Skottland i back-spegeln men ack så nära

Nu har jag varit hemma ett bra tag men pga tekniska problem med uppkopplingen i Paisley kunde jag inte skriva mina sista inlägg i realtid. Hade tänkt köra “good-enough”-kortet men känner ändå – så här när jag håller på att lägga upp foton på Facebook-gruppen “UWS International Week” – att jag inte vill lämna min upplevelse hängande i cyberspace-luften. En sån fin upplevelse förtjänar ett riktigt avslut tycker jag.

Så, var var jag någonstans? Jo, just det, hight tea väntade och vilken fin upplevelse det var, liksom besöket på Ayr Campus. Men, en sak i taget. Besöket på det nybyggda campuset i Ayr var verkligen en behaglig upplevelse. Allt var så jäkla fräscht – den tekniska utrustningen i fungerande (obs!) datasalar, den skandinaviskt inspirerade och minimalistiska inredningen, den gröna och lummiga miljön runtomkring samt de oerhört fina studentbostäderna som just blivit inflytningsklara. Verkligen toppklass och jag ska göra mitt allra bästa för att se till att våra studenter (speciellt de på vissa K3.utbildningar) ges möjligheten att studera en termin i denna inspirerande och vackra miljö.

Sen var det alltså High Tea i Largs, denna vykortsvackra lilla stad precis i korsningen mellan havet och bergen. High tea visade sig vara världens godaste fish and chips(!) vilket var både gott och välbehövligt efter en lång dag. Sedan hemfärd och hyfsat tidig kväll eftersom morgondagen innebar tidig uppstigning.

06:30 på torsdagen ringde klockan. 07:30 gick bussen med riktning Edinburgh. Och det var det väl värt. Vilken stad, vilken atmosfär, vilken historia och vilket..regn. Pga av att vädergudarna skrattade alla turister rakt i ansiktet innebar Edinburgh-dagen många besök till stadens olika dryckesutförsäljare, lite sightseeing, lite shopping och många skratt.

Väl på bussen tillbaka till Paisley tog sig nästan alla en välbehövlig tupplur. Kvällen skulle ju bjuda på en hel del spektakel så det var verkligen en välbehövd powernap visade det sig. Samlingen på Paisley Abbey – detta sagolika monument – var satt till 18:30 och programmet innehöll bland annat guidad tur, skotsk folkdans, säckpipor, bubbel och sedan en väldigt god middag i sällskap med såväl delegater som medarbetare från UWS. Den förhandsbestämda bordsplaceringen innebar att jag fick tillbringa kvällen brevid en av de högsta hönsen på UWS och det var verkligen lyckat. Mycket charmig, mycket kunnig, mycket rolig = en perfekt bordskaveljer.

Stärkt av denne bordskavaljers mycket observanta tillsyn av mitt glas – kände jag att jag ville uttrycka all den tacksamhet som jag kände inför alla de UWS-medarbetare som lagt ner så mycket arbete, omtanke, glädje och värme i planeringen och genomförandet av denna vecka. Så det gjorde jag. Och det gick bra. Kan till och med vara så att jag myntat ett och annat smeknamn på de olika medarbetarna, smeknamn som jag är rädd för att de kommer att få dras med en lång tid framöver. Bara positiva smeknamn dock.

Sedan bar det av till ett sista besök på The last post – detta jordens ände som hade gett en massa förvirrade delegater från hela Europa en plats att lära känna varandra, utbyta erfarenheter (både professionella och personliga) och dricka en och annan social öl. Sedan var det tack och godnatt för den här delegaten och jag somnade mätt och glad.

Nästa dag tog vi avsked, eller som jag skulle föredra att kalla det, ett “på återseende”. Detta gjordes i ett hav av kramar, tedrickande, tal och visitkortsutbyten.

Upplevelsen i Skottland var för mig helt fenomenal och jag kan verkligen råda alla Mah-medarbetare att åka på personalutbyte i andra länder. Och, om ni har vägarna förbi Skottland, MÅSTE ni åka förbi UWS i Paisley och säga hej till mina nya kompisar där.

Tack för denna gång!

//Malin

Internationaliseringsarbete, pub quiz och kebab

Tisdag 29 maj 2012 (publicerade i efterhand pga tekniskt strul i Skottland)

Idag började den mer arbetsfokuserade delen av veckoprogrammet med att olika så kallade ”Key UWS staff” presenterade sig själva och sina respektive ansvarsområden. Vi fick bland annat höra berättas om internationaliseringsstrategier, marknadsföringskampanjer, studieadministrativa processer, arbete med så kallad ”Life long learning” samt forsknings- och utvecklingsstrategier och samarbeten. Efter lunchen delades vi in i grupper utifrån våra intresseområden. Jag deltog i tre seminarier: internationalisering, studieadministration samt Life long learning. Många intressanta diskussioner följde och det slog mig hur lika alla de representerade universiteten är, både i termer av saker som fungerar bra och i form av de utmaningar som lurar bakom krönet. 

