Ut på tur, aldrig sur!

Hej bloggen!

Hittills har allt gått som en dans, om så en långsam sådan…

Vi är framme i Kolkata sedan två veckor, och trivs som fiskar i vattnet! Vi ägnar vår tid till att volontära på IIMC, som ni kan läsa om här: http://iimcmissioncal.org och att intervjua deras sjuksköterskor. Vi bor i ett stort hus tillsammans med ett gött gäng andra volontärer från jordens alla hörn, samt vår husmus Jimmy.

Indien är som vanligt svettigt, skitigt, högljutt och alldeles alldeles underbart…

Hittills har vi firat Diwali och ätit 57(!!) rätten under en och samma lunchsittning, varit på filmfestival och byfestival, varit på en sjujädrans bluesspelning och dansat på ett Bollywood-discotek. Vi har tagit blodtryck, lagt om sår och injicerat diklofenak och B12 på löpande band. Vi har traskat runt i djungelboksmiljö ute på landsbygden (återkommer till det nedan) och i konstnärskvarter i stan. Vi har färdats med metro, rickshaw, buss, båt, flakmoppe och i en mobil klinik. Vi har varit på yoga med tvåtusen andra yogisar instruerade av Ramdev Baba (kändisvarning!) kl 05.00. Vi får räkna efter en gång till, är det bara två veckor vi varit här?

Åter till djungelboken då. I onsdags åkte vi på en tripp till IIMC’s mest avlägsna klinik som ligger på ön Dhaki, en fyra timmars bumpy jeeptur söderut. Därifrån kan man skymta jättereservatet Sundarbans, där tigrarna bor. I Dhaki volontärade vi på kliniken, intervjuade sjuksköterskorna som jobbade där, och sjöng visor på både cykelflak och tak under fullmånen. Övrig tid ägnades åt att hälsa på olika skolor och women peace councils, som bildats genom ett utmärkt projekt som man kan läsa mer om på IIMC’s hemsida. I lördags kom vi nöjda hem efter denna givande resa.

Nu ska vi hem och äta smarriga äggrullar för två kronor stycket.

Tack för oss, masalafross!

20151127_112757
FB_IMG_1448889132995

djungelbok

IMG_20151128_104051

 

 

Godeftermiddag!

Sen sist vi skrev har vi bytt syfte på studien eftersom vi hade väldigt svårt att hitta ssk att intervjua om hepatit A och E, de flesta vi pratat med har inte haft den sortens erfarenhet. Överallt vi gått har de sagt att hepatit b är mycket vanligare. Därför kollade vi upp med vår handledare om det var möjligt att byta, vilket det var. Så vi omformulerade syftet och skaffade nya frågor. Därefter var det mycket lättare att hitta respondenter. Vi är också i full gång med att skriva vår bakgrund och metod så att vi ska ha någon grund till halvtidsseminariet på måndag.

Nä, nu får vi återgå till uppsatsen igen.

Hej så länge!

Godkväll!

Nu är klockan lite efter halv tio på kvällen här och vi sitter och försöker hålla ögonen öppna för att kunna chatta med vår handledare klockan elva.

Det går trögt just nu med vår studie. Det har visat sig vara svårt att hitta sjuksköterskor med erfarenhet av just Hep A. Men vi krigar vidare! Alla är väldigt hjälpsamma här så det ska nog gå vägen förr eller senare.

Vårt internet är verkligen inte så bra som man önskar. Dels försvårar det vårt bloggande men värst av allt är att allt man ska kolla upp med uppsatsen tar hundra år. Men det är bara att bita ihop.

Hörs snart igen! Kramar från Filippinerna

Extra utlysning MFS

Då vi har flertalet MFS-stipendium kvar att dela ut under 2015 så har Malmö högskola beslutat att genomföra en extra utlysning där studenter har chansen att söka ett MFS-stipendium. Deadline för att lämna in din ansökan är fredagen 4 december. Information om hur du ansöker finns under länken “jag vill söka”.

Informationsmöte hålls torsdagen den 19 november 12.15-13.00 i sal NI:A0504 på Niagara. Vid frågor kontakta MFS-handläggare Vilhelm Engström på vilhelm.engstrom@mah.se

Tillbaka från semestern och installerad i Nairobi

Efter min lilla minsemester i Uganda och Rwanda är jag nu tillbaka i Kenya för att fortsätta jobba med uppsatsen. Bilder från resan och vad jag gjorde där kan man snart läsa lite mer om på min privata blogg http://majorfields.wordpress.com. Sammanfattningsvis var resan dock helt fantastisk på många sätt. Framförallt var det en väldigt viktigt för mig att få uppleva kulturskillnader och olikheter i dessa länder. Det är lätt att klumpa ihop länder i Afrika framförallt om de ligger på samma del av kontinenten. Jag insåg också hur lätt det är att resa i östa Afrika. Folk är trevliga och hjälpsamma och trots att vägarna kan vara lite sisådär emellanåt går det relativt snabbt och smidigt att ta sig fram. Eftersom jag bara spenderade så kort tid på varje ställe är jag jättesugen på att åka tillbaka för att få chansen att stanna längre på ställen och kunna ge sig ut till små byar.

Jag bodde på hostel under hela resan och att träffade massor av intressanta människor. Väldigt många som jag träffade på jobbade på något sätt med olika NGOs, som volontärer eller gjorde någon form av praktik i kringliggande länder. Att jag skulle träffa dessa människor och lyckas knyta den här typen av kontakter under resan var något jag absolut inte hade väntat mig. Dessutom är det tillräckligt vanligt men samtidigt tillräckligt ovanligt med turister i städerna och det gjorde att det var väldigt lätt att få kontakt med de som bodde där.

