Same, same but different

Upprepningen och återkomsten är teman som sedan urminnes tider fascinerat människan och skapat grogrund för såväl eldbefängda riter, filosofiska seminarier som alkoholstinna kvasiexistentiella diskussioner längs bardisken. Ett gemensamt drag i dessa diskussioner kan sägas vara en viss upptagenhet vid den egna existensens natur och egenart: Vem är jag, vem är vi och vad gör vi med våra liv, egentligen? Frågan upptar så klart oss som individer men även grupper som organisationer, företag och nationer, vars organisatoriska egenart manifesteras genom symboler som kläder, flaggor och allehanda varumärken.  Oavsett svaret på frågan om vi är mer lika än olika, så befäster vi vår särskildhet genom att gång efter gång manifestera den. Som om upprepningen i sig övertygar oss och alla andra om att kejsaren verkligen inte är naken.

I EU förs det tidvis diskussioner om EU:s särskildhet, som politisk företeelse, samt vad som förenar och skiljer dess medlemsstater. Vi som är innanför. Innanförskapet bejakar ett visst inflöde av utanförskap, men bara så pass mycket att vår s.k. identitet och särart bevaras. På sistone tycks det som om det särskilda, såväl mellan oss medlemsstater som i förhållande till vår omvärld har tagit större plats och fått oss att sluta oss alltmer kring oss själva. Som om EU drabbats av en kollektiv psykos, och plötsligt ser väderkvarnar snarare än fyrtorn. Gårdagens seminarium om högre utbildnings insatser för att hantera migrationskrisen, rundade jag av med en sen middag och en öl på en av stadens centralt belägna afrikanska restauranger. Passande nog var natten varm, så som om den ville omsluta min afrikanska soaré med ett hölje av tropisk fuktighet och värme. Maten var ok, och stämningen magisk. Ifrån min utpost betraktade jag människorna omkring mig. Mörkhyade blandades med vita, kostymklädda med jeansdraperade, och bildade liksom en väv, vävd av globalisering, kolonialism, diktatur och demokrati, skeenden som på olika sätt definierat den plats som jag då befann mig på.

På hörnan av gatan såg jag en barbröstad mörk man med en öl i handen. Jag hade sett honom där tidigare, alltid överförfriskad och högljutt sjungande. Hans bara överkropp gungade i takt med stegen under hans fötter. Eventuellt var gatan hans hem och hans sinne en främling i hans egen kropp. För mitt inre hörde jag hur hans sång spred sig ut över staden och blandades med kostym- och dressbeklädda EU-institutionsmänniskors samtal om utsatthet, utmaningar, EU och samhället. För mitt inre föreställde jag mig hur hans för mig obegripliga verser föll ner och bildade bokstäver på officiella dokument om EU:s färdplan framåt. Mest troligt är dock att han sjöng för sig själv och de försäljare som vid hans sida erbjöd blad och frön med kraft att föra de som ville, långt bort mot en annan tid och plats. Runt denna skara såg jag gröna män med k-pistar som till följd av den senaste tidens tragiska attentat, numera bevakar Bryssels gator. Jag hoppas att slutenheten och hoten upphör, och att utvecklingen framåt blir just så gemensam och positiv som Hans Roslings lek med klossar visar. Att det gemensamma och olika kan samsas. Jag tänker åter på upprepningen och återkomstens mysterium och hummar drömskt för mitt inre: En ros är en ros är en ros, är en ros är en…..

