Samarbetsproblem och nykomponerad musik

Eftermiddagen den första dagen ägnades åt “Joint programme : What is it ?” med underpunkterna “General framework after the Bologna Process : in Europe, in FWB” samt “Added value and challenges of joint degrees”. Ni vet att en del larviga människor brukar säga confused but on a higher level efter att de försökt lära sig eller lära ut något. Jamen då är jag väl en tönt då. Men klarare än någonsin är att ingen helt klart kan säga vad som är en double degree, joint degree och/eller joint programme. Vi pratade länge och väl om vem som ska signera vad för att det ska vara det ena eller det andra, samtalet smög sin in på Brexit, och hur gör man med avgiftsbelagda studenter? Tja, alla länders regelverk ser ju lite olika ut.

Efter det passet kändes det bra med en rejäl bensträckare i de backigare delarna av Liège. Med kullarna här blev det ju inte någon 50-minutersmil precis.

Kvällen bjöd på underhållning i form av nykomponerade musikstycken av elever på kompositörsutbildningen på det kungliga konservatoriet. Temat för kvällens uppförande var rymden, och det kanske förklarar varför i stort sett alla stycken var experimentella, i alla fall för mig som inte är så bevandrad i modern “klassisk” musik. En glädjande sak var att nästan alla stycken uppfördes av bland annat tvärflöjt. Tvärflöjt är ju som ni vet chefsinstrumentet (och nej, det är inget som jag fått för mig efter att ha sett Anchorman, jag har varit nere med tvärflöjten sedan Gunilla von Bahr gav ut Solflöjtskivorna.)

Det bändes på strängar, hostades i flöjter, valthorn fistades och flygeln spelades inifrån, direkt på strängarna (det är inte det som är preparerat piano vad?) Mest minnesvärt var ett stycke för Cello, altfiol och två violiner som malde på i stort sett samma ackord i en bestämd rytm för att ibland glida ett halvt tonsteg och mer sällan överraska med stråkattacker. Gud var jag är utanför min kunskapszon nu. Några, efter en lyssning, minnesvärda melodier var det inte. Men, det tror jag mycket väl kan bero på temat för kvällen och uppgiften de fått. Tolka rymden liksom, det blir väl inga evergreens av det – eller vad säger du major Tom?

 

Calatrava, våfflor och internationella samarbeten.

Jag befinner mig i en kosmopolitisk och i viss mån postindustrialistisk stad som kämpar lite med att hitta sin i identitet som en intellektuell kunskapsstad i och med övergången från tillverknings- till tjänstesamhället. Staden är en av de största i landet, och har fått lite dåligt rykte på grund av något högre kriminalitet och arbetslöshet än landet i stort. Universitetet har lite mer än 20 000 studenter. Bland det första man ser när kommer till staden är ett stort byggnadsverk av Santiago Calatrava. Varför har jag ens lämnat Malmö? Jo, jag är i Liège, Belgiens femte största stad för att, i ramen av en ”staff training week” lära mig mer om Joint- och double degrees.

This image was originally posted to Flickr by 16 Miles of String at https://flickr.com/photos/36378366@N00/4305809704. It was reviewed on 22 July 2016 by the FlickreviewR robot and was confirmed to be licensed under the terms of the cc-by-sa-2.0.

Under den första presentationen fick jag lära mig att de här på Université de Liège har 38 kandidatprogram, och så mycket som 209 Mastersprogram, jag ska, även om det inte är det jag är här för i första hand,  försöka ta reda på lite om hur det kan vara möjligt.

Just nu firar universitetet, som är äldre än nationalstaten Belgien, 200-årsjubileum. Under 200 dagar kommer detta att firas på olika sätt över hela staden. Även en del av universitetets byggnader är gamla, byggnaden vi befinner oss i idag har inte många likheter med Niagara, då den började byggas (om jag fattat rätt) redan 1811.

 

Huvudbyggnadens fasad mot gatan, som synes pågår fasadrenovering.

Den här hallen möts man av när man går in.

I den här korridoren hittar man rektors kansli och den centrala administrationen.

 

Självklart bjöds det på bland annat våfflor till lunchen. Senare i veckan lär det dyka bilder på Moules Frites.

