VART ÄR VI PÅ VÄG? DE TECKNADE SERIERNAS FRAMTID. WORKSHOP + HEARING OM FRAMTIDEN FÖR SVENSKA SERIER.

Affisch av Freja Erixån.

Originalaffisch (A2) av Freja Erixån 2022. Tryck: Mau risolab

Svenska tecknade serier har nått betydliga framgångar under senare år. Samtidigt pågår förändringar som  på sikt skulle kunna hota deras position. Till denna kombinerade workshop + hearing inbjuds serietecknare, förlag, organisationer, serieforskare, m. fl. Målet är att diskutera strategiska frågor inför framtiden. Dagen inleds med en workshop kring redaktörskap och publicering och avslutas med en hearing. Det går bra att anmäla sig till en aktivitet eller till båda. Workshop + hearing äger rum online och på Malmö universitet. Föranmälan till: gunnar.krantz@mau.se senast den 2 juni 2022. Datum: 7 juni 2022.

Workshop: Kim W. Andersson, serietecknare och redaktör för Portal
Kim W. Andersson är  översatt till en lång rad språk och publicerad av bl a Dark Horse  och Glénat. Filmatiseringen av hans serie Alena, går f n att se på HBO Nordic. Kim är nu en drivande redaktör i Seriefrämjandets satsning Portal. Kl. 10-12.

Key-note: Fredrik Jonsson, Lystring förlag
Fredrik Jonsson har lyckats sätta fingret på samtiden med antologin Det grymma svärdet och svenska översättningar av serietecknare som Anna Haifisch, Joe Kessler och Simon Hanselmann. Fredrik pratar om seriernas ställning just nu. Kl. 13-16.

Serieseminarium i september på Malmö universitet

Den 12 september kommer två seminarier om serier att hållas på Malmö universitet: Jakob Dittmar  om afrikanska stereotyper i serier och Jacob Habnic och Magnus Nilsson  om  klass och arbete i samtida svenska serier. 

Niagara, Rum: NIC 0541 (K3Open Studio).

Program:
10.15 – 12.00: Jakob Dittmar, Universitetslektor och Docent i Medie- och kommunikationsvetenskap, K3: Narrative Strategies –African Types and Stereotypes in Comics. (Seminariet hålls på engelska).

13.15-15.00: Jacob Habinc, Masterstudent, Lunds universitet och  Magnus Nilsson, Professor i Komparativ litteratur, K3. Klass och arbete i samtida svenska serier. (Seminariet hålls på svenska).

Mötesplats serier på Stockholms Internationella Seriefestival

Gunnar Krantz, Malmö universitet (moderator), Nina Ernst, Lunds universitet och David Gedin, Uppsala universitet. Foto: Rolf Lindby.

Den 5-6 maj presenterade mötesplatsprojektet det pågående arbetet på Stockholms Internationella Seriefestival. Vid bordet som var placerat i den livaktiga fanzinemässan genomfördes en undersökning kring serieskapares behov av resurser. Dessutom medverkade Gunnar Krantz på scen i ett samtal med Mats Källblad och  i två paneler under rubriken “Akademiskt om serier”:  “Tecknade serier i den akademiska världen” med  David Gedin, Uppsala universitet och Nina Ernst, Lunds universitet, samt en panel om Nina Ernst doktorsavhandling “Att teckna sitt jag” med Malin Biller, Simon Gärdenfors och Mats Jonsson.

Workshop: Serier, arkeologi och gestaltad historia Ystad den 11–12 juni, 2018

En workshop om och kring serier som illustrerar, förklarar och ifrågasätter historia, arkeologi, utställningar, museer m. m. med John Gordon Swogger (GB), arkeologisk illustratör och serieskaparen bakom ”Oswestry heritage comics”.

Comics & Archaeology

Inbjudan:
mötesplats:serier bjuder in till en workshop som fokuserar på skilda sätt att använda serier och illustrationer som form för att kommunicera och reflektera över kulturarv, historia, arkeologi, och museer.

Workshopen riktar sig till dig som är yrkesverksam inom arkeologi, historia, museum, arkiv, utställningsverksamhet m m, samt till yrkesverksamma serieskapare, konstnärer eller andra med intresse av gestaltad historia. Workshopen arrangeras av Docent Jakob Dittmar, K3,  Malmö universitet och genomförs som ett led i projektet mötesplats:serier*

Innehåll:
Workshopen inleds med en introduktion till John Gordon Swoggers arbete som arkeologisk illustratör och serieskapare av bl a “Oswestry Heritage Comics” – en serie om lokalhistoria och kulturarv som producerats med stöd av Heritage Lottery Fund.  Vi kommer därefter att se två utställningar och reflektera över och experimentera med illustration som redskap för att skapa tillgång till historien. I workshopen ingår även att reflektera över hur berättelser konstrueras i utställningar och på museer.

