Om sristrand

Studerar på Malmö Högskola till byggingenjör. Ska göra en Mfs om Rainwater Harvesting på Sri Lanka. Åker i början på december och stannar i ca två månader.

That orange feeling !!!

Inne på sista veckan tillbaka i Colombo. Dags att sammanfatta allt material som jag fått under resans gång. Det har varit en underbar tid här på Sri Lanka och det känns vemodigt att snart behöva åka härifrån. Hemma verkar det bara vara kallt o grått snön regnat bort idag hörde jag. Tror vi ska ta tillvara på sista tiden här lapa lite sol o hänga på mysiga Barefoot café. De har ett underbart trevligt café inne på en gård där man kan sitta o skriva o fika gott 🙂 Har en del folk att träffa o tacka för all hjälp sen bär det av till Negombo de två sista dagarna. Ligger nära flygplatsen och är det perfekta stället att fylla batterierna med solenergi innan hemresan…..

/ Anders

 

Compact travelling

Det är fantastiskt vad en tuktuk är kapabel till. Vi träffade en underbar tuktuk ägare som körde runt oss en hel dag på olika besök i studiesyftet, samt flikade in med lite egna guidningar. Han delade med sig av både sina otroligt djupa kunskaper om det mesta och sina personliga upplevelser i livet. Kändes som han var 100 år att döma av hans visdom, men hans ålder var dryga 30. När vi efter en hel dags tur skulle göra upp ville han inte ha något betalt för att han tyckte vi blivit vänner och att han haft lika mycket utbyte som vi. När vi övertalat honom att han måste ha bensinpengar och att han måste ha till sitt leverne tog han till slut emot vårt bidrag.

Efter det härliga mötet bestämde vi oss för att anlita honom för tillbakafärd till colombo. Varför inte åka hela vägen tillbaka med tuktuk. Man upplever så mycket mer och kan stanna när man vill…. men hur mycket rymmer egentligen ett sånt här fordon..? Inga problem blev responsen..”.jag skulle köra till Indien om det fanns en bro mellan Sri Lanka o Indien”. Tre stora väskor, handbagage och en familj med barnvagn rymdes utan problem !!!

/ Anders

Besök hos fiskhandlarn…

Big Tuna !!

Tur till södern

Lämnade Colombo för en färd mot södra Sri Lanka. Samma tanke hade nog halva Colombo som befann sig på samma tåg….Packade som sillar stod vi hela familjen med packning o vagn hela färden til Unawatuna. Jag är van att åka fulla tåg men detta va ändå lite komiskt, framförallt med de tiotal försäljare av mat som plöjde igenom vagnarna trots noll utymme. Klättrade över sätena o höll sig i takräcket med stora boxar fyllda med varm mat…till slut kom en kille som sålde en och en halv meter långa ballonger….undrar om det var någon som tänkte tanken att köpa en ballong vid detta tillfälle…men efter ett par vändor hade han faktiskt sålt en 🙂 Väl framme i Unawatuna fick vi belöning för mödan. Underbar liten by vid havet. Ett av de ställen som drabbades hårt av tsunamin 2004. Detta hedrades den 26:e med minnesceremoni och på typiskt Lankesiskt sätt med fest o fyrverkeri för att gå med positiv energi in i framtiden. Gjorde ett besök på tsunami fotomuseum i Telawatta. En fotograf som tagit sin tillflykt högt upp i en hotellbyggnad hade dokumenterat händelseförloppet.Tragisk katastrof som drabbade människorna i detta område. Över 40 000 dödade…lik som låg o ruttnade i flera månader efteråt…och fortfarande idag när man bygger nya hus eller liknande hittas skelett som antas vara tsunami offer. Skrämmande naturkrafter…1km av havsbotten blev synlig innan andra vågen kom och förstörde det mesta i sin väg. Lika lång sträcka hamnade under vatten. De som klarade sig var de som flydde med djuren inåt land innan…

Haft underbara möten med fantastiska människor här i söder. Hunnit med både projektarbete samt avkoppling o valexpedition o yala safaripark.

Anders

Besök i Kandy och den kulturella triangeln

Efter drygt en vecka i Columbo och insupande av den härliga Sri Lankesiska atmosfären har vi begett oss in i den kulturella triangeln till Kandy. Tiden i Columbo har varit underbar med både många möten med fantastiska vänliga människor och också väldigt givande för studien. Började som sagt med workshopen där jag träffade många nya kontakter som senare resulterade i besök hos Water and Drainage Board där jag fick träffa de som arbetar med Columbos vattenfråga. Har bokat in ytterligare besök och ska senare åka ut och besöka olika projekt. Hälsade också på en kurskamrat från workshopen som jobbar med hållbar utveckling på MAS, ett företag som har 35 företag runt om i världen. De är ledande i frågan och har bl.a. vunnit olika utmärkelser för sitt arbete och projekt Green Plant i Triqunumale. En imponerande fabrik med många innovativa lösningar. Men det matnyttigaste var nog ändå mötet med en pensionerad man på lokala småhaket där jag tog en kopp te. Väldigt insiktsfull och med en mycket intressant historia sedemera utnämnd till justice of peace efter sitt arbete inom HR.

Den slingrande järnvägen som leder till Kandy genom djungeln uppför bergen, är en otroligt vacker upplevelse. Man kan lätt förstå varför denna stad lyckades stå emot många invasionsförsök under sin tid som huvudstad. Djungeln och dess giftiga invånare var ett gott skydd. Väl framme och incheckade på det gamla anrika Queens hotell ( ja rimmar illa med mfs och hotell från kolonialtiden, men fick det för en rimlig peng och det är ju historia nu)  så planerade vi tre dagars kulturell resa i historia, arkitektur, religon och en liten portion av odontologi. Här finner man ju vad som sägs vara Buddhas tand som förvaras i Temple of the tooth. Britterna var på sin tid skeptiska till detta faktum eftersom tanden är ca 5cm. De tyckte det var mer sannolikt att den tillhört en krokodil. Buddhisterna är däremot övertygade och hyser inga tvivel, som bevis har de ju Buddhas fotavtryck på Adam´s Peak som är ca 1 m stort, så då är ju proportionerna rimliga…

Andra intressanta platser man kan besöka här är Rock cave tempel med bl.a en grotta innehållande en 14 meter lång sovande Buddha uthuggen i sten, Tea plantations och Pinawalle där de har Elephant Ophanage. Sistnämnda väl uppskattat av vår son Sid.

God Jul

Sidi o Elefanterna !!!

Äntligen här!!!

Efter lång förberedelse och ett år efter beviljad mfs bar det äntligen iväg. Tänkte först åka i september men ändrade planerna till december vilket visade sig vara ett lyckokast. En ljuvlig tid att åka både för klimatet och även för att det infaller många trevliga högtider och festligheter under denna tidpunkt. Dock var vi inte beredda på att julfirandet var så sort här. Hade räknat med att skönt kunna slippa ifrån allt vad jul hette, men bedrog oss då den första sång vi hörde var just en julsång…. lankeserna börjar fira jul redan första december. Vi har redan hunnit med en galen barn julfest. Härligt ändå med tanke på att jag reser med min fru och vår tvååriga son. Vår resa började med nöd och näppe från ett snökaos hotande Sverige. Hann väl iväg nån timme innan det var försent. Mellanlandade i Dubai där vi spenderade två dagar hos en vän som jobbar där. En märklig upplevelse på många sätt. Detta populära resmål med allt i mega överdrift, men ändå fascinerande för en byggingenjör förstås. Vi bodde på palm jumeirah imponerande att man kan på så kort tid kan skapa och anlägga denna konstgjorda ö. I staden fantastiska komplex av skyskraper och köpcentra med gigantiska akvarium eller varför inte en skidbacke inomhus ? Det ena överdådiga kontorshuset efter det andra. Det är väl just det att människor som bor här är här för att jobba hårt och roa sig sent. Ett frosseri i lyx där man som västerlänning eller med rätt ursprung kan tjäna väldigt bra. Men det hela har också en grym baksida med människor som blir lurade hit i tron om att få arbete med en mycket högre lön än de normalt kan få i sitt hemland, så att de kan skicka hem till sina familjer, men som istället blir rena slavar. De berövas sina pass och blir skuldsatta. Arbetsgivare lurar dem att låna till boende och sätter dem i en skuldfälla. I Dubai får man inte vara skyldig pengar, då får man inte stanna i landet. Arbetsgivaren löser då skulden och eftersom  de också har passen kan personerna inte heller välja att lagligt lämna landet. De har blivit arbetsgivarens egendom tills de arbetat av skulden som i de flesta fall aldrig kommer att försvinna. Tragiskt för många människor som är i denna situation.

Människor i Dubai ler inte ofta. Allvarliga ansikte möter en på metron, där det råder en otrolig ordningsfascism. Men rent och fint förstås. När vi äntrade flygplatsen och ställde oss i in-checknings kön till Colombo möttes vi helt plötsligt av fullt av leende människor. Alla var hjärtliga och man kände en varm glädje, vilka underbara människor, detta kändes helt rätt 🙂 Anlände ett par timmar senare 20121212. Måste vara början på något gott nytt inte undergången som många tror… Hade dagen innan bokat boende en natt i södra Colombo, det enda vi hade ordnat innan, det är alltid bättre att improvisera. Dock visade vårt hostel sig vara nåt helt annat än man kunde se på internet. Jag är absolut inte känslig och brukar alltid bo på de enklaste ställen, man brukar ju ändå bara sova där. Men detta kändes både otryggt o väldigt skitigt. Aja efter ett tag hittade vi nytt boende på ett gammalt hundrafemtioårigt hotell för en billig peng.

Att 121212 skulle vara ett tecken i glädje visade sig också då en inbjudan från min kontakt på Lanka Rain Water Harvesting Forum, Ms Tanuja, damp ner i inboxen. En  training course där olika personer engagerade i vatten frågor och hållbart byggande under fyra dagar skulle få både föreläsningar och göra olika workshops i just mitt ämne Rain Water Harvesting Systems.  Guidade av både experter från Sri Lanka och Indien. När jag först kom dit kände jag mig lite mal placé, som att komma in på ett FN-möte där alla sitter välklädda samlade kring bord med var sin mikrofon. Men vilket varmt mottagande jag fick av dessa underbara människor. De kan absolut det där med att hålla en hjärtlig glad stämning, vilket man inte blir bortskämd med hemma när det gäller mina föreläsningsupplevelser. Till och med när kursen var slut och en ceremoni med besök av landets utbildningsminister närvarade, så var stämningen avslappnad. Väl medveten om att även detta land har en våldsam historia av krig och massmord som sträcker sig ända fram till nära nutid, så hävdar jag ändå att Sri Lankas invånare har en mentalitet fylld av värme och glädje.

Känns skönt att fått en bra start på mitt fältstudiearbete. Glatt överraskad av hur välorganiserade och kunniga alla verkar vara.  Har fått många nya kontakter på företag och organisationer som jobbar med detta. Men nu håller vi helg och utforskar Colombo. På måndag är det dags för ett besök i Negombo på Forumet och planera olika projekt som jag kan besöka. Spännande !!!

Anders

Barefoot café Colombo                       Metro Dubai