Australian Catholic University (ACU) i Sydney

Jag började mitt Australienbesök med en “partnerdag” hos Australian Catholic University (ACU) i Sydney. ACU har varit vårt parneruniversitet sedan 2012 och de har i stort sett samma utbildningsutbud som Malmö högskola. Denna dag hade de även bjudit in några av deras partneruniversitet från Frankrike, Japan, USA och Sydamerika. Förutom att vi fick träffa en del av fakultetspersonalen så gav de oss även en gedigen Campus Tour på två av deras campus, besök på deras Student Center, bibliotek, studentcafeér och vi fick även möjlighet att få besöka deras nybyggda studentbostäder.

 

RMIT

Hello from Down Under!

So far, Australia and MAH partners have been great! I attended the Global Experience Fair with RMIT, there was an Australian student helper who studied at Malmö University and loved it – so she did a nice job telling students about her experience!

Before the fair

There was a good crowd of interested students and the students and staff seemed to have similar values and styles of Malmö University so it felt great. I held a general presententation for students, one came up to me afterwards and said he was planning on going to a school in the UK who was to present after me but I changed his mind and he is now looking at Malmö, Go MAH 😉

Went on a beautiful campus tour. RMIT offers lots of spaces for the students.

I februari behövs inte vinterkläder i Argentina

Dag 1

En glädjande upptäckt: Eduroam fungerar perfekt även här.

När jag först tog de stapplande stegen in i den sydamerikanske civilisationen måste medges att det var med viss tvekan över vad som väntade. Julio, mannen på flygplatsen som stod och höll skylten med mitt namn och som också körde mig till universitetet, kunde inte ett ord engelska. Och min skolspanska skulle inte räcka långt om så livet hängde på det. Men tack vare Mah-kollegans instruktion till en fras på dialektal argentinska ”Jag är väldigt glad över att vara här” visade Julio upp ett tandlöst leende i bilen på väg mot universitetet. Han pratade välvilligt på för att lära mig om staden. Jag tror att han t ex försökte förklara att just nu är den värsta timmen på dygnet att sitta i en bil. Någonting om treinta cinco grado och Sabado a ocho treinta gav lite indikation på att han hade koll på utomhustemperaturen och när vi skulle tillbaka till flygplatsen på lördag.

Med hjälp av nätverket International Network of Universities (INU) har man förmånen att besöka partneruniversitet runt i världen för Staff Shadowing. Jag valde Argentina. Efter flygresor och mellanlandningar på sammanlagt 22,5 timmar skulle man kunna fråga sig om det var värt resan.

Jo då, det var det absolut.

 

 

 

 

 

 

 

Efter en löprunda i 30 graders värme ner till sjön här intill och därefter en genuin Argentinsk middag med en god dryck hade man landat helt rätt. Vi som besöker universitetet i Santa Fe tilldelas rum i en byggnad 100 meter från deras remarkabla byggnad för centraladministrationen. Mitt rum ligger på våning 6 och ger en utsikt norrut. Alla bekvämligheter ingår och wifi-uppkopplingen är felfri. Eduroam hugger även här. Veckan räddad.

Santa Fe ligger 50 mil norr om huvudstaden. Buenos Aires har 10 miljoner invånare och är störst i landet. Santa Fe har femte platsen på samma lista men är näst störst i sin provins. Kuststaden Rosarío har fyra gånger fler invånare men det är alltså Santa Fe som står för provinsens politiska epicentrum. Medan det rapporterats mycket om kriminaliteten i huvudstaden ligger det en tryggare atmosfär över Santa Fe. Sammanlagt har universitetet över 46.000 studenter men man kommer förklara i morgon hur allt är organiserat och vilka fakulteterna är.

Sverige är fyra timmar före Argentina på vintern. Hur det blir med sommar- och vintertid är osäkert.

Dag 2

Här i Argentina kommer man precis från en månads sommarlov. Hela januari stänger universitetet ner sin administration och sommaren ligger kvar till den 20 mars då hösten gör intåg. I maj när vintern börjar närma sig är det ungefär 15 grader här i byn. Idag var det återigen 35.