Publicerat i Int sek, Övrigt | Lämna en kommentar

När förändringens vindar blåser

När det blåser kalla vindar, gäller det att hålla hårt i hatten. Så uttryckte sig ofta farbror Knut under sina dagliga promenader längs den sydskånska landsbygden. Knut var inte en man som var känd för sin vilja att förändras, utan vilade allt som oftast tryggt i sig själv och vetskapen om att hans sätt att betrakta världen var rätt och riktig. Hans övertygelse var så stark att han inte drog sig för att i tid och otid dela med sig av sin världsbild till dem han mötte. Kritik och ifrågasättande kommentarer avlivades resolut med ett, ”Ja men så är det bara!” Under promenaden hem igår efter en tangoafton, funderade jag mycket på rörelse och förändring. Hur vet vi att förändringens vindar blåser, och hur hanterar vi då dessa rörelser av tid och rum? Under dagens samtal med några samverkansparter, berördes detta tema, som ju på ett sätt utgör kärnan i mitt utforskande här i Bryssel: Hur vet vi vad som bör göras i varje given situation, när allt tycks vara i rörelse och förändring? Hur sätter man kursen på en skuta som ömsom rör sig framåt och runt sin egen axel? Jag talar givetvis om högskolan, som en samhällsaktör, en aktör med ambitionen att anta samhällsutmaningen och leverera ett svar i en komplex värld. Jag har alltid trott på kunskap och moral och på kunskapens  möjligheter att bidra till att skapa ett bättre samhälle. Men hur vet vi vilken kunskap som krävs, om den i sanning skall tjäna samhället? Vilken bör då vara agendan?  Bryssel kryllar av krafter, som på olika sätt vill definiera denna agenda. en del av dem är som Knut, som vet att det de vet är det de vet och så är det bara! Men här finns också de som tvivlar. Småsokrater som insisterar på motsatsen, som vet att de inte vet och att ja, så är det bara! Sen finns det säkert en hel del karaktärer mittemellan dessa arketyper. I mitt arbete att försöka främja innovation av olika slag, konfronteras jag ständigt med dessa arkekaraktärer. Å ena sidan tvivlets bevarande röster, de icke förändringsbenägna grå eminenserna .  Å andra sidan de som verkligen säger sig veta, och vars kunskap med tydlig och närmast messiansk klarhet sprids via käcka flödesdiagram och modeller ornamenterade med färgglada bilder och begrepp. I mitten står jag, förvirrad, men med en tilltro till kunskapens möjligheter. Att vi tillsammans kan enas om att vi vet OCH  intet vet, SAMTIDIGT, och att vi på denna grund är villiga att ta ett stag framåt, TILLSAMMANS. Som en kollektiv tango där alla för och alla följer. Bryssel och EU kan faktiskt i sina bästa stunder ses som denna danslokal. Även om det är styrt av formella regler och institutioner, så befolkas dessa av en mängd människor, med olika typer av kunskap och övertygelser och som vill något. Som vet att det inte är lätt, men som ser alternativet som oattraktivt. Som vill dansa och bjuder upp till dans. Ibland står paret bara stilla, i en till synes evig kamp mellan blicken som säger gå och ögat som manar till stillhet. Såklart händer det även att den som för, trampar och kör över den som följer.  Men i de bästa stunder så rör sig paret framåt i en vacker dans. Som två lysande själar vars innersta väsen tycks viska: Det jag vet det vet jag, men please let´s  just keep on dancing!

Publicerat i Int sek, Övrigt | Lämna en kommentar

Vem är vi och vem är jag?

”Hör jag hemma här”? Frågan ekade i mitt inre medans jag betraktade en färgglad affisch från EU, som med texten ”Come and be part of it”, pockade på förbipasserande resenärers uppmärksamhet. Jag var på väg mot Region Skånes Brysselkontor, för att utifrån denna utpost, lära mig mer om högskolans Brysselsamverkan. Come and be part of it, jovars, men vad var det som var det, just ”it”? Såklart var det Europa som avsågs, men vems Europa? Är det ett Europa som vi på Malmö högskola är med och skapar och formar?  Mottot ”Haur du sitt Malmoe så haur du sitt varden” i kombination med högskolans betoning på begrepp som samhälsutmaningar och social innovation, antyder att så borde vara fallet: Allt finns både här och där och vi som högskola är med i matchen. Men jag som människa? En ständigt tvivlande,  svensk-dansk, metrosexuell varelse med själslig affinitet för tango och Argentina, var jag en del av detta? Resan hade redan börjat och jag fortsatte med bestämda steg min väg in mot Bryssel centrum, för att påföljande dag, påbörja mitt sökande.