Utställningar:
Ystads Konsthall: Experiment för utopier
9 juni–19 augusti

Genom samtidskonst undersöks alternativa sätt att se på utopier. Utställningen är initierad och kurerad av Gunnel Pettersson.

Ystads Klostermuseum: Jordens hemligheter – en arkeologisk upptäcktsfärd
26/5 – tillsvidare

En interaktiv familjeutställning som vill väcka intresse för arkeologi.

Anmälan:
För att delta i denna tvådagars kostnadsfria workshop, vill vi ha din anmälan per mail senast den 24 maj 2018. OBS! Tillgång till platser är begränsad. Workshopen ges på engelska.

Anmäl dig här: gunnar.krantz@mau.se

Anmälan är bindande.

mötesplats:serier i Bild & Bubbla och Business Malmö

mötesplats:serier har, trots att det bara pågått ett par månader, redan skapat en hel del uppmärksamhet. Saskia Gullstrand tar upp projektet i en intervju i senaste numret av branschtidskriften Bild & Bubbla  (nr 124) och Gunnar Krantz i en intervju om Seriestaden Malmö i  Business Malmö, som ges ut av Malmö Stads näringslivskontor. Även Malmö universitet har kontinuerligt uppmärksammat projektet i en rad inlägg på hemsida och i nyhetsbrev. Se länklistan nedan:

Bild&Bubbla:
http://bildobubbla.se/serier/serieframjandet/2018/bild-bubbla-214-bb-12018/

Malmö Business:
http://www.malmobusiness.com/blog/malmo-sveriges-seriehuvudstad/

Nytt från KS, Malmö universitet:
Serieskapare ställer ut:
https://blogg.mah.se/nyttfranks/2018/03/06/sterieskaparna-pa-malmo-universitet-staller-ut-i-niagara/

Daria Bogdanska:
https://blogg.mah.se/nyttfranks/2018/03/05/upcoming-graphic-novel-portrays-a-generation-with-no-security/

Seminarium med tre serietecknare:
https://blogg.mah.se/nyttfranks/2018/02/13/tre-serietecknare-pa-k3-seminarium/

 

Tre serietecknare på K3-seminariet

Amalia Alvarez, Daria Bogdanska och Steve Nyberg presenterar sina projekt på K3-seminariet onsdagen den 14/2 kl 10.15-12.00, rum NIC 0826 på Niagara, Malmö Universitet.

Amalia Alvarez: Representativitet inom seriebranschen
Hur är representativiteten i den svenska seriebranschen idag? Finns det brister? Är bristen på representativitet ett problem och varför? Amalia kommer att göra en presentation som kommer att få oss att reflektera över frågan om representativitet inom serier. Med representativitet menar Amalia här främst närvaron av personer med en så kallad icke västerländsk bakgrund. Amalia kommer även att presentera en liten del av hennes serier.
Läs om Amalia här: https://blogg.mah.se/motesplatsserier/2018/01/09/100/

 Daria Bogdanska: Det personliga och det politiska
2016 debuterade Daria Bogdanska med serieromanen Wage Slaves baserad på hennes erfarenheter som migrant i Sverige och hennes fackliga kamp mot en utnyttjande arbetsgivare. I en blandning av journalistik och självbiografi målar hon upp bilden av ett Malmö som inte alltid syns på ytan och berättar om både det privata och det politiska. Under seminariet kommer hon berätta om sin serie, om sverigesjälvbilden och hur det är att försöka skildra sin egen generation i serieform. Läs om Daria här: https://blogg.mah.se/motesplatsserier/2018/01/17/daria-bogdanska-serietecknare/

 Steve Nyberg: Att levandegöra arkivmaterial
Steve Nyberg berättar om hur han jobbar med efterforskningar i arkiv och andra källor för att skildra verkliga händelser i serieform. I boken Trygga lilla Sverige samlade han serier om bland annat terrordådet mot Norrskensflamman 1940, Sabbatssabotören som sprängde bomber i Stockholm 1946, världens första brevbombare och andra mer eller mindre bortgömda händelser i svensk historia. Läs om Steve här: https://blogg.mah.se/motesplatsserier/2018/02/01/steve-nyberg-serietecknare/

K3-seminarium med Gunnar Krantz

 
Onsdagen den 7/2 presenterade Gunnar Krantz sitt arbete med serien Kooperatören på K3-seminariet. Kooperatören är en serie som utifrån källmaterial, undersöker den svenska kooperationens användning av reklam under framförallt 20 och 30-talen och belyser den svenska kooperationens stora inflytande över det moderna Sverige, vilket till stor del handlade om samverkan mellan arkitektur och reklam och en ny syn på reklamen som ett sätt att bidra till framställningen av bättre och billigare varor.
 