Nu är jag alltså tillbaka i Nairobi och har hyrt ett rum genom Airbnb där jag ska bo i en månad. Huset ligger i en gated community i en av förorterna till Nairobi och har en liten trädgård där jag omväxlande kan sitta och jobba när jag blir trött på att sitta inomhus hela tiden. Äntligen, äntligen kan jag laga mat själv och har mer än ett pluttigt hotellrum att vistas i som jag hade i Eldoret. Än så länge har jag bara bott här en natt, men jag tror att det kommer bli mycket bra.

Den här månaden kommer bli väldigt mycket sitta framför datorn och skriva och läsa. Jag är ju som sagt klar med intervjuerna och ska börja analysera mitt material och sedan fortsätta att skriva. Det känns som att jag kommer behöva jobba en hel del under de kommande veckorna om jag ska hinna skriva klart ett första utkast innan jul som jag har planerat. Trots att den mesta tiden framöver kommer spenderas framför datorn hoppas jag att jag kan komma med lite roliga uppdateringar.

Beslut om MFS-stipendier hösten 2015

Idag har beslutsgruppen för MFS sammanträtt och beslut har fattats om tilldelningen av stipendier för ansökningsomgång hösten 2015. Av totalt 18 inkomna ansökningar beslutades det att  bevilja 12 studenter ett MFS-stipendium på 27 000 kr per person. Vi säger grattis till de lyckliga stipendiaterna. Samtliga sökande kommer att bli kontaktade de närmsta dagarna och vi uppmanar de studenter som ej beviljades stipendium att söka igen i den extra utlysningen med deadline 4 december 2015.  Beslutet hittar ni under fliken ”För beviljade stipendiater”.

Kaos natt

Hej hopp alla läsare!
Igår gick jag och lade mig rätt tidigt, klockan kan ha varit 22?
Kl 00.00 vaknar jag av att det är så himla varmt, jag ser att fläkten är avstängd och inser då såklart att elen har gått. Inget onormalt när man lever i Kenya.. hehe. Just the Life it is.. Så det blev en jobbig natt vilket resulterade i typ ingen sömn alls. Säkerligen 40 graders värme och myggor som susade i öronen.. Nu sitter jag på internet cafe, för det ösregnar ute, vilket betyder att det finns inte tillgång att komma ut i byarna och intervjua. Men imorgon får vi hoppas på bättre väder.. Man blir så beroende av saker här som man inte ens tänker på kan vara ett problem hemma. Utan el här innebär ju, man kan inte ladda telefonen, datorn, all mat i kylskåpet blir dålig.. Har man ingen mobil kan man kanske inte ta sig överallt, då det är bäckmörkt kl 19 och du kan kanske behöva ringa efter skjuss. Men som sagt nu sitter jag på ett cafe o laddar både dator och mobil…
Att vädret kan vara ett problem? Hemma sker allt i princip inomhus när du är ute. Men om vägarna är av “grus” blir det lera, och trampar man kanske man sjunker ner några dm vilket gör att man inte kommer någon stans. Så sånna saker är lite “jobbiga” ibland. Men då får man sitt studera lite anda nyttiga saker, som malaria, skriva  bakgrund till uppsatsen…
//Kramar från ett regnigt men varmt Mombasa

Filippinerna

Då var det dags för vårt första inlägg från Filippinerna. Vi har inte haft möjlighet att blogga förrän nu, en vecka efter ankomst, eftersom vi haft dålig tillgång till internet tidigare.

Men lite bakgrund kring vad vi gör här: Vi är då här för att intervjua filippinska sjuksköterskor om handhygien och hepatit. Än så länge har vi haft fem intervjuer och förhoppningsvis kan vi hålla några till i nästa vecka.

Vi bor på skola som heter Team mission christian school. Vi har blivit varmt välkomnande av alla och än så länge har allt flytit på bra. Dock har vi fortfarande lite svårt med jetlagen fortfarande, men det ska väl släppa snart.

Nu ska vi ut i värmen en sväng, bara 39 grader haha! =)

Kram från Emma och Sofie

Snart 1 vecka i landet

Idag är det fredag och jag har nu varit här i snart en vecka. Kom natten mellan lördag och söndag. Saker och ting har verkligen varit upp och ner, fram och tillbaka osv, men allt har gått bra.

Jag har varit på sjukhuset som ska hjälpa mig hitta informanter till mina intervjuer angående upplevelsen av att drabbas av malaria. Jag har fått låna böcker om malaria som jag nu ska sätta mig in i så jag förstår själva sjukdomsprocessen att intervjuerna kan bli så bra som möjligt.

“Staden” där jag kommer att göra mina intervjuer har jag bott i nu 1 vecka, men tyvärr trivdes jag inte där så bra, mycket ljud, mycket runt omkring som störde mig, inte helt säkert område så nu är jag på fri fot kan man säga. Allt ska inte gå som man planerar, eller hur?? Inatt sov hos en jag känt sen min förra resa här i Mombasa, och har precis tittat på en ny lägenhet. Den är jätte fin och precis vad jag letat efter. Nära internet cafe, nära stranden, nära till köpcenter osv. perfecto. Dock kostar den en aning mer, men sånt får man ta! Är verkligen glad att man har skaffat sig vänner och kontakter här nere för allt har gått så smidigt och lätt. Imorgon flyttar jag till mitt eget ställe så jag äntligen kan fokusera på det jag ska. Det har varit mycket annat i tankarna som har förstört koncentrationen men nu snart kan jag äntligen slappna av och slå mig ner. 10 veckor ska man ju vara här nere, så det gäller ju att man hittar en plats där man trivs på.

Nu ska jag sätta mig in i Malaria och börja skriva lite på bakgrunden.

Hoppas ni hemma och alla andra har det bra. Så hörs vi!

KRAMAR från Mombasa