Etapp 1: Jag har nu i två arbetsdagar och två vilodagar, befunnit mig i Bryssel. Jag har mottagits väl av min värdorganisation Region Skåne, försökt få igång denna blogg, och haft diverse möten med bl.a. Malmö stad, Vinnova och Region Sydjylland. Samtalen har kretsat kring frågan om hur dessa organisationer verkar i Bryssel samt hur de samverkar med akademin. Ledig tid har ägnats åt att finna min plats och en vardag med rutiner här i Bryssel. I samtal med de praktikanter som liksom jag nyligen anlänt ner hit blev paradoxen tydlig: Vi åker bort för att finna oss själva, för att  bryta med rutiner, men söker likväl omedelbart att på något vis återskapa  de rutiner vi har hemma, och som kanske just för att de är rutiner, är del av vår identitet, av dem vi är eller har blivit.  Sålunda betraktade erbjuder potentiellt då resandet en möjlighet att utveckla och förändra vanor och tankesätt som förlorat sin funktionalitet  och inte längre fungerar optimalt. Livet kallar på en förändring och resandet erbjuder ett möjligt svar. Eller så kommer man bara hem med en härligt bekräftande känsla av att borta är bra men hemma är bäst och med insikten att väldigt lite är nytt under solen och att det förvirrade tillstånd man sökte undfly inte är övergående, utan kroniskt.

Publicerat i Int sek, Övrigt | Lämna en kommentar

Mahala. Day 5-6 at NMMU South Africa

Mahala (south african slang, derived from Zulu, meaning free(of charge))

It is nice to wake up to birds´ singing. Postgraduate Village, where I live, is located on The NMMU South Campus, which was declared a private nature reserve in 1983. NMMU is the only university in South Africa situated on a nature reserve. Here you can spot animals like grysbok, zebra, springbuck, honey badgers and others. 

nmmulast11nmmulast10

Port Elisabeth, also known as The friendly city, is also called The windy city. Today I experienced for the first time since arriving, how windy it actually can be here. It was nice however to take a walk through the campus before today´s meetings, accompanied by monkeys and badgers.

Professor George de Lange, the Director of the Centre for Academic Engagement and Collaboration at NMMU, whom I had my first meeting with, presented his areas of expertise include university-industry engagement, work integrated learning and quality assurance. He has published in the fields of university engagement and work integrated learning. George explained what lies behind the successful institutionalisation of engagement at NMMU. A few examples of enabling factors are that engagement is recognised as an important core function that is integrated into the other core functions of the university; inclusion of engagement in the mission statement and strategic plan of the NMMU, the ability of the institution to combine discipline based knowledge, technology and innovation to respond to external problems, universities campuses being located at multiple sites and being user friendly,  policies that recognise the existence and value of multiple types and forms of knowledge as well as policies that acknowledge the value of multiple modes/sites of knowledge production.

 nmmu last nmmulast1

This interesting and informative visit was followed by a meeting with professor Cheryl Foxcroft, executive dean at Higher Education Access and Development Services. Especially interesting was her presentation about her research regarding ethical issues in psychological testing in Africa. The core ethical consideration of how to best cater for cultural and linguistic diversity so as to be sensitive to test-takers’ cultural backgrounds and values during the testing process.  

One of my last and most interesting meetings with NMMUs staff was with Marina de Jager, senior staff member at Student Counselling, who shared her experiences of The Peer Help Programme with me.  It was really inspiring to hear about the programme. The aspects of their peer helping training are: core training in communication and helping skills, follow-up training in other („generic‟) peer helping skills (portfolio management, project management and diversity management) and follow-up training in programme specific skills (peer wellness mentoring, career guidance, academic / learning skills). A few years ago Marina helped and guided Gothenburg University in the development of the university´s mentor programme. I really wish we can develop some cooperation with Marina and her colleagues in the future. 

