Från Moshi till Zanzibar

Andra blogginlägget. Den här gången är det Josefhin som skriver, jag och Johannes har sagt att vi skriver vartannat inlägg.

Medan Johannes utforskade västra Tanzania valde jag Moshi, Kilimanjaro, som min första introduktion till Tanzania.

Den 6:e augusti tog jag flyget Kastrup – Istanbul – Dar es Salaam med Turkish Airlines vilket fungerade väldigt bra förutom att vi landade 02.45, en tid på dygnet jag inte ville utmana mörkret för att komma till ett hotell så jag valde att stanna på flygplatsen (i sällskap med ett par andra backpackers) till kl 5.30 då jag tog en taxi till busstationen som Flo (nämns nedan) hade fixat innan. Där tog jag Kilimanjaro Express (Dar Express funkar också), en 10 timmar lång resa på grusväg med ett toalettstopp.
Eftersom jag reste själv ville jag gärna ha någon typ av förening eller kontaktperson dit jag skulle och när jag kom i kontakt med Kilimanjaro Young Girls in Need (KYGN) via Johannes http://www.facebook.com/groups/190161444344109/?bookmark_t=group kändes allt självklart. 80 barn i åldrarna 2-6, mestadels flickor, har blivit sponsrade att gå i förskola vilket ökar deras chanser att ta sig genom grundskolan (ett av FN’s milleniemål). Det kändes extra roligt att göra detta eftersom det är relaterat till vår studie om varför flickor hoppar av skolan. Bara det senaste året har antalet barn på KYGN fördubblats så de behöver mycket hjälp med att ta hand om alla barnen och ge dem mycket kärlek. De har utbildat lärarna om barnkonventionen så de inte slår barnen i skolan och försöker även sprida det till hemmen. Tyvärr kommer barnen fortfarande med nya blåmärken till skolan varje dag. Under tiden jag var där kom en doktor och undersökte alla barnen, samt HIV-testade två barn, en flicka som varit positiv men sen blev negativ samt en pojke som är positiv. Att gå till doktorn är ju inte alltid det roligaste så vi kombinerade det med en omgång utdelning av kläder – en lycka sällan skådad.

I Moshi tog jag tillfället i akt att göra en dagvandring på Kilimanjaro till Maundi crater med min brittiska roomie Flo som gör PhD på turism på Kilimanjaro samt två kompisar till henne. Samma sällskap åkte även på safari till Tarangire och Ngorogoro crater där vi såg zebror, giraffer, gnuer, impalas, lejon, örnar, flodhästar, buffalos, noshörningar, geopard osv. Efter två veckor i Moshi tog vi flyget till Zanzibar.

Johannes och min första dag för studien var mycket effektiv. Under ett par dagar innan vi träffades utformade jag intervjufrågor medan han organiserade ett par kontaktpersoner som vi träffade: en kvinnlig tolk samt hennes bror som tog oss till Sheha, byns hövding kan man översätta det som. I mötet med Sheha fick vi efter några artiga inledningsfraser förklara vem vi var och vad vi ville göra i Matemwe. En av hans män som satt framför hans skrivbord översatte och diskussionen tog fart emellan de fyra andra män som satt i rummet. Vår översättare och ett par andra kvinnor satt på golvet en bit därifrån, hon fick förklara att det bara är jag, hon och kvinnan vi intervjuar som kommer närvara under intervjun. Vi visade även dokumentet vi fick från Sida på Swahili som förklarar syftet med MFS, hans ögon svepte över rubriken och passade det vidare till en av sina män, som la det åt sidan. Han sa därefter att vi är välkomna att göra studien och frågar hur många intervjuobjekt vi behöver, när vi svarade runt 10 stycken skrattade han och undrade vad vi skulle göra resten av tiden. Det är svårt att förklara begreppet Minor Field Study utan att nämna ordet ”research”, vilket gör att de tror att undersökningen är mycket större än den är. Värt att nämna är att vi ska göra en kvalitativ studie, inte kvantitativ.

Vår tolk har varit en mycket bra länk till att hitta kvinnor som har hoppat av, vi har 4 intervjuer redan nästa vecka!

På väg till Etiopien!

Imorgon far jag till Etiopien för att genomföra en fältstudie i skolor i Southern Nations Nationalities and People’s Region där man undervisar elever på engelska i alla ämnen från årskurs fem. Hur gör dom det?

Jag blundar och ser mig själv kliva av flyget som en slags pedagogikens kombination av Marie Curie och dr. Livingstone, på väg att kasta mig in i mitt vetenskapliga uppdrag i främmande land. Kanske rider jag från flygplatsen till landsbygdsskolorna på en elefantrygg.

Sen kommer jag på att jag varit i Etiopien tillräckligt många gånger för att det inte ska kännas främmande. Och som vanligt blir det nog en gammal blåmålad Lada som får ta mig från flygplatsen till det billiga hotellet mitt i natten. Mottagandet ute i skolorna blir nog inte ”dr. Anna-Lena I presume” utan snarare ”Ferenj Ferenj” (utlänning), det enda i Etiopien som man aldrig kan vänja sig vid.

För att inte känna mig alltför ensam med mitt arbete har jag tagit med några goda vänner och rådgivare: Jim Cummins, Pauline Gibbons, Roger Säljö och Lev Vygotsky. Vi önskar oss en trevlig resa!

…malariaprofylax, myggnät, pannlampa…

…och ett dörrstopp…har vi packat ner allt?

På torsdag åker vi till Uganda för att samla in material till vår magisteruppsats i socialt arbete. Detta kommer vi att göra inom organisationen UYDEL (Uganda Youth Development Link) som bedriver yrkesutbildning och andra projekt, som är riktade mot socialt utsatta ungdomar i Ugandas huvudstad Kampala. Vår studie kommer behandla olika teman så som utvärdering, uppföljning samt kunskapsanvändning. Mer om vår studie och allt möjligt annat, kommer ni att kunna läsa om när vi har landat i Kampala. Just nu vill vi bara säga; hej och välkomna att följa med oss på vår resa!

Anna och Ellen

Kigoma, Tanzania

Jag och Josefhin kommer att göra en fältstudie på ön Zanzibar (Unguja), som en del av vår C-uppsats på Malmö Högskolas lärarprogram. Den preliminära rubriken på vårt arbete är; “Girl’s reasons for dropping out of Secondary school in Unguja”.

Jag landade den 11:e augusti i Tanzanias största stad Dar es Salaam (min klasskamrat Josefhin reser på egen hand). Studien kommer dock inte att börja förrän den 28:e augusti, vilket har inneburit semester för min del. Målet med semestern var att uppfylla en av mina största drömmar – att se vilda schimpanser. Det var inte första gången jag har försökt att se våra närmsta släktingar i Afrika. I södra Rwanda var schimpanserna för svåra att spåra, en annan gång blev vi stoppade av ett inbördeskrig i Elfenbenskusten. Det går att se dessa fantastiska varelser i två olika nationalparker i Tanzania, antingen den mindre, lättillängliga och mer kända parken Gombe National Park (där Jane Goodall forskade) eller den stora och svårtillgängliga parken Mahale Mountains National Park. Jag besökte den sistnämnda.

Den 14:e augusti tog jag tåget från Dar es Salaam till Kigoma (se karta) – en resa som tog över 60 timmar. Det är gissningsvis 200 km från Kigoma till Mahale, men det vägen slutar efter 100 km, därefter är det båt mellan byar som gäller. Avlägsna platser som varken hade elektricitet eller mobiltäckning passerades och vi spenderade 10 timmar på en båt (12*3 meter) tillsammans med 60 andra människor. Det tog nästan tre dagar att åka 20 mil, men till sist skymtades Mahales mäktiga och mystiska berg i horisonten. Parken rymmer inte bara schimpanser, vi såg också krokodiler, flodhästar, babianer, röda colobusapor, blue duiker, rödsvansad apa, mungos och örnar. Det finns även leoparder, lejon, elefanter, bufflar och ett flertal andra djur i parken.

Jag och min resekamrat hade nästan fyra dagar i parken, varav två av dem var vi de enda turisterna i den gigantiska parken. I fyra timmar, vid fyra olika tillfällen, träffade vi M-gruppen som består av cirka 60 individer. Varje möte var fantastiskt och det är svårt att beskriva hur mäktigt det kändes att bara vara några decimeter från en schimpans. I TV-dokumentärer och dylikt framställs schimpanser som otroligt aktiva – de är kärleksfulla, aggressiva, lekfulla och väldigt sexuellt aktiva. Jag trodde inte att verkligheten skulle vara densamma. Mötet med våra närmaste släktingar fick mig att fundera över det mänskliga beteendet (allra mest det manliga) och hur stor del av det som är genetiskt respektive kulturellt betingat. Lästips uppskattas!

Solnedgångarna spenderades på stranden med en öl i handen. På andra sidan Tanganyikasjön, ungefär 3 mil bort, kunde vi se Demokratiska Republiken Kongo. Ett land med en blodig historia och som fortfarande blöder. Människor dör och våldtas dagligen i konflikten som omvärlden inte längre orkar bry sig om. I dagsläget råder det inte något fullskaligt krig, de flesta är nämligen upptagna med att plundra landet på dess naturtillgångar. Mineralerna som bryts går att finna i bl.a. våra mobiltelefoner. Konflikten i Demokratiska Republiken Kongo och även konflikten i Burundi, har inneburit stora flyktingströmmar till västra Tanzania. Jag har hört att det lever ungefär en halv miljon flyktingar i Tanzania, men det är nog svårt att veta exakt. Jag undrar om människor skulle sluta köpa mobiltelefoner med mineraler från Kongo och på så sätt betala ett högre pris, om de visste att människor lider och dör till följd av utvinningen.

