Hongirana school of excellence

När alla intervjuer var klara på Shakthidhama åkte jag till skolan där rektorn och flera av lärarna är mina vänner från förut. När jag kom fram var det sommarlov för eleverna vilket var tur med tanke på att jag behövde spendera den mesta tiden framför datorn. Att sammanställa hela arbetet tog extremt mycket tid och många dagar satt jag vid datorn från tidig morgon till sen kväll. Dock fanns det lite tid att diskutera ämnena från uppsatsen med rektorn och lärarna på skolan. Det var en stor tillgång att få deras syn på temana och att få informationen från de vetenskapliga artiklarna nyanserad eller bekräftad. Vi pratade till exempel om att det är vanligt i Indien att svärmödrar utövar mycket våld mot sina svärdöttrar, speciellt strax inpå att bröllopet är genomfört. Svärmödrarna klagar ofta på att svärdöttrarna inte gör tillräckligt mycket hushållsarbete eller inte är lydiga nog. Ofta vill de också ha mer dowry än vad de fått. Dowry är de pengar eller presenter som brudens familj ofta förväntas ge till brudgummens familj vid bröllop i Indien. Det är olagligt sedan länge men förekommer ändå. Det att andra familjemedlemmar än mannen utövar våld mot kvinnor i hemmet är enligt forskningen ovanligt utbrett i Indien och något som mina vänner på skolan bekräftade med berättelser från sina nätverk. Givetvis är deras utsagor inte underlag för uppsatsen men det var ändå väldigt skönt i processen att ha många runt omkring mig att diskutera teman med. Mailkorrespondensen med handledaren flöt också bra och var extremt värdefullt i slutskedet av arbetet. I sista minuten fick jag ihop uppsatsen så att den gick att skicka iväg i tid. Sedan strulade flygbolaget till det så att jag fick åka hem en vecka senare än planerat, men tack och lov hade jag en så flexibel examinator så jag fick vara med på slutseminariet via videolänk. Internetuppkopplingen höll och det gick riktigt smidigt! Så, efter mycket intensivt arbete, många spännande möten, många nya lärdomar och insikter är uppsatsen och resan avslutad. Jag håller kontakten med vänner på Shakthidhama och på Hongirana och ska skicka uppsatsen till dem när den är godkänd. Det ska bli spännande att få deras feedback på innehållet och fortsätta diskussionerna om socialt arbete i Indien och Sverige.

Shakthidhama – kvinnors “power house”

Nu har jag kommit fram till staden Mysuru och organisationen Shakthidhama där jag ska göra mina intervjuer till uppsatsen. Shakthidhama initierades 1997 av en polisofficer, Mr. Kempaya. Han hade varit med och gjort räder mot många bordeller i Mysore och ogillade att lagarna inte räckte för att förändra situationen för kvinnorna. Han tyckte att det var felaktigt att endast kvinnorna straffades för sexhandeln och inte männen som var köparna. Detta var alltså ett år innan den svenska sexköpslagen infördes. Mr. Kempaya slog sig samman med en av Karnatakas mest berömde skådespelare samt inflytelserika författare, andra kulturarbetare samt socialarbetare och startade Shakthidhama. Namnet Shakthidhama är på Hindi, shakthi betyder power och dhama betyder house, Shakthidhama är alltså en plats för empowerment för kvinnor. Nu, mer än tio år senare, är kvinnors rättigheter något som tar omfattande plats i debatten i Indien. År 2018 utsåg Oxford Dictionaries begreppet nari shakti till årets mest använda ord på Hindi. Nari betyder kvinnor så begreppet betyder alltså kvinnokraft. Flera av personalen jag träffar på Shakthidhama har jobbat i många år så de har sett stora förändringar i situationen för kvinnorna de möter. Samtidigt är det många som säger att saker förändras väldigt långsamt. De menar att även om debatten och lagarna är annorlunda så ger det inte ger så stora avtryck i verkligheten. På bilderna syns en del av Shakthidamas personalstyrka, utanför samt inne på kontoret/receptionen. Var och en besitter väldigt mycket kunskap och erfarenhet och jag ser fram emot att få prata mer med dem!