After this intensive week of touring the different campuses at NMMU and sitting in on lots of meetings, it was time to round off this interesting and little different work week at NMMU with my wonderful colleagues at the International Office. I am really grateful for their incredible hospitality and generosity in every way. I hope they will visit us at Malmö University soon.

nmmulast12nmmulast2

 

The final day of my visit to NMMU I was invited to join a wonderful tour to the city and its surroundings. On our way through The Cape Recife Nature Reserve I could observe zebras, grysboks and a springbuck. I really liked the city and especially the friendly people here. Now I am on my way to Cape Town. Let´s see if its people are as friendly as in PE. 😉

nmmulast3 nmmulast4 nmmulast5nmmulast6 nmmulast8

Have a nice day wherever you are! 🙂

Publicerat i Övrigt | Lämna en kommentar

Ubuntu “I am because we are”. Day 4 at NMMU South Africa

Today I visited and spent the whole morning at the Alumni Relations department on North Campus. I received a very warm welcome from Paul Geswint and his nice team. Paul gave an interesting presentation on the alumni organisation, interest groups development and support, development of the alumni contribution opportunities, alumni recognition programmes and more. Santhoshini Petersen, Alumni Relations Coordinator, explained how the department uses different types of information system in their communication and relation building.

IMG_6348alumninmmu1alumni1

Later I met Baakier Abrahams, Alumni Relations project officer, who shared his experience regarding relationships with current students – university´s future alumni, and explained how the Alumni Dept uses their university shop as a strategic brand development tool. A visit to the university shop with Baakier was another nice experience. 

alumninmmu3alumninmmu2

After the lovely talks with Alumni team I had interesting meeting with Pieter Swart, Director of Marketing and Corporate Relations, who took me on a cultural city tour while explaining his department´s role at NMMU. I found this alternative type of meeting extremely interesting. Among others we visited  The Nelson Mandela Metropolitan Art Museum, where Pieter´s friend Emma gave me a private tour. Lovely!  Route 67 and a visit to the townships was another fascinating experience.  

alumninmmu4 alumninmmu5 alumninmmu6 alumninmmu8 alumninmmu9alumninmmu7

This exciting day was rounded off nicely with a delicious dinner and interesting discussions with Tohiera Moodien, manager in International student admin. Pleased 🙂

alumninmmu10

Time to go to sleep. Another early morning awaits me.

Good night wherever you are! 🙂 

Publicerat i Övrigt | Lämna en kommentar

Molo! Day 3 at NMMU South Africa

Molo! (means Hello in Xhosa, one of eleven official languages in South Africa)

People people people… New encouters, new experiences, new insights. Exciting stories.

bild nmmunmmu2nmmu3

Today I spent the whole morning at The Student Counselling, Career and Development Centre (SCCDC), where I met Dr Maud Ntanjana, Dr Hanna von Lingen, Kameshnee Ramasamy, Ruth Connely and others. I had the prevelige of presenting Malmö University´s Study and Career Centre for a this courios and interested group of counsellors att NMMU. We had very interesting discussions about the significance of guidance and counselling of students of all ages, and how important role counsellors play in schools, universities and community as a whole. We also exchanged our views on the imortance of a research-led counselling. You would notice that you met with the genuine counsellors since it was my turn to answers all the (open) questions. Pure pleasure.

IMG_6136 IMG_6139 IMG_6140

After our morning meetings Maud, the manager of SCCDC, drove me to the university’s Missionvale Campus located on the outskirts of Port Elisabeth´s suburban centre, where I spent the whole afternoon with Lungsi Ntlokwana and her staff. Siya, future counselling psychologist, who is doing her internship at Counselling Centre on Missionvale Campus took me on a nice campus tour. It was amazing to see that this modern Capus was located just next to Missionvale townships, that are still made up largely of shacks. Location, location, location. 

