Hej!
Nu är vi inne på sista veckan här i Entebbe och på sjukhuset. Jag känner mig redo att lämna den här staden nu. Även om det är roligt att vi lärt känna massor av människor som vi träffar på varje dag vart vi än är, så ska det bli skönt att se nya städer, träffa nya människor. Madde tycker det är ledsamt att lämna Entebbe men tröstar sig med att vi kommer tillbaka i början av 2015.
Vi har fått göra tre intervjuer än så länge. Vi skulle behöva några fler men det finns bara 17 sjuksköterskor på Entebbes sjukhus och de flesta är inte så bra på engelska så urvalet är knapert. Men vi har fortfarande hopp och ska dit imorgon igen och ragga upp några till.
Förra veckan fick vi vara med och observera när alla avdelningssjuksköterskor träffades tillsammans med chefsläkaren och pratade om sina utmaningar på avdelningarna. Detta sker tydligen varje fredag på sjukhuset. Det var väldigt spännande och annorlunda från möten i Sverige. I slutet av mötet höll läkaren (som satt i kostym på kortsidan av det stora ekbordet) ett tio minuter långt tal om att det snart är jul, sjuksköterskorna ska försöka att inte stressa så mycket och att de ska ”give more, expect less!”.
Igår började vi producera ordentligt med text till uppsatsen. Vi har mycket datamaterial så det känns bra att äntligen börja få nedet i uppsatsen.
På fredag åker vi till Kampala och tänkte tillbringa helgen där. På söndag är planen att åka till Jinja några dagar och sedan är planen oklar. Jag åker tillbaka till Entebbe den 24 december för att träffa mor och far. Det känns väldigt bra att fira jul när det är 25 grader varmt….