Serien finns att läsa i sin helhet på:  http://www.seriekonst.se

Seriearkivmöte 2018 på Malmö Universitet


mötesplats:seriers kick-off den 26 oktober lyftes seriearkiven fram som en angelägen fråga att arbeta vidare med. Den svenska seriehistorien samlas idag på flera olika håll och på flera olika sätt; på universitetsbibliotek, i Svenskt Seriearkiv, på Serieteket och inte minst i privata arkiv och seriesamlingar. Samordning saknas, vilket begränsar tillgänglighet för både forskare och allmänhet. Därför arrangerade mötesplats:serier den 31 januari ett första möte kring seriearkiv, med rubriken ”Samla den svenska seriehistorien” på Malmö Universitet. Målet med mötet var att få till stånd samverkan mellan olika aktörer, att dra lärdom av varandra, samt  påbörja ett långsiktigt arbete för att säkra seriearkiven och därmed också den framtida serieforskningen.

Inbjudna var representanter från Svenskt Seriearkiv, Seriefrämjandet, Egmont Publishing AB, Serieteket vid Kulturhuset Stockholm, Grafiska Museet Helsingborg, Kulturförvaltningen Region Skåne och Malmö Universitet. Intresset, liksom uppslutningen var stor och mötet inleddes med en presentation av forskningsprojektet Living Archives av Susan Kozel, professor i filosofi, dans och nya medier, vilket gav nya perspektiv på arkivarbete och tillgängliggörande av arkivmaterial.

Därefter vidtog gruppdiskussioner utifrån de frågeställningar som lyfts på kickoffen; kring seriearkivens status, upplevda möjligheter/svårigheter/behov och beröringspunkter, tillgänglighet för forskare och allmänhet, samt digitaliseringen, som både en möjlighet och ett  hot. Med inspiration från Living Archives arbetssätt, diskuterades även nya möjligheter att samla in och tillgängliggöra material genom t ex workshops i co-archiving.

I den avslutande diskussionen framkom att det fanns ett tydligt konsensus kring att Svenskt Seriearkiv borde ges ett nationellt uppdrag. Vidare framkom att mötet  varit värdefullt, sett ur ett kunskapsperspektiv och en önskan om  att fler möten borde följa på detta första.

Mötet avslutades med en redovisning av den masterclass i artist books/fanzines som hölls parallellt under ledning av Anna Mörch Bendixen från CPH ZINE FEST  och Matilda Plöjel från Sailor Press och Saskia Gullstrand, vilken ytterligare tydliggjorde behovet av att kontinuerligt samla in och dokumentera det som händer på det expanderande svenska seriefältet. 

Steve Nyberg – Serietecknare


Steve
Nyberg är serietecknare, konstgrafiker och filmvetare. Född och uppvuxen mitt ute i skogen i Västergötland men sedan fem år tillbaks boende i Malmö. Han debuterade 2016 med boken Trygga lilla Sverige, en låda som är en samling serier om terrorbrott och andra hemska händelser i svensk historia som Sverige velat förtränga eller låtsats som att de begicks av ondskefulla monster snarare än människor i sammanhang. Om dessa människor och sammanhang snarare än brotten i sig berättar Steve.

Bakgrunden som akademiker och journalist syns i ett noggrant researcharbete, men också form och presentation ger han mycket omsorg. Som konstgrafiker är hantverk viktigt och Steve ägnar sig därför mycket åt att självpublicera seriehäften liknande artists books. 2015 fick han Seriefrämjandets stora fanzinepris för den screentryckta och handvikta asken och serien Maja-Stina, med motiveringen att han “öppnar upp för vad en serie kan vara. En annan människas öde kommer oss nära.”

Förutom att skapa egna serier, som publicerats i Galago, CBA, mfl andra antologier, driver han idag det lilla förlaget Dendrolagus (dendrolagus.com), som ger ut svenska serier på engelska för en internationell publik.

På mötesplats:serier kommer han att arbeta med sin nya bok om ett antal ohyggliga mord som skedde i Skåne för 20 år sen. Men liksom i tidigare serier är det inte själva mordet som sådant som står i fokus utan här är det människorna som påverkats som står i fokus. Deras upplevelser, hur de går vidare och hur en någon som mördat människor kan leva med detta på sitt samvete. Och hur hanterar vi som samhälle detta, i rättsinstanser, nyhetsförmedling och populärkultur?