i förra veckan. Intressanta diskussioner fördes om vikten att försvara akademisk autonomi i tider då populistiska krafter växer sig starka.
Att leda omvandlingen av en högskola till ett universitet är en positiv intressant ledarskapsutmaning.

De akademiska kärnvärdena och det akademiska ledarskapet är viktiga förutsättningar för att lyckas med denna omvandlingsprocess. Kärnvärdena som akademisk frihet, integritet och kvalitet är utgångpunkterna i Malmö universitets nya  strategi 2022.  

För att stärka den akademiska friheten och integriteten behövs ett starkt akademiskt ledarskap på olika nivåer på våra universitet och högskolor. Jag funderar mycket över vad som kännetecknar ett gott akademiskt ledarskap och hur vi kan utveckla goda akademiska ledare. Times Higher Education har gjort en intressant kartläggning av betydelsen av akademiskt ledarskap. Det känns angeläget att diskutera dessa frågor vidare för att vi ska kunna stärka den akademiska friheten och kvaliteten i högre utbildning och forskning. På så sätt kan vi också stärka vår identitet och roll i samhället i ett globalt sammanhang.

Utifrån min personliga erfarenhet av akademiskt ledarskap vid Karolinska Institutet och vid Malmö universitet anser jag, liksom i kartläggningen ovan, att rektorer, dekaner och prefekter måste ha kollegiets förtroende som akademiska ledare för att lyckas i sina uppdrag. Den kollegialt förankrade rekryteringsprocessen är därför nödvändig. Angeläget är också att akademiska ledare har tillräckligt administrativt stöd för att fortsätta arbeta med undervisning och forskning. Men det räcker inte att vara en stark akademisk företrädare utan det behövs även ett gott och värdegrundsbaserat ledarskap. Det är ingen lätt uppgift att vara en bra akademisk ledare.  Viktigt är därför att vi satsar på framtidens akademiska ledare genom inspirerande ledarskapsutvecklingsprogram för intresserade juniora lärare och forskare.  Där kan de träna och bygga upp sin ledarskapsskicklighet steg för steg. Ledarskapserfarenheter är användbara i både undervisning och forskning och borde värderas högre vid anställning.

Den kanske viktigaste uppgiften för en akademisk ledare är att värna de akademiska värdena och att bana vägen för nästa generations lärare och forskare. Min erfarenhet är att ett akademiskt inkluderande ledarskap bidrar till en hög kvalitet i både forskning och utbildning. Ett delat ledarskap kan också underlätta för akademiska ledare att fortsätta sin undervisning och forskning.

Ett svar på ”Kerstin Tham: Värna det akademiska ledarskapet!”

  1. Hej Kerstin!

    Jag delar helt din uppfattning att rektorer, dekaner och prefekter måste ha kollegiets förtroende som akademiska ledare för att lyckas i sina uppdrag som chefer. Samtidigt är flera av de saker du tar upp om ledarskap i din blogg intimt relaterat till arbetsordningen vid Malmö universitet. I förslaget till ny arbetsordning framhålls att ”principerna för kollegialitet” ska prägla universitetskulturen och blir ju så att säga ett sätt att operationalisera dessa principer. Det är därför av avgörande betydelse att så många anställda som möjligt får möjligheten att yttra sig om det nya förslaget. Om jag förstår saken rätt så är det endast fakultetsstyrelserna (samt bibliotek och GAS) som utgör remissinstanser. Här måste man komma håg att fakultetsstyrelserna är tillsatta utifrån den tidigare arbetsordningen och inte utifrån kollegiala principer. Personligen tror jag att det hade varit avgörande för legitimiteten i det nya förslaget att alla institutioner på Malmö universitet får möjligheten att diskutera innehållet i arbetsordningen och att ge synpunkter. Det kunde vara ett bra exempel på de kollegiala principer som det talas om i dokumentet. Jag kan inte se några hinder i att du uppmanar alla anställda och institutionerna att diskutera det nya förslaget till arbetsordning och inkomma med synpunkter.
    Jag ser i princip positivt på det nya förslaget men det finns några frågetecken som hade behövt utvecklas. Exempelvis så står det att dekan ska utses av rektor efter en kollegial rekryteringsprocess utan att definiera hur denna ska genomföras, hur rekryteringsgrupp utses eller vilka den består av. Här finns en del frågor. Ungefär samma process gäller vid utnämning av prefekter. Vid flera andra universitet i Sverige så väljs både dekan och prefekt i öppna val. Varför tar vi inte efter denna ordning?

    Ser fram emot en vidare diskussion kring dessa frågor.

    Anders Jakobsson, LS

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *