Hallå igen,
Så mycket olika saker har hänt den här veckan. Jag har börjar transkribera tre riktigt bra intervjuer från organisationen SAC samtidigt som samma organisation har slutat höra av sig. Har fått berättat för mig att indier helst inte säger nej till något, vilket innebär att även om de inte kan så agerar de med en positiv respons. Jag är dock glad för de intervjuer jag fått och försöker ha tålamod för att se vad som händer. Det är alltså mycket kulturkrockar gällande hur jag ska bete mig i relation till organisationerna, hur på jag ska vara, vad jag ska förvänta mig etc.
Igår var jag på Fulora Foundations utställning. Den varade i tio timmar och det kom förbi en del viktiga personer i syfte att uppmärksamma eventet och barnens situation. Jag själv blev tillfrågad att hålla ett tal, vilket jag nervöst gjorde och det gick bra! Berättade lite om min relation till konst pedagogik och studien. Fick även intervjua rektorn från ett av Mumbais omtalade konstuniversitet och fick en därmed en djupare kulturell inblick kring Mumbais perspektiv på konst, konstpedagogik och konst i relation till emotionella behov. Just nu har studien ett bottom-up perspektiv från en organisation (SAC) och ett topp-down perspektiv från en annan, Fulora Foundation. För tillfället sitter jag och transkriberar, och det är fruktansvärt intressant. Det finns starka normer i Indien gällande hur en pratar om känslor och det är tydligt hur konsten blir ett verktyg för barnen att uttrycka sig gällande saker de annars inte kan prata om.
Utöver det, har jag hunnit med picknick på tak, turista i Colaba, plugga på café, museum, och hamnade på sjukhus i veckan på grund av urinvägsinfektion, vilket var en helt galen upplevelse. Mår bra nu : ) Ikväll bär det av mot en magdansuppvisning!
Hejdå så länge