IMG_6148 IMG_6180 IMG_6181

nmmu4nmmu5nmmu7

Later I met with a group of high schools pupils from disadvantaged schools who were to attend a career workshop. These pupils spent about 3 hours at Student Counselling Centre on Missionvale Campus in career programme which helps them identify their personality, interests and values and guides them towards a career decision, and provides them with career information. What a wonderful initiative! 

IMG_6198 IMG_6202 IMG_6206 IMG_6208 IMG_6210 IMG_6218

After another day full of impressions I had to go for a evening run on the beach. I am exhausted and yet so pleased.

IMG_6264 IMG_6273IMG_6630

Good night wherever you are! 🙂 

Publicerat i Studentcentrum, TS | Taggat , , , | Lämna en kommentar

Get off your umtarara. Day 2 at NMMU South Africa

Get off your umtarara and make things happen! – Motto of the day.

Another day at NMMU filled with interesting meetings with committed people and stories about students making a difference, and the staff making it happen.

This morning I spent some time at the Study Abroad Office with Mona Lisa Ndwayana and Jade Mentor who told me about their hard work with orientation program for international students.

IMG_6103
Later I attended First Year Architecture student workshop presented by Gino Frenchman, Academic Development Professional of the Centre for Teaching, Learning and Media. Afterwards we had some interesting discussions about the importance of first year experience for students.

IMG_6120IMG_6107

So exciting!  But no room for reflection yet; I had to rush to my next meeting, this time with Dr Jennifer Winstead, at the Higher Education Access and Development Services. She proudly presented her work with The Co-curricular Record, now official document that recognizes a student’s out of classroom experiences.The co-curricular activities and recognition is verified by the relevant departments and the document can be used when applying for jobs and further studies.

IMG_6122

My next meeting was with Kim Elliot, Senior Manager in Leadership Training and Development in Students Governance. I was really blown away with Kim´s story and her passion for helping students. Among other things Kim is one of the facilitators behind Beyond the Classroom (BtC) programme BtC which started in 2009 as a voluntary leadership programme for students at NMMU. ”Get off your umtarara” – an amazing story.

IMG_6125 IMG_6126 IMG_6135

I must admit I had a hard time leaving Kim but I had to attend another meeting this late afternoon. This time with Dave Jenkings, Director of Centre for Access Assessment and research. Although I was extremely tired, I was not disappointed, and it was thanks to Dave’s warm reception and his interesting presentation.

No energy left for sightseeing today either, unfortunately, but it was worth it! I’m sure I will sleep well tonight. Good night from Port Elisabeth wherever you are!

Publicerat i Övrigt, Studentcentrum, TS | Taggat , , | Lämna en kommentar

Ubuntu. Day 1 at NMMU South Africa

Diversity, Excellence, Ubuntu, Intergity, Respect for the natural environment, Taking responsibility – the values of Nelson Mandela Metropolitan University. I feel like I am home.

NMMU

I am sitting and relaxing in my apartment in the Postgraduate Village in Port Elizabeth after my first, incredibly exciting day at Nelson Mandela Metropolitan University. I’m tired and it’s late but nevertheless I will try to collect my thoughts after all the exciting meetings today. I am overwhelmed by the fantastic reception I received from the colleagues at NMMU. My day began with my guide for the day, wonderful Nonto, picking me up at my guest house and taking me to the International office where I had several meetings with their staff, including Kate Mey, Manager of International Partnerships and Tohiera Moodien Snr Manager in the International Student Admin. They told me about the important work they do in terms of the reception of international students and staff. It was inspiring to see how dedicated they are to helping and encouraging  students with different cultural backgrounds to engage with outside community . We discussed our universities` visions and our way of working, and came to the conclusion that despite the geographical and cultural distance we work towards very similar goals and face similar challenges. For those who is interested in more details I will gladly tell more about the discussions when I am back home in Malmö in a couple of weeks.