Efter denna heldag var vi lediga i en timme och jag tillbringade denna horisontellt. Klockan 19 var det sedan samling utanför det anrika och pampiga stadshuset – Paisley Town Hall – där vi gjorde entré ackompanjerade av säckpipor och där vi välkomnades av the Renfrewshire Council, en nyligen vald politiker och typ Ilmars motsvarighet. I motsats till Ilmar var hon dock ganska fåordig.

Efter middagen bar det av till den lokala puben där vi hamnade mitt i en klassisk pub quiz som hölls av en Patrick Swayze look-a-like. Många skratt, många spillda öl, inte många poäng. Hemgången blev även den i klassisk skottsk stil. Vissa sjöng, vissa gick vidare, de flesta köpte kebab. Den här Mah-medarbetaren gick dock hem och somnade som en sten. 

Imorgon: fler seminarium, utflykt till Ayr Campus vid kusten och traditionell High Tea i Largs. Vad det sistnämnda är har jag ingen aning om. Fortsättning följer..

Dagens förvåning: När en 1.55-meters skotte (även han väldigt Spud-liknande) började mucka med 2.10-meters Stefan från Hannover. Stefan tittade ner på honom som om han vore en fluga som landat på armen.  

Dagens sämsta: Nära-döden-upplevelsen när vattnet i duschen plötsligt gick från iskallt (detta har jag börjat vänja mig vid) till skållhett. 

Dagens bästa: Besök i Sandy Stoddarts ateljé som finns på Campus. Sandy är drottningens skulptör och det finns verkligen inga ord för att beskriva hans verk, hans drivkraft, hans karisma och hans humor. Underbar på alla sätt och vis och film- och fotodokumentation visas gärna upp till högst bjudande.

Cheers,

Malin

 

 

Dag 2: Sightseeing, nya insikter och Sean Connery

Måndag 28 maj 2012

Efter en ganska sömnlös första natt vaknade jag till ännu en strålande dag i Paisley. Morgonen inleddes med frukost hos mina nyfunna vänner och sen en snabb promenad in till centrum. Alla gator som verkade livlösa och sömniga igår bultade idag av liv och rörelse. Fick under min promenad bland annat lära mig att Paisley-modet för sommaren 2012 är korta shorts, urblekt linne samt tatuering på halsen. Accessoarerna som gäller är tydligen liten aggressiv hund och Iphone med Union-Jack fodral.       

Klockan 12:00 var det sedan dags för alla hitresta deltagare att samlas för en öppningsceremoni som innehöll fotografering, introduktionstal och en gemensam lunch bestående av allehanda plockmat. Norman MacMillan – the go-to person på UWS – förklarade för oss att han och hans kollegor har tänkt sig att ge oss det bästa, inte bara av UWS, men av vad hela Skottland har att erbjuda. Med mycket humor och inlevelse förklarade han att skottar (framförallt de från Glasgow med omnejd) älskar livet och anser att det inte finns något ont som inte för något gott med sig. Han pratade länge om hur sociala skottar är och hur hela landet fullkomligt dryper av historia; hur det bakom varje byggnad, gatunamn, sten, pinne, finns en sagolik historia (riktig eller påhittad) som skottar världen över kan förenas kring och berätta om över en öl eller två. Just stoltheten och glädjen över att vara skotte är för mig inget nytt men är för mina europeiska kollegor ett helt fascinerande sätt att beskriva sig själv och sin kultur.

Men, tillbaka till dagens program. Med anledning av just kärleken till regionen och landet är veckoprogrammet en blandning av sightseeing och fria aktiviteter & presentationer av och diskussioner kring hur UWS tar sig an frågor rörande administration, internationalisering, processarbete och annat som hör en internationell utbildningsförvaltning till.

Första dagen gick dock i de sociala aktiviteternas tecken. En buss med öppet tak hämtade oss vid huvudingången till Campus och körde oss in till Glasgow där en nästan 2 ½ timmes guidad tur väntade. Guiden var en, i mina ögon, väldigt typisk skotsk man i sina bästa år; underfundigt humoristisk, vältalig, artig och väldigt kunnig. Vi besökta bland annat Glasgow Cathedral, Glasgow Green, Glasgow Science Centre, Glasgow University (oj så imponerande byggnader!), Botanic Gardens (oj så vackert!) och en rad olika historiska byggnader; Storbritanniens äldsta pub, olika teatrar och kommunhuset på George Square för att nämna några. Ett stopp gjordes på vägen på Riverside Museum som är beläget bredvid det mäktiga och populära Operahuset  vid the river Clyde (som min farbror Edward för övrigt var en av hjärnorna bakom att bygga. Operahuset alltså). Museet ger en upplevelse av Glasgow förr och visar bland annat (nästan) autentiska gator från hur Glasgow såg ut för 100 respektive 50 år sedan. Väl tillbaka i centrum var vi 9 stycken som besökte en stor bar/restaurant och åt fish and chips. Sedan bar det av hemåt till Paisley med det lokala tåget.

