Hashdofter och ställtid

Som vanligt sprang jag till bussen idag för att inte missa den. Påvägen möter jag en haschdoftande man i övre medelåldern som på ett mycket lugnt sätt och med en slags “surfarattityd” gör mig varse om galenskapen i att springa till bussen:

– Coomåååån maan, whats the hurry?!
Jag måste med bussen ropar jag tillbaka, lätt anfådd.
– Jiiiizzes, svarar han, there are busses comming and going all day, maaaan.

Visst har han rätt. Hade jag missat den så kommer en ny och missar jag även den så kommer det ytterligare en och en till osv. Visst stressar vi för mycket, påväg till jobbet, på jobbet, till dagis och i kommunikationen och i relationer med vänner och ovänner. Det är lätt att slå ett slag för att leva i nuet, lugna ner oss, planera bättre, stressa mindre. Men jag slår gärna ett slag för stressen, samtidigt som jag är medveten om det idiotiska i det.

image
Ställtid i Auckland

Tänk om jag producerat lika mycket varje dag under hela den period jag varit i Nya Zeeland som jag gjort idag, tänker jag på bussen påväg hem. Då hade avhandlingen mer eller mindre varit färdig nu. Men det är såklart omöjligt att ständigt producera på topp (vad det nu betyder) och jag tror att “produktionen” kräver prokrastinering för att återknyta till ett kärt ämne för denna resedagbok. Bodil Jönsson kallar det för ställtid vilket egentligen är ett bättre eller ivarje fall vackrare ord för att skjuta upp saker till morgondagen. Med ställtid menar hon tiden som ägnas åt att mentalt förbereda sig, eller tänka på en kommande uppgift. Ni känner säkert igen det. Ni har en tenta att skriva, ett telefonsamtal att ringa eller en muskel att träna och redan långt före upgiften utförs processas den i ert huvud: -skall jag ta med den eller den litteraturen till tentan, vad är viktigt att jag får sagt i telefonsamtalet eller hur skall jag på bästa sätt köra musten ur den tänkta muskeln? I ett “ställtidsperspektiv” är det dumt eller oförenligt att prata om prokrastinering eller uppskjutande av arbete då denna process också är arbete. När du väl sätter igång med uppgiften är processen redan igång och dessutom inte så svår som du inledningsvis tänkte dig, tack vare ställtiden – processen som på något vis kalibrerar dig för att utföra vad som finns framför dig.

Tänk på det nästa gång du slösurfar, uppdaterar facebook och instagram på arbetstid eller lyssnar på nya motorhead-singeln – det du gör kallas kalibrering, ställtid och är en del av vad du såsmåningom kommer prestera!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *