Två dagars förberedelsekurs och lite till

Förberedelsekursen är genomförd. Nya intryck har landat. Fler punkter har lagts på min ”att göra lista”. Ny kunskap är insupen. Nu gäller det bara att förvalta detta på bästa sätt. Jag har ju några dagar här framför mig i jul, som jag kan använda till eftertanke. Vilka risker kommer jag att utsätta mig för? Hur ser mitt reseapotek ut? Har jag tagit all nödvändig vaccin? Hinner jag läsa den där nya boken?

Annat:

  • Jag har också köpt flygbiljetten Kastrup – Bangalore tor nu. Bra pris. Billigare än alla internetresor jag själv sökt på. (http://simmytravels.se)
  • Har vaccinerat mig hej vilt. 5 sprutor o 1 omgång Ducural. Ducural 2  innan jag reser. Twinrix 3 när jag kommit hem. (Tyfoid, gula febern, Boostirix + polio, Twinrix) (Ingen malariamedicin men väl Ducural)
  • Ledighet från jobbet avklarad med allt det innebär. (10 veckor borta är ju en del)
  • Litteratur inköpt: Asterix i Indien, Moderna Indien, Elefanten som  började dansa. (Bland annat)
  • Visum inskickat (Här gäller: foto i rätt storlek, betala in i förskott + kvitto utskrivet på det, exakta datum för in- och utresa, mina föräldrars namn och en del mera. Jag kan bara hålla tummarna och hoppas att jag gjort allt rätt och att jag hinner få mitt visum i tid.)

Så nu återstår bara att önska alla en God Jul och ett Gott Nytt År och några minuters tid för eftertanke!

Pre-äventyret

Jag är spänd. Det har nu gått snart två månader sedan jag blev beviljad ett stipendium för att genomföra en fältstudie i Gambia i vår. Min “att göra-lista för ansökan” innan jag skickade in min ansökan, allt från att fixa kontaktperson till att skriva ansökningen, har övergått i en “att göra-lista inför Gambia”. Ni vet hur det är, det är alltid så mycket att förbereda innan man reser iväg, man (åtminstone jag) vill vara förberedd för varje tänkbart scenario. Man behöver sina vaccinationer, rätt utrustning, flygbiljetter, bostad, och så vidare. I allt detta förberedande har också en oroskänsla växt under hösten, detta är dock en känsla som har lagt sig lagom till julhelgerna. Biljetterna är införskaffade, jag har hittat mina vaccinationspapper sen när jag var i Ghana 2008 (vilka jag har letat efter i två månader) och jag känner att det mesta kommer att lösa sig.

Den där oroskänslan har istället gått över i en spänd peppad känsla. Det mesta jag gör nu, även det jag läser i skolan, gör jag med åtanke för vilka utmaningar jag kan komma att tänkas möta i Gambia. Jag ser verkligen fram emot att “komma ut på fältet” och ta del av många människors verklighet och vardag. Jag menar inte att det kommer att bli någon nöjesresa, men jag känner mig säker på att jag kommer att få nya perspektiv och växa som människa.

/ Daniel

Mail från handledaren i Indien…

Jodå, jag är såååå välkommen. Jag tillhör redan organisationen. MEN nu kommer det kniviga – de vill veta hur mycket pengar jag har med mig. De erbjuder mig boende, internet, tolk, hämtning vid flygplatsen och så vidare. Det är ju bra men inte kan jag väl säga hur mycket pengar jag har fått? Nej, nu gäller det att svara på ett trevligt sätt och ändå fråga efter priser (så jag kan jämföra) och vad servicen egentligen kostar (så jag har en uppfattning). Men jag svarar nog inte förrän efter kursen i Göteborg. Där hoppas jag få mer tips… Sover på saken…

Hemma i köket

Kulturkrock #1:
Efter vårt glada och överexalterade besked om beviljat stipendium ville vi ha ett ytterligare bekräftande svar från vår kontaktperson på sjukhuset i Zambia. Så vi mailade x 2, men inget svar. Sedan ringer vi. Han svarar och säger:
“Didnt I send a confirmation already?
– Yes, but…
So why do you need it again?”

Lesson #1:
Ofrivilla byråkratsvennar som vi uppenbarligen är; stirra ner.
Manana manana… mmm yah.

Ja, så med detta kan vi nu i lugnan ro fortsätta med vårt förberedelsearbete vilket innebär en excell-mall med allt som behövs göras innan DEPATURE i APRIL!

Tack för tipst om bilj. Själva söker vi på momonod.se
Hakuna matata, hej så länge!

Flygbiljetter

Tänkte tipsa om var vi hittade dom allra billigaste flygbiljetterna! Det gjorde vi på sidan http://www.allaflygbiljetter.se/. Under de tre-fyra dagar som gick från att vi började kolla på flygbiljetter tills vi bokade hann priserna gå upp med ca 500 kr per biljett, ingen jättesumma men pengar som man kan ha betydligt roligare för än att sitta och vela. Så till er som inte har bokat flygbiljett än är mitt tips att boka så snabbt som möjligt! Om man då inte har så mycket is i magen att man vågar vänta till sista minuten och hoppas på ett fynd, något som definitivt inte var ett alternativ för oss.

Vår resa kommer enkel väg att ta lite drygt 22 h och tar oss från Kastrup, Köpenhamn till Heathrow, London vidare till Johannesburg, Sydafrika och slutligen till Windhoek, Namibia!

Den viktiga tolken

Jag har nu bokat flygbiljetter och i slutet av januari bär det iväg! Det känns som att den allra viktigaste förberedelsen inför min studie blir att hitta en bra tolk. Lättare sagt än gjort när man befinner sig 700 mil från Indien. Eftersom jag inte pratar många ord tamil kommer tillgången på tolk vara helt avgörande för att jag ska kunna genomföra de intervjuer och enkäter jag har planerat för. Det är jätteskönt att jag har pengar från stipendiet så att jag kan betala för en tolk. Det underlättar väldigt mycket. Med tanke på att tiden är så begränsad känner jag att det skulle vara bra att ha kollat med någon redan innan jag kommer dit. Men hur ska detta gå till?

Jag känner till stället jag ska till och känner personerna på organisationen eftersom jag var praktikant där förra vintern. I mitt arbete med tjejgrupperna tolkade då min handledare Chandra allting. Hennes engelska är bra. Problemet är att hon är så involverad i projektet att hon aldrig kan fungera som  bara tolk. Hon är dock suverän när man behöver sätta sig in i situationer och få förklarat allt bakomliggande i samhället och kulturen som man inte har någon aning om.

Det är självklart att jag måste ha en kvinnlig tolk eftersom jag ska prata med tjejer om deras tankar och vanor kring menstruation. Sen är frågan om det är bäst med någon utan koppling till området eller någon som kommer därifrån.

Det svåra är också att få kontakt med någon. Det naturliga är att jag ber mina kontakter på organisationen att kolla om de kan hitta någon som är intresserad. Det har jag nämnt i ett mejl nu och fått svar av Chandra att hon ska fixa någon. Men vad gör jag då om det inte fungerar med den personen? Det blir svårt att bara säga nej då och hitta någon annan. På MFS-kursen i Göteborg som jag var på för några veckor sen tipsade de om hur man undviker en sådan situation. Man kan istället be kontaktpersonen att kolla runt och ge några olika personer som förslag. När man kommer dit kan man sen få träffa dem och själv avgöra vem man tror det kommer fungera bäst med. Ska nog försöka göra det.


 

Resan är köpt. Jag vill åka redan nu så jag slipper kylan som väntar runt hörnet. Jag ska vistas i Nicaragua under de varmaste månaderna. Förhoppningsvis kommer jag få vara med om ett otroligt fenomen som hände mig 2 gånger när jag var där för 6 år sedan. Jag hoppas kunna dokumentera det den här gången eftersom inte många tror mig. Det regnade minifiskar med vingar!!