 IMG_6619emmufirst1emmufirst2

After these interesting talks I got introduced to International Office Staff by Janine Wagenaar, who, by the way, is responsible for arranging my whole visit here and she is doing a wonderful job. 

IMG_6621

Then the morning meetings followed by lunch talks with Kate about living in South Africa and a Campus Tour with Nonto. I had the privilege to see the vice chancellor office in the Main University Building and the amazing view over Port Elisabeth. 

NMMU1

Then I spent the whole afternoon with Johan van Rensburg, Study Abroad Outgoing and Short Programmes Assistant and Claire Dullisear, Short Programmes Coordinator. They told me about the amazing projects they work with. You can find more info about their projects here: http://international.nmmu.ac.za/Short-Programmes-International-Summer-Programmes/Community-Service-Learning

nmmufirst

Truly satisfied I rounded up the workday by visiting a supermarket together with Nonto, who helped me pick up typical South African groceries and delicacies. On top of everything I saw a couple of monkeys on my way back to my apartment and was advised to keep my food locked away since the monkeys would steel it otherwise. 🙂

IMG_6091nmmufirst4

That would be all for tonight. Good night everybody, wherever you are.

Publicerat i Övrigt, Studentcentrum, TS | Taggat , , , , | 1 Respons

Tack och adjö

Under dessa tre veckor har jag i stor utsträckning befriat mig från det sedvanliga nyhetsflödet såväl politiskt, ekonomiskt som kulturellt. SVT Play har haft mycket dålig täckning så jag gav upp att låta mig informeras. Det som stått till buds är CCTV News med fokus på relationerna Kina-USA, mestadels det pågående presidentbesöket. Hörde faktiskt om VW-skandalen och den bilmodellen finns det många av – i denna trakt i alla fall. Nog om detta.

Igår lunchade jag med Sun Yaling, professor och director på YNNU och specialiserad på läroplansteori och lärares arbete. Det utspann sig ett intressant samtal kring detta område. Det visade sig att frågor och dilemman i stort sett är desamma. Hon förärade mig boken ” West meets East. Best Practices from Expert Teachers in the U.S and China”. Ett flerårigt projekt med focus på ”best practice”.

Innan dess besökte Angela och jag den idrottsvetenskapliga institutionen. Kan ni tänka er att Angela inte besökt denna institution, men gladdes storligen åt detta! Så kan det vara med det tvärvetenskapliga samarbetet, trots fysisk närhet! Juryn i Let´s Dance kunde ta sig en utflykt hit – de skulle raskt kunna finna många instruktörer i modern dans; 2017 utexamineras de första studenterna med detta huvudämne. Vi såg också basketbollträning på fyra olika planer- dock grabbarna inte det berömda flicklaget, som fått svensk support.

Jag utlovade ju också en liten berättelse efter studiebesöket och utflykten under veckan. Jag börjar med specialskolan för elever med utvecklingsstörning. Vid det efterföljande samtalet och lunchen med lärare och rektorer visar det sig att vi brottas med likartade frågor, möjligheter och hinder; kartläggning, undervisning, bedömning, ””kommunikation och samverkan med föräldrar. Någon form av alternativa kommunikationsformer såg jag dock inte röken av. Det som till mångt och mycket skiljer sig är lokaliteter och läromedel. Inom kort delas verksamheten för att flytta till nyare och i viss mån ”lokalintegrerade” lokaler. Jag mötte lärare och chefer som älskade sitt jobb och blivit vid sin läst i decennier. Ungefär 60-70 % har specialpedagogisk utbildning, om inte så erbjuds de kompetensutveckling. En lärare bedrev ett tvåårigt projekt kring ”Music and Writing”. Skolan bestod av ca 100 elever med vad jag skulle bedöma som måttlig till lindrig utvecklingsstörning. Alla reser hem efter skoldagens slut. Glada elever som gärna vill hälsa på en till utseendet avvikande person som jag både med ett ”ni hao” eller ”welcome, my name is…nice to meet you”. Likt på hemmaplan är föräldrar inte alltid till freds med den undervisning som skolan erbjuder utan letar efter extra undervisning för sitt barn, som i detta fall engelska. Kunming har tre specialskolor för denna elevgrupp. Var finns då övriga elever- jo en del får hemundervisning (om det finns lärare), medan andra enbart tillbringar sin tid i hemmet. Detta trots att det gäller allmän skolplikt från 1996.

