Vad är det vi känner? Spänning!

Idag har jag försökt få ordning på franskan i mina presentationer. Det går bra men det behövs en del hjälp från Google Translate och Wikipedia. Jag börjar med det jag tror det heter på franska, testar vad Google translate översätter det till på svenska och engelska, modifierar lite, översätter tillbaka, tills det verkar bra. Vissa roliga översättningar blev det när jag skulle skriva om sensorer som mäter spänning. Några översättningar fram och tillbaka mellan engelska blev så här: “What do we sense? Voltage” blev på svenska “Vad är det vi känner? Spänning” som sedan blev på engelska “What do we feel?” Excitement”. Mitt slutliga förslag på franska blev “Quelle est la détection du microcontrôleur? Tension électrique (voltage)”. Ett enkelt uttryck som elektrisk spänning ställer till problem. Enligt wikipediaartikeln på franska om elektrisk spänning kallar franska allmänheten ofta spänning för “voltage” medan man i vetenskapliga sammanhang använder “tension”. Det är tur att wikipedia finns eftersom jag aldrig fick lära mig vetenskapliga elektriska termer när jag läste franska. För övrigt: ska forskare använda vetenskapliga eller folkliga uttryck? En ny artikel i Physics Today menar att forskare bör tänka mer på den folkliga betydelsen av ord, och ta ansvar för att uttrycka sig så att allmänheten förstår. Artikeln ger exempel på ett antal uttryck som betyder en sak för forskare men något helt annat för allmänheten som tex: “error” betyder “mistake, wrong, incorrect” för allmänheten men “difference from exact true number” för forskaren. Artikeln i Physics today kräver inloggning, men man kan läsa mer om det tex här: S#*@ scientists say

Tvättfat på hotellresturangen

Gatukorsning i Dakar

Skillnader

Idag har jag upplevt stora skillnader under dagen. Lunchen åt jag på en enkel resturang 10 minuters gångväg från universitet, på väg mot centrum. Ett antal getter stod på gatan utanför, och en stor portion ris och fisk kostade 1000 franc (ungerfär 14 kronor). På kvällen gick jag i andra riktningen och kom då till ett stort luftkonditionerat köpcentrum med officiell Apple-affär vägg i vägg med officiell Samsung-affär. Där kostade en hamburgare och en espresso 4000 franc. Det är inga problem att leva billigt här, men heller inga problem att hitta samma utbud som i Sverige.

För övrigt har jag roat mig med att programmera en Android-app som ska kunna skicka och ta emot sms. Skicka-delen går bra, men ta emot-delen har jag inte lyckats helt med, så om någon som läser detta är en fena på att skriva android-appar som tar emot sms får han eller hon gärna höra av sig!

Som hemma

Efter ett par dagar i Dakar börjar jag känna mig hemma. Ett kontor att gå till, kollegor att äta lunch med och nu har jag även blivit vän med en musiker som kommer att ta mig med på konserter mm när det blir helg. Det är inte många här som pratar engelska, så jag får mycket franskaträning, och det går bättre både att förstå och prata än vad jag hade vågat hoppas. Det är mer än 25 år sedan jag läste franska, och jag kan inte precis säga att jag haft många tillfällen att träna den sedan dess. Den stora utmaningen blir förstås när jag ska undervisa på franska. Hittills har jag bara hunnit förbereda.

Installerad på universitet

Idag är det varmt i Dakar, och då menar jag inte bara varmt utan varmt-varmt. Till och med Dakar-borna tycker att det är varmare än vanligt. Som väl är har det inte varit några strömavbrott idag, och det  finns luftkonditionering i de flesta kontoren på universitetet. Jag har fått en arbetsplats i en byggnad som ligger ett stenkast från hotellet. Jag har även blivit visad runt på delar av universitet, som är gigantiskt, totalt ca 60 000 studenter. Infrastrukturen verkar funka bra, wifi överallt. De närmsta dagarna kommer jag att förbereda min kurs tillsammans med kollegor här. Studenterna träffar jag först nästa vecka.

Framme i Senegal

Tidigt imorse landade flyplanet i Dakar. Resan gick utan problem. Eftersom jag ska undervisa i bland annat mobilprogrammering har jag med ett antal mobiler, datorer, arduino, lödkolv mm. Jag hade oroat mig för att det skulle bli problem i tullen i Senegal, och de tyckte inte att min packning var normal. Jag visade upp ett intyg med stämplar från både Mah och UCAD (Université Cheik Anta Diop de Dakar) och då gick det bra. Jag bor på campus, på “Maison de l’Université”, ett hotell med wifi, TV, dusch och luftkonditionering. Det har visserligen varit strömavbrott större delen av dagen, men ändå. Nu funkar strömmen igen så jag kan publicera detta inlägg. Imorgon börjar jobbet. Fortsättning följer.

Receptionen