Welcome to a K3 seminar with Therese Hellberg, PhD student in Media and Communication Studies.
The title of the talk is:
Den villkorade gemenskapen: folkhem, kön och nationell identitet i svensk litteratur 1940-1955.
It will take place on Wednesday, October 23 at 10.15-12.00 in The K3 Open Studio, NIC 0541, Niagara.
This will be Therese’s 50 percent PhD seminar. Tina Askanius, Senior Lecturer and Docent in Media and Communication Studies, will function as discussant.
Below you will find an abstract for the talk. The seminar will be held in Swedish.
Abstract:
På seminariet kommer främst (utkast till) kapitel som presenterar mitt ramverk att diskuteras. Det finns också artiklar att ta del av för den som önskar en vidare inblick i hur analyser av mitt primärmaterial kan se ut.
Skicka ett mejl till Therese – therese.hellberg@mau.se – om du vill läsa text inför seminariet.
Under seminariet vill jag fokusera på möjligheter, svårigheter och begräsningar i mitt nuvarande upplägg. Det innebär bland annat diskussioner om avgränsningar, interdisciplinära dialoger, positionering(ar) och mitt perspektiv på media, kön och nationsforskning.
Sammanfattning av mitt doktorandprojekt:
Syftet med min forskning är att bidra med nya kunskaper om svenskt mediesamhälle och folkhem under 1940- och 50-talen genom studier av underutforskade eller rent av outforskade romaner och sakprosatexter skrivna av kvinnliga arbetar- och medelklassförfattare.
Forskningen bedrivs utifrån ett kritiskt feministiskt perspektiv med föresatsen att synliggöra mekanismer som villkorade dels författarskapen i det samtida medielandskapet och dels värdering och urval av betydande texter i (allmänna) litteraturhistorieskrivningar. Min studie av exkluderade kvinnliga författares texter sätts i dialog med dessa för att bredda historieskrivningen.
Min forskning bidrar med tolkningar av romaner och sakprosatexter utifrån frågeställningar som: Vad kan exkluderade texter ur den svenska litteraturen som var vällästa under sin samtid medföra för vår förståelse av folkhemstiden liksom till förståelsen av makten bakom kunskapsproduktioner och historieskrivningar? Vilka kunskaper kan min studie tillföra till periodens medie-, litteratur- och feministiska historia?
Det innebär att jag sätter texterna i relation till det samtida medielandskapet, föreställningar om höglitterär estetik och litteraturens kopplingar till samhälle och politik samt den feministiska kritiken av könade och rasifierade samhällen. Texterna analyseras utifrån hur de diskuterar tillhörighet och utanförskap i den nationella gemenskapen – folkhemmet – liksom producerar och förhandlar föreställningar om kön, klass och svenskhet. Det görs med utgångspunkt i förståelsen att texter är medproducenter av (föreställningar i) samhället och att typen av nationellt projekt påverkar synen på vem som inkluderas och exkluderas i den nationella gemenskapen. Svenska mediers nations- och könsskapande funktioner har studerats vad gäller 40- och 50-talens radio och filmproduktioner vilka min studie går i dialog med. Den går också i dialog med forskning som finns om periodens politiska och historiska skeenden som berör välfärdsbygge och befolkningsdebatt med tillhörande diskussioner av svenskhet och kvinnor och mäns roller i samhället. Studier av kvinnorepresentationer i svensk 40- och 50-talsprosa är dock knapp. Däremot historiseras mina analyser med hjälp av tidigare undersökningar som behandlar föreställningar om kvinnors roller i samhället från 1890 fram till och med andra världskrigets utbrott.