Vi besökte lektioner som: vardagsaktiviteter, motorik, datakunskap, musik och bild. Skolan bedriver också lekterapi med support av en professor i psykologi. Analyser görs online. Skolan hade också erövrat många priser vid tävlingar i Special Olympics. Några bilder kan ge en känsla av skolans arbete:

klassrum 1  klassrum 3

klassrum 2    klassrum4

klassrum6   klassrum 5

klassrum9  skylt

Vi besökte också en ”primary school” med ca 1300 elever, där elevantalet i varje klass var runt 50 elever. Professor Yaling menade att en svårighet för kinesiska lärare är att finna arbetssätt för att organisera stora grupper så att varje barn blir sett. Vi besökte en lektion i engelska (på skolan kunde föräldrar komma till skolan och bidra med sina kunskaper), som leddes av en förälder som var engelsklärare på en annan skola. Där var det tempo vill jag lova och eleverna fantastiskt aktiva. Varje dag har eleverna en övning som kallas ”visual exercice”.

klassrum 10  klassrum11

I torsdags morse begav sig Zena och jag med chaufför (som sadlat om till universitetschaufför från att tidigare haft eget företag i mobiltelefonbranschen – mindre stressigt numera menade han) till Stone Forest ett av UNESCO´s utsedda kulturarv. Det finns ett antal sådana i Yunnanprovinsen. Jag har ju umgåtts med Zena så mycket att många samtal och ömsesidigt utbyte om länder, kultur, ekonomi, politik, universitetsstudier, synen på lärande m m hunnit utspinna sig. å även denna långa dag. Skulle kunna påstå att vi lärt av varandra. Denna masterstudents högsta önskan är att kunna bedriva studier utomlands- jag hoppas att hon verkligen får denna möjlighet!

Ja vad finns då att förtälja om detta kulturarv- förvisso har årtusendens geologiska förändringar gjort den till en märklig och vacker plats som drar miljoner besökare och bergsklättringsentusiaster. Men har jag blivit luttrad och kräsen? Kanske är det så, eftersom jag måste erkänna att jag sett både vackrare och märkligare platser i världen. Kanske är det min smala lycka att jag inte skriver detta på kinesiska! Jag ska dock ge er en bild av detta kulturarv så må ni själva avgöra sant eller falskt.

SF1  SF2

SF3  SF4

SF6  SF5

SF7

Hur som så skiljer sig Yunnan-provinsen från andra delar av Kina i många hänseenden både till klimat, grönska och kultur m m.

Jag vill Tacka Linnaeus-Palme projektet Sverige -Kina för att jag fick denna fantastiska möjlighet att ta del av så många intressanta samtal, träffa så många spännande människor såväl lärare som studenter, göra så många lärorika besök, inmundigat så många kulinariska rätter – det har berikat mitt sätt att se på utbildning och gett mig mängder av erfarenheter att överföra i lämpliga portioner och situationer på hemmaplan.

Redan nästa onsdag kommer en delegation från provinsen och universitetet till MAH med förhoppning att diskutera nya former av samarbete. Att det blir så är även min personliga förhoppning.

Ikväll är jag och Zena bjudna till Angela på avskedsmiddag och i morgon hämtar mig en av universitetets chaufförer kl 5 för att köra mig till flygplatsen. Återstår att se om hemresan blir lika äventyrlig som hitresan?

