Är det här en vetenskaplig artikel?

Vi har nog alla varit med om följande scenario: en student kommer till disken och berättar att hen ska skriva ett arbete eller en uppsats där deras lärare har sagt att de bara ska använda sig av vetenskapliga artiklar. Studenten har nu hittat en text som är relevant för hens ämne och undrar om det är okej att använda den.

När man träffar studenter ansikte mot ansikte, till exempel i informationsdisken eller i en undervisningssituation kan man såklart berätta om vilka olika strategier man kan använda för att ta reda på om artikeln är vetenskaplig eller inte. Men hur gör vi med de studenter vi inte träffar? Vi ville hitta någon typ av digital lärresurs som på ett kortfattat och pedagogiskt sätt beskriver hur man kan avgöra om artikeln är peer review eller inte.

Min kollega Jenny Magnusson hittade det här blogginlägget av Klas Moberg som är bibliotekarie på Karolinska Institutet. Vi tyckte att det var ett bra blogginlägg, men det är inriktat just på det medicinska området. Jenny fick en idé om att vi borde ha något likande på vår webb, någon form av checklista t.ex. Jag nappade på idén och föreslog att vi kunde göra någon typ av visualisering, t.ex. ett flödesschema.

Jag och Jenny träffades och började bolla idéer. Vi ville att det skulle vara ungefär samma innehåll som i Klas blogginlägg, men i mer kortfattad form, och gärna någon form av visualisering. Vi ville också skapa en mer allmän resurs som ska kunna användas i många olika ämnen.

Vi började skissa… Tyvärr är varken jag eller Jenny så jättebra på att rita eller på grafisk design…

Men det är vår kollega Åsa Tosting, som är grafisk designer! Vi gav vår skiss till Åsa och berättade vad vi hade tänkt oss. Vi skickade också med lite förslag på skärmklipp som hon skulle kunna använda. Åsa skickade in några förslag på designer, vi valde den vi tyckte bäst om och föreslog några smärre ändringar. Här är slutresultatet:

Lärresursen finns även på engelska och på vår sida om vetenskapliga texter. Vi hoppas att den kommer vara till nytta både för våra studenter och för studenter på andra lärosäten. Dela och sprid gärna nästa gång du får frågan: ”Är detta en vetenskaplig artikel?”.

/Karin Lundin

Vad betyder det där “peer review”?

I vårt möte med studenter i undervisning, handledning och informationsdiskar får vi ofta frågan vad det där “peer review” egentligen är för något och varför det framhålls som så viktigt av lärare och handledare. Många studenter vet att det är bra att klicka i rutan för peer review när man söker i olika databaser, men många är osäkra på vad det innebär. Eftersom peer review-granskning är en ganska komplicerad process i många olika steg har vi gjort en informativ film, där vi försöker reda ut begreppet och varför det är viktigt.

Att “packa upp” vetenskaplig text.

Biblioteket har sedan många år ett nära och bra samarbete med specialpedagog/speciallärarutbildningen här på Malmö högskola. För några år sedan var biblioteket en del i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som leddes av lektorerna Lotta Anderson och Barbro Bruce på dessa program. Projektet gick under namnet  Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande – att generera och granska kunskap i samverkan med fältet . Ett av projektets syfte var att utveckla pedagogiska metoder för att ta tillvara och vetenskapligt förädla studenternas praktiskpedagogiska erfarenheter.  Lärarna ville att studenterna skulle ges förutsättningar för att kunna bemästra det akademiska språket, det vill säga att kunna läsa, förstå och uttrycka sig vetenskapligt. En metod som introducerades för att utmana studenterna i att samtala utifrån vetenskapliga texter var Spanarverkstad. En metod som man har kunnat läsa om tidigare här på bloggen:
http://blogg.mah.se/ihuvudetpabibliotekarien/2013/01/30/spanarverkstad-for-att-komma-i-kontakt-med-vetenskapliga-texter/.

I förra veckan träffade vi nya studenter på specialpedagogiska utbildningarna som introducerades till metoden Spanarverkstad. Nytt för i år var att studenterna fått läsa artikeln Att kunna följa och förstå forskning på väg mot ett vetenskapligt förhållningssätt genom spaning skriven av mig och min kollega Jessica Zaar tillsammans med ovan nämnda Barbro Bruce och Lotta Anderson. Artikeln publicerades i tidskriften Högskolepedagogisk debatt nr 1 2016.
Här skriver vi om Spanarverkstad som metod för att “packa upp” vetenskapliga texter.  Studenterna får i artikeln läsa denna formulering som handlar om deras egna lärande:”Deras grundutbildning och erfarenheter från skolans praxisfält kan, när det kombineras med ett vetenskapligt förhållningssätt, utvecklas till beprövad erfarenhet som vilar på vetenskaplig grund. Det akademiska språket, som kännetecknas av transparens, exakthet och enkelhet måste “packas upp” och översättas, eller snarare omsättas, i ett vardagsnära professionsspråk.” (s. 88) Gillar skarpt att studenterna får insyn i hur lärarna motiverar och resonerar kring studenternas lärande och hur ambitionen med att utforma en utbildning som ska vila på vetenskaplig grund är tydlig. Fram för mer “metadiskussioner” om lärande med studenterna!

 

 

Spanarverkstad för att komma i kontakt med vetenskapliga texter?

Spanarverkstad är en metod för granskning och analys av litteratur, tidsfenomen, teknik och kultur som vi på Bibliotek och IT har använt i fortbildningssyfte under flera år. Arbetsformen är utvecklad på BIT med inspiration från bland annat Karolinska institutets ”journal club”. http://lansbibliotekdalarna.se/wp-content/uploads/2009/01/tidskriftsklubben1.pdf

Kan spanarverkstad som arbetsform även vara ett sätt för studenter att komma i kontakt med, konsumera och diskutera vetenskapliga artiklar?

När jag och min kollega Helen Rasmussen föreslog spanarverkstad, som en del av en vetenskaplig strimma, för ett lärarlag på SOL nappade de på idén. Under höstterminen 2012 introducerades därför spanarverkstad i termin 1 på de specialpedagogiska programmen. Studenterna sökte basgruppsvis upp och valde ut en relevant artikel att spana på, det fanns inga krav på varken vetenskaplighet eller omfång och valet av artiklar varierade. Tanken med detta var att studenterna själva skulle få reflektera över sitt val av artikel under spaningen. Under denna första spanarverkstad satt en lärare eller bibliotekarie med basgruppen som observatör, för att kunna svara på frågor om metoden och se hur gruppen fungerade.

Under tillfället och i utvärderingarna visade det sig att spanarverkstaden uppskattades mycket av studenterna och att de såg möjligheter med arbetsformen i olika sammanhang. Observatörerna mötte väl förberedda studenter som hade valt relevanta texter och som diskuterade och reflekterade kring innehåll, aktualitet, vetenskaplighet och sammanhang.

Vad skiljer då en spanarverkstad från ett ”vanligt” litteraturseminarium? En skillnad är att det är en mer systematiserad seminarieform där alla i gruppen vet exakt vad som ska hända och detta skapar en trygghet. Det är en demokratisk diskussionsform där strukturen gör att alla kommer till tals vid minst tre tillfällen. Det är en form för fördjupad läsning och kritisk granskning som fungerar även i heterogena grupper.

Vill du veta mer? Vill du testa med din studentgrupp? Välkommen att kontakta oss!