Den 28:e augusti träffar jag min klasskamrat på Zanzibar. Det finns många frågetecken kring vår undersökning, både gällande det praktiska och teoretiska. Det innebär att vi har en stor utmaning framför oss.

 

 

Följande två filmklipp är från vårt möte med schimpanserna. Ta dig en titt!

Christmas 2 from Johannes Elofsson on Vimeo.

Fight from Johannes Elofsson on Vimeo.

/Johannes

Report of my MFS

Minor Field Studies (MFS) is a scholarship programme for students at universities and university colleges financed and initiated by Sida. In brief, MFS means that you travel to a developing country, conduct field studies and collect material for an essay or a degree project. According to Alex Muigai Program Manager at Sida Partnership Forum, this is the great opportunities to work with global development issues such as sustainable development, infrastructure development and climate issues. So if you are interested in working in the development sector, MFS may be a good place to start. MFS is a scholarship programme that aims to connect your field of study to development issues.

Anambra is a state in south-eastern Nigeria. Its name is an anglicized version of the original ‘Oma Mbala’, the native name of the Anambra River. The Capital and the Seat of Government is Awka. Onitsha and Nnewi are the biggest commercial and industrial cities, respectively. I choose only two cities Awka and Onitsha because of my area field of study.

I desired experience in my field of study. My minor field study gave me the opportunity to apply principles of public health issues I learned within the classroom to real-world activity within my research work. It also gives me an in-depth analysis of what it is really like to work within my field of study in future. I learned that results don’t just come in ones, because I had to go over and over to these experiments many, many times. It’s a frustrating process at times, but the end result is so worthwhile. It is the great opportunity for me to see how my field works through from beginning to end. Even due, I encounter some limitations but actually I got data that showed what I wanted to see. Not as much an improvement I am hoping for, but enough that I could take the results to make this my master’s thesis.

Nothing only about my field study and I also learn about the culture and the environmental issues and how to deal with power cuts, insects, more and less good field surveys, sickness, joy and irritation. I was in shock that it was a totally different world. Everything works differently there, like people have a different perception of time.

My advice to people intent to do their field study is that, I believe by doing this MFS you can learn new skills, develop your professional interests, expand your personal network and gain valuable experience in research work. Furthermore, I want many students to take the opportunity to seek an MFS scholarship or other student exchange opportunity that will give them the chance to learn and write about global development issues. We only have one planet and the more people that learn about different countries, cultures and conditions for development, the more likely it is that development and innovation can take place.

I thank both SIDA and Malmo University for giving me this wonderful opportunity to conduct my research and experience my field of work in public health issues.

 

 

 

 

Goodbye Sweden and Howdy Egypt!

The day of departure to Cairo has finally come. Ready with my luggage, I am off to Kastrup airport. I will be traveling with egyptair “for the first and last time”. I found this hilarious welcome announcement by Egyptair. It gives you the vibe of the Egyptian English which I will be hearing a lot the coming months and the touch of Egyptian humor – lovely!

http://www.youtube.com/watch?v=XovagJwwGAE

So excited for this MFS, which will give me a chance to see Egypt in a way that I am not used to…

Much love and warm regards,

V

MFS

I am round up my minor field study even due there are some difficulties in many ways but I overcome it all. The people of Anambra state are friendly, nice and hospitality. I enjoy working with them and my supervisors here really help me a lot in obtaining data, information and other related matters for easily correspondence.

 

MFS

I feel sick, fever and malaria. I had been taken to a local hospital to see a doctor. The doctor had given me some injections, prescribed drugs for me and had advised me to take some rest. Therefore, I feel I should be allowed to continue with my field studies after resting for some days. This weekend we are going to village to witness a festival celebration which is one of my methodologies way to gather information through observation and interviews.
Meanwhile, thanking you and assuring you of my efforts as ever I put in.

MFS

The interviews, discussion and surveys went fine yesterday even due there is heavy rain fallout. Rain is falling everyday and according to the indigenous people they said that this is the rainy season in South East, Nigeria. The Rainfall occurrence is the sign of the Long Rainy Season which normally starts in March and lasts to the end of July, with a peak period in June over most parts of southern Nigeria. It is a period of thick clouds and is excessively wet particularly in the Niger Delta and the coastal lowlands.

The fieldwork was closed after a long discussion summing up with teachers and teenagers and everybody was fully participated in the group discussions. Minor field study continues at Onitsha today, one of the biggest cities in South East, Nigeria.