En mycket innehållsrik dag med andra ord där skratten har klingat högt och diskussionerna varit menings- och värdefulla. Jag slås hela tiden av att de viktigaste lärdomarna som denna resa kommer att ge kommer att vara alla de samtal och möten som den ger upphov till. Jag har redan nu, på dag 2, fått nya kunskaper om hur antagningen fungerar i Finland, hur universitetsbiblioteket är uppbyggt i Hannover och hur det tjeckiska utbildningssystemets sjuksköterskeutbildning liknar och skiljer sig från den i Malmö.   

Dagens förvåning: När min finska kollega, efter några öl, deklarerade att hennes drömmars man är Sean Connery och att han är en av anledningarna till att hon valde att söka sig till Skottland.

Dagens bästa: Den skottska man som jag och de andra träffade på den lokala puben; hans engagemang i att hjälpa oss ta reda på den kortaste rutten till det vackra höglandet, hans humor, hans historieberättartalanger och hans tårar i ögonen när han stolt deklarerade att jag och han tillhör samma familj, Celticfamiljen.  

Dagens sämsta: Lunchen som serverades av den lokala cateringfirman. Jag tror att jag talar för nästan alla när jag säger att kött är bäst när den serveras varm.

Imorgon är det fullt program mellan 9-17. Sedan väntar en middag med aktiviteter på the Abbey house där den nyligen invalda kommunpolitikern ska tala och bjuda på middag.

God natt och på återseende önskar en väldigt trött bloggare

Skottland – here I come

Söndag 27 maj, 2012

5 städer på en dag: Malmö, Köpenhamn, Amsterdam, Glasgow, Paisley. Det blev början på min första Erasmus personalmobilitet 2012. Syftet med resan är att, under UWS International Week, lära mig hur mina administrativa kollegor på värduniversitetet – University of the West of Scotland – arbetar med internationalisering, Erasmusutbyten och studentadministration i alla dess former. Totalt är vi ca 40 personer som deltar från universitet ibland annat Polen, Holland, Spanien, Frankrike, Tyskland, Italien och Finland.    

Efter ett antal koppar kaffe landade jag så på Schiphol Airport i Amsterdam, en flygplats lika stor som hela Malmö (kändes det som). Efter lite fritt strosande, inmundigade jag en klassisk flygplatslunch d.v.s. en rätt som inte smakade någonting men som kostade en hel del.  Lunchen efterföljdes av en 20 minuters Power walk till rätt gate och sen var det dags för flygresa nummer 2 med destination Glasgow. Resan gick väldigt smidigt och när jag väl landade efter ca en timme uppe i luften, mötes jag av en nästan tropisk värme i Glasgow! Eftersom jag har besökt staden vid ett antal tillfällen tidigare, då nästan alltid iklädd full regnmundering, kom detta som en chock om dock en glad överraskning. Den pratglade och trevliga taxichauffören som skjutsade mig den sista biten till Paisley, menade att det inte har varit så varmt i Glasgow någonsin, en sanning som jag dock av egen erfarenhet har anledning till att betvivla.

Paisley – staden som jag ska upptäcka under de närmsta 5 dagarna – är, enligt källor, ”den största staden i det historiska distriktet Renfrewshire”. Det historiska arvet gör sig påmint i flertalet vackra byggnader som ligger insprängda i den annars till synes ganska ”vanliga” Brittiska stadsplaneringen: huvudgata med en del kända och okända varumärken på display, lokala och lite ruffiga ölhak, lite snofsigare vinbarer, tågstation, torg och ett ganska kompakt universitetsområde.

Väl framme på Lady Lane, Paisley (boendet på Campus som ska bli mitt hem de kommande fem nätterna) mötte jag tre andra International-week-deltagare (Sari, Claartje och Angelika). De representerar universitet i Finland, Holland och Polen. Eftersom alla var lika vilsna i att ha landat i denna söndagstomma lilla stad bestämde vi oss för att hålla ihop, vilket resulterade i en liten tur runt staden och middag på ett ställe som heter ”The last post” (av klientelet att döma anser jag att de har ett ganska så passande namn på restaurangen). Klassisk Sunday roast satt dock som en smäck!

Sen var det hemgång för alla och vi skiljdes åt med att bestämma träff imorgon till frukosten. Klockan 12:00 drar programmet igång; först en samling och presentation av UWS, sen guidad tur i Glasgow.

Dagens förvåning: När en person som var en kopia av Spud i Trainspotting kom fram till mig och frågade om jag ville köpa en bit kött som han hade i en påse (trasig vakuumförpackning i nästan 30 graders värme gjorde att jag passade på det fina erbjudandet)

Dagens jobbigaste: Att mitt sovrumsfönster ligger precis ovanför den lokala puben som har karaoke på söndagar. Kommer aldrig att kunna lyssna på Whitneys ”I will always love you” igen.

Dagens bästa: Att träffa så himla trevliga och kunniga personer som alla är öppna och ambitiösa. Har en känsla av att jag kommer ha väldigt intressanta och givande diskussioner med mina kollegor från Europa under de kommande dagarna. 

På återseende imorgon då jag förhoppningsvis kan rapportera från nya äventyr, kanske även med bildbevis (ska bara få tekniken att fungera). Godnatt!

//Malin