Universidad Nacional del Litoral, UNL, är ett 100-årigt lärosäte (öppnade portarna 1919). En djupdykning i historien visar att universitetet har en intensiv relation till nationen Argentinas historia. Landets regeringsförfattning har reviderats två gånger under 1900-talet. Båda gångerna gjordes omskrivningarna i en speciell föreläsningssal i UNLs centrala administrationsbyggnad. Salen är en stolthet och ligger alldeles intill foajén. Byggnaden består av tre våningar och är indelad i fyra kvadranter med en lummig innergård i mitten. I ena delen huserar administrationen, i en annan del finns lärosätets radiostation och tevestation och den största delen av byggnaden tillägnas den juridiska fakulteten som över hela Argentina är aktat för sin tyngd, sin historia och sitt genomslag i den nationella politiken. Ett antal auktoritära figurer från UNL har innehaft roller som borgmästare eller Argentinas utbildningsminister. I september 2017 ska rektorn för UNL väljas och det är ungefär 50-50 på vem som kommer väljas in. Det verkar stå mellan dekanen för Fakulteten för arkitektur, design och urbanisering och dekanen för Fakulteten för humaniora. Den sittande rektorn kommer inte väljas om.

Argentina är stort. Närmare bestämt 600 mil från norr till söder. Provinsen Santa Fe är stort som Italien och staden Santa Fe med sina 4-500.000 invånare är den näst största staden men som namnet antyder provinsens huvudsäte. UNL har 10 fakulteter utspridda över provinsen vilket betyder att vissa städer med en fakultet ligger 4-5 timmars bilresa bort. Detta i sin tur betyder att en centralisering av verksamhetsstödet aldrig hade fungerat här. Kommunikationsavdelningen, till exempel, har lokal närvaro på alla fakulteter, även på de fakulteter som ligger närmare. Romina Kippes var tidigare kommunikatör men 2003 arbetade hon sig fram till en position som kommunikationschef. Idag har hon en stab på över 100 personer utspridda över ett stort geografiskt område. Allt från grafiska designers och webbredaktörer till journalister och kamerapersonal i medieproduktionen arbetar mellan 07.00 och 15.00 för en tät, sammanhållen och konsekvent profilering. Till skillnad från många professionella här på kommunikationsavdelningen har hon bara ett mycket krävande uppdrag. Många andra här har fler än ett arbete.

De två medarbetare jag lunchade med idag, Alejandro och Franco, jobbar som designers på kommunikationsavdelningen. De undervisar båda två i typografi på deltid. Och på fritiden har de båda egna designstudios.

I samband med UNLs 100-årsjubileum är det på tapeten att uppdatera logotypen. Den har hängt med sedan 2003 men enligt Alejandro kunde det vara en god idé att kika på möjligheten att göra om och göra nytt. Den nuvarande rutan med “vita bokstäver på en kvadrat i färg” (olika färger för alla fakulteter) är användarvänlig. Och precis som på Mah (snart Mau) hanteras den grafiska profilen oftast med den respekt den förtjänar utan kreativa förslag på att manipulera det grafiska språket, till exempel för att trycka upp en egen t-shirt eller för att med egna medel sätta en ny identitet på en webbsida eller en produkt. Deras grafiska manual är väldigt snarlik vår med precis samma inslag och moment i profileringen.

Vad beträffar UNLs användning av typsnitt så använder de en öppen version av Franklin. Däremot har de precis köpt en fontfamilj från en typograf verksam i Holland och som har sin designutbildning härifrån UNL.

Dag 3

I staden Santa Fe finns ungefär hälften av de 10 fakulteterna. Idag blev det presentationer och utbyte med en större grupp av kommunikatörer och designers på det “Kulturella centret” här i stan.

 

 

 

 

 

 

 

 

Det man först ser när man kommer in i Secretaría de Cultura är att byggnaden består av två tidsepoker. Först ett gammalt bibliotek med anor från tidigt 1900-tal men sedan också en modern del med teaterscener, musiklokaler och inspelningsstudios blandat med kommunikatörer och designers. Kulturcentrat samverkar mycket med staden och de evenemang som återkommer varje år. Här arrangeras konferenser, utställningar, teaterföreställningar och musikkonserter. Med stark anknytning mer till Santa Fe än till universitet ges en större grafisk flexibilitet även om universitet aldrig kompromissar om logotypens placering på allt som produceras även ifrån denna institution. Secretaría de Cultura har också ett eget skivbolag som också satsar mycket på CDskivor och inspelning

 

 

 

 

 

 

 

av lokala och nationella förmågor i samband med vissa teman eller genrer. Och på allt som produceras eller trycks finns den grafiska profilen, en blå kvadrat med vita bokstäver. Den känns igen överallt och efter tre dagar känns den ganska tom på ett budskap.