Då är det dags att säga xiè xiè för all mi fàn, miàn tiáo , mi xiàn och shu caì, likaså xiè xiè  till alla lao shi och xúe sheng (er)! Bái bái och kanske vi zaì  `jiàn  igen?

univeritetet  sten

Publicerat i Övrigt | Lämna en kommentar

Undervisning i fjärran land

Till att börja med måste jag berätta att jag igår kväll efter avslutad undervisning plötsligt blev inviterad tillsammans med Angela och Ying och Conie från internationella kontoret att äta middag med prefekten på institutionen för idrott och hälsa. Vi bilade i prefektens tjusiga Lancia till en mycket vackert belägen restaurang på sluttningen av berget. Under samspråk om allehanda ting intog vi en delikat middag (bestående av som vanligt många kryddstarka rätter, inklusive sötvattenfisken nedan som lever på gräs!) och jag smakade den kinesiska ölen för första gången under denna resa. Riktigt gott! Det har blivit mest bara vatten och the för övrigt.  Ni vet väl av de senaste forskningsrönen att chilipeppar är bra för hälsan och ger ett långt liv. Här är det chili i så gott som all mat!

Ikväll har Angela inviterat till the hemma i hennes lägenhet på campus. Många lärare har två boenden en i stan och en här ute på ”vischan”.

Bergen dean

fisk

Så har då även mina undervisningsuppdrag slutförts och de har blivit många såväl i grupper som med enskilda studenter eller par. Kära nån så många timmar det blivit i samspråk med enskilda studenter – ömsesidigt utbyte; de har övat sin engelska och jag har fått massor av lärdomar såväl officiella som inofficiella. Några små anekdoter: studenterna betalar mer för sin lunch än vad lärarna gör och det tror de beror på att lärarna är mer betydelsefulla än dem själva. Med den stora respekt som studenter har för sina lärare reser de sig upp i bänkraden och högt och tydligt berättar eller läser innantill vad de nedtecknat.

Jag ska väl inte sticka under stol med att jag inte förberett mina lektioner – för de har varit grundligt förberedda och sen har jag kanske ändå fått ändra och improvisera i stunden. Jag har haft tre olika tolkar och två av dem har varit bra men Zena har förstås varit super. Hon har sannolikt förberett sig lika mycket som jag! Klassen grade 2 i Special Education känns nu som min egen klass. Från att ha varit mycket försiktiga och blyga till att de idag var spontana, pratsamma och med glädje tog sig an mina reflektionsuppgifter. De kommer med små presenter och glada tillrop. En ung studentska, som deltidsjobbar på hotellets SPA ( hon tycker att det är mördande tråkigt att serva folk med skor och visa dem vägen (b la mig) som hon säger och har därför en liten padda i fickan så hon kan ta alla stunder i akt för att läsa böcker. Rowling, som hon heter, frågade om hon fick följa med på dagens lektion, eftersom hon aldrig träffat annat än kinesiska lärare. Efteråt undrade hon om vi kunde hålla kontakt – kan man tänka sig.

Dagens lektion avslutades med klassfoto samt att tre studenter intervjuade mig och spelande in på Iphone. Inte kunde väl jag innan jag for iväg till Mittens Rike i min vildaste fantasi tänka mig att jag och mina presentationer skulle ”gå hem vid Ynnan Normal University”???!!! Dessutom tycker de att jag är ovanligt alert för att vara pensionär!!!! Här vid universitetet pensioneras kvinnor vid 55 och män vid 60, såvida de inte har höga positioner för då kan de jobba på lite till- kvinnor i alla fall till 60.

klass klass2

 

klassfoto

Nu återstår endast ett blogginlägg, innan det är dags att packa ihop det medhavda och inköpta för  återvända till Sverige, och det kommer efter morgondagens studiebesök och utflykten till Stone Forest på torsdag.

 

Publicerat i Övrigt | Lämna en kommentar