Nu är vi nyss hemkomna från farmen där vi bor lite sporadiskt. På farmen bor Wendo och Sheiz, ägarna till Dandelion Africa som är organisationen vi bland annat skriver studien åt. Där bor dom med 4 underbara barn ,djur och voluntärer som jobbar för organisationen. Farmen ligger ca. 30 min från Nakuru och det är där vi blir ompysslade med god mat och fint umgänge. Det är ett perfekt ställe när vi vill komma ifrån hektiska Nakuru och bara ta det lugnt eller för att jobba med studien.
Helgen bestod av mycket dans till tidig morgon och Ellinor battlade med Kenyaner (som är betydligt bättre på att dansa än henne) på dansgolvet. Kan ju tala om att hon har rejäl träningsvärk i benen just nu och även svårt att röra sig, vilket Johanna har otroligt roligt åt. Men bra träningspass var det.
Men allt är såklart inte så fantastiskt hela tiden…I helgen fick Ellinor och en vän (Maja)bevittna något fruktansvärt. På väg hem från en restautang (de sitter i en bil) hamnar det plötlsigt på en olycksplats. Bara sekunder innan har det varit en frontalkrock mellan 2 bilar. Ellinor och Maja + deras förare är de första som kommer dit men människor samlas snabbt. Ingen vet vad de ska göra så Ellinor och Maja går ut ur bilen eftersom de vill hjälpa till. Kaoset är ett faktum. På bara någon minut har det samlats ca.20 personer runtomkring. Föraren i ena bilen är i totalt chocktillstånd, på väg fram till bilen ser dom 2 personer släpa ut en ung tjej (som en trasdocka) ner på marken. Detta ser förfärligt ut och om hon hade haft en nackskada hade hon varit död direkt. En person lyfter upp den unga tjejen och går fram med henne till Ellinor och Maja. Tjejen är helt utan medvetande och täckt av blod och djupa sår.Folk går runt och skriker, bråkar, och ingen vet vilket nummer de ska ringa för hjälp. Som tur ringer Maja snabbt sin vän som ringer ambulans och polis på direkten. Ellinor försöker ta puls, kolla medvetande och andning men efter detta sliter de i stackars tjejen igen och kastar in henne i en bil som inte vill åka iväg i eftersom denna förare nu helt plötsligt blivit anklagad för krocken och står och bråkar med folk. Efter detta var Ellinor och Maja tvungna att kasta sig in i sin bil eftersom deras förare skrek åt dom att de inte kunde vara kvar eftersom det var så stökigt. Väl hemma var de båda väldigt tagna av händelsen och den unga tjejen är nog inte vid liv idag.
Vi har hört mycket om den Kenyanska trafiken och alla dess olyckor men nu fick vi oss en tankeställare. Den unga tjejen hade definitivt inte något säkerhetsbälte på sig och föraren var skapligt berusad. Vi ska verkligen tänka på hur vi transporterar oss här i fortsättningen. Man är inte odödlig trots allt…
Men nu till något bättre. Igår var också dagen då vi blev färdiga med alla intervjuer! Så otroligt skönt. Vi hade 4 intervjuer ute i en by utanför Nakuru. Eftersom det inte fanns något privat ställe att genomföra intervjuerna satte vi upp ett tält. Ett tält är inte att rekommendera när det är 30 grader varmt ute. I tältet känndes det som dubbelt så varmt + syrebrist. Svetten rann och huvudet känndes som en dimma, men det var inget som stoppade oss, fyra intervjuer blev det. Vi är båda tagna av alla historier vi fått höra och det ska bli riktigt intressant att sammanställa allt detta. Det känns verkligen relevant att skriva om det vi gör.
Nu ska vi sätta igång med sista transkiberingen på kontoret( läs: uppe på vår takterass) i solen!
Nakupenda
Bild1: En av byarna vi genomförde våra intervjuer
Bild 2: Nyfikna själar
Bild 3: Tält+intervjuer= ingen bra idé
Bild 4:Jobb på vår takterass
.