Jag hade även förmånen att idag få ett längre möte med Julio. Inte snubben som agerar eskort till och från flygplatsen utan en av de två personer som är internationella koordinatorer för inresande och utresande studenter och forskare. Julio berättade att de varje termin tar emot 200  forskare och masterstudenter. Hur många som reste ut för utlandsstudier VT-17 kunde han tyvärr inte svara på. Men han är också delaktig i nyhetsrapporteringen av viktiga händelser i sociala medier och i kalendern på tevekanalen.

Vädret förresten är något av det mest tryckande klimat jag upplevt. Santa Fe ligger som i en gryta under Atlantens havsyta men ändå omringat av två stora floder som rinner från Brasilien i norr och ut vid Buenos Aires i söder. Luftfuktigheten i Santa Fe är en bra bit över vad som är rekommenderat om man vill hålla skjortan ren hela dagen. Dessutom är februari i år minst lika varmt som högsommaren i januari. Med en morgontemp idag på 29 och en dagtemp på 36 grader blev det med flodernas hjälp en omöjlig uppgift att undgå den ringlande droppen på ryggen. Jag hade nog rekommenderat att resa hit närmare vintern då dagarna är mer behagliga. April-maj är tydligen helt fantastiska här. Precis som hemma i Malmö.

Dag 4

Ett möte på Fakulteten för arkitektur, design och urbanisering idag innebar ett möte med kärnverksamheten. Det upplevs råda en annan typ av relation mellan centraladministration och kommunikation på fakultet här än på Mah. För kommunikation följer man här riktlinjerna utstakade centralt men har den närmaste chefen på fakulteten, alltså dekanen. Det kan innebära att man som medarbetare på kommunikationsavdelningen slits mellan två agendor. Därför ges man från den centrala och styrande enheten ganska fria gränser för vad som är okej så länge man profilerar fakulteten på ett korrekt sätt. Just den här fakulteten har 4000 studenter och plockar in 700-800 nya studenter varje år. Det är inga intag mellan terminerna utan det är endast nya intag när höstterminen startar den 13 mars (hela universitetet tar in cirka 7000 nya studenter varje år). Webben sköts av ett lokalt webbteam som efter snart 16 år kommer lämna Joomla och gå över till WordPress. Efter en snabbintervju (av mig???) visar två av medlemmarna ur teamet för kommunikation och design runt i huset. Det är en ganska trång byggnad så de berättar att det är tur att vi går rundturen den här veckan. Nästa vecka börjar det myllra med studenter i hela huset och i foajén i synnerhet sitter det alltid fullt med folk på trappstegen formade som en oktagon.

Något man också märker (om man är en sån som lägger märke till sånt) är alla färgmarkeringar som enhetligt stämmer överens med den PMS som tilldelats fakulteterna av centrala designteamet. Se Alejandro från dag 2.
Dagens höjdpunkt blir dock när nästa presentation av Malmö högskola sker i samband med en lunch i det intilliggande huset. Där ligger Faculty of Engineering and Water Sciences. Med bakgrund i diskussionerna som följde min presentation såg tre av de sex professorerna möjligheter till samarbete med motsvarande program/programansvariga i följande områden: Graphics and Digital Design, Videogames Design and Development och Informatics Applied to Multimedia and Website Design. Mycket av vad professorn för det sistnämnda ämnet pratade om handlade om Augmented Reality vilket lät tämligen progressivt. När de alla fick se filmen från vår Youtubekanal och bilderna när drönaren med kamera lyfter längs sidan på Niagara blev det helt saliga och tyckte att allt på Mah var modernt och vackert. När vi satt där i en luftkonditionerad matsal med över 35-gradig värme dunkande på utsidan av fönstret fick jag just ett sms hemifrån dottern om att det minsann hade börjat snöa på februarilovet. Underar hur mina diskussionsmedlemmar hade fångat den nyheten just där och då?

Satt sedan med Mariana och Ana, två kvinnor som utgör press- och kommunikationsavdelningen på just den fakulteten. De har ett stressigt schema med ansvar för alla kanalerna och alla artiklar fördelat på 1,5 heltid. Ana (t.v. på bilden) jobbar bara halvtid. De lärde mig (oss) ett väldigt smart knep på hur man kan göra jobbet med att uppdatera statisk information användbar från år till år utan större revideringar. Tid att spara på det jobbet är ju positivt.

Ska besöka stans största ölbryggeri i morgon. Till min hjälp och som guide följer en professor i grafisk design som ska förklara skillnaderna mellan smakerna av en massa europeiska ölsorter och tre lokala märken som faktiskt är helt okej, har jag hört. Floden Paraná som rinner förbi Santa Fe och är den största boven till den höga luftfuktigheten, kommer från Brasilien, mynnar ut i ett delta vid Buenos Aires i Rio de la Plata och sägs transportera vatten av exakt rätt kvalitet för att brygga den bästa ölen. Ja ja, vi får väl se i morgon.

Här är förresten en bild av Santa Fe från en annan vinkel. Kan dock inte svara på exakt ur vilket vädersträck.

Dag 5

 

 

 

 

 

 

Och så då äntligen techie-delen av veckan. En konversation där jag fann mig trygg och lugn. Här satt framför mig en trio som bestod av en IT-chef för hela universitetet, en webbutvecklare som ansvarade för alla plattformar och system och till sist en administrativ assistent. Jag visste ju naturligtvis vem som var vem, men när de satt där tänkte jag att det hade varit omöjligt att gissa rätt utan facit i handen…

De ska precis sjösätta projektet som innebär att lägga om alla sina enskilda webbplatser till en gemensam plattform – WordPress. Eftersom det förekommit att frifräsare har skapat egna profiler och struntat i föreskrifterna designmässigt, har Alejandro (se dag 2) på designavdelningen satt ramarna hårt men tröskeln lågt för att alla ska kunna anpassa sig utan att känna att det kompromissar för mycket. Det innebär också att alla fakulteter och forskningscentrum har ett eget webbnätverk och en egen webbplats med liknande mallar som resten av universitetet. Och hela ramverket är nu tydligt beskrivet i den grafiska manualen. Hierarkiskt befinner sig IT-chefen i sekretariatet som styrs direkt av ledningsgruppen med rektorn och dekanerna som högst beslutande organ. Det finns även en universitetstyrelse med externt inflytande och studentrepresentanter, men även det organet leds av rektorn. Det är en intensivt politisk spänning runt all utbildningsverksamhet. Detsamma gäller för universitetet. Därför har rektorn en smal balansgång att vandra genom alla beslutande organ och externa inflytanden eftersom det oftast handlar om vem som utifrån politiken ska få ta över rektorämbetet. Samtidigt spekuleras det lika mycket vilken politisk topposition rektorn ska få ta över när han/hon lämnar sitt mandat på universitetet.

Eftersom detta är den sista dagen i Santa Fe innebar det en massa avsked innan siestan. Den förmågan som har koordinerat min vistelse här heter Antonella och hon har verkligen gjort allt i sin makt för att göra allting så bra som möjligt. Jag överlämnade den bästa gåvan hemifrån som tack (en låda värmeljus och tre snöbollar från Orrefors) och fick lite gåvor av henne också. Vi tog farväl och en annan yngre kvinna tog vid för att guida mig runt skolan teve- och radiostationer. Radiostationen (eller “radiostationerna” eftersom det finns både AM- och FM-band) har funnits i skolans regi i 85 år. Tevestationen är bara 4 år gammal men allting har redan exploderat i storlek och allting behöver flytta in i nya större lokaler. Delvis därför håller det nu på att byggas ett flera våningar högt mediecenter tvärs över gatan där bland annat även e-learningplattformen kommer inkvarteras. Distansutbildningar är på framfart och tar allt större plats i
medieproduktionerna.

Jo förresten, IT-chefen på bilden här ovan heter Claudia. Fernando (t.v.) är webbutvecklare och Mauro är assistent till administrationen (och tolk för Claudia).

 

 

 

 

 

 

 

I morgon bitti är den här vistelsen slut och den långa resan hem till Hjärup börjar med att Julio hämtar mig precis här utanför. Hade gärna stannat ett par dagar ytterligare men längtan efter nära och kära där hemma gör att fem intensiva dagar räcker. Ska iväg och undersöka ölfabriken ikväll men sedan är det tack och godnatt för den här gången.

Tack Argentina.
/Johan