FISh – en modell för PBL arbete online

I mitt förra blogginlägg skrev jag om utmaningarna med att arbeta problembaserat i onlinekursen Open Networked Learning (ONL161). En av svårigheterna handlar om att göra onlinemöten i realtid effektiva och hitta former som engagerar hela gruppen. En annan utmaning är tekniken. I den PBL grupp jag tillhörde använde vi Adobe Connect som mötesverktyg när hela gruppen träffades. Vi upplevde alla teknikproblem i mötessituationerna och detta störde ibland effektiviteten. Det var också svårt att föra diskussioner på grund av eftersläpning i ljud som gjorde att det var svårt att ta och fördela ordet. Kanske hade Skype, Google Hangouts eller något annat mötesverktyg fungerat bättre, men jag tror att oavsett vilket verktyg man använder för synkrona möten online så kan det vara en utmaning.

För att PBL arbete online ska fungera är därför en tydlig modell att följa en bra början. I ONL kursen användes en modell som kalls FISh (Focus Investigate Share). Detta är en modell för PBL arbete såväl som individuell som i par och grupp. FISh modellen har utvecklats av Chrissi Nerantzi & Lars Uhlin (2012) och bilden är designad av Ellie Livermore.

Jag tror FISh modellen kan fungera bra om det finns en facilitator/gruppledare som styr upp arbetet och modererar online mötena till en början. En tydlig introduktion till modellen och PBL arbete som metod krävs för att arbetet ska fungera och att gruppen därefter på egen hand organiserar arbetet och fördelar ansvaret för olika moment och arbetsuppgifter. En viss förvirring är naturligt till en början men om man fokuserar på planering och organisation i uppstarten tror jag FISh modellen kan vara till stor hjälp i PBL arbetet.

Om du vill veta mer om FISh modellen och andra läraktiviteter i PBL arbetet på ONL161 kursen kan du läsa på denna sida.

Step 1: Focus

  • What do I/we see?
  • How do I/we understand what we see?
  • What do I/we need to find out more about?
  • Specify learning issues/intended learning outcomes!

Step 2: Investigate

  • How and where am I/are we going to find answers?
  • What will I do/who will do what and by when?
  • What main findings and solutions do I/we propose?

Step 3: Share

  • How am I/are we going to present my/our findings?
  • What do I/we want to share with the community?
  • How can I/we provide feedback to others?
  • What reflections do I have about my learning (and working with others)?

Open Networked Learning – PBL arbete online

Under våren har jag gått en öppen kurs på nätet som bygger på samarbete och nätverkande och att utforska hur problembaserat lärande (PBL) kan användas i en online lärandemiljö. Kursen heter Open Networked Learning (ONL161). Jag har under kursens gång haft en blogg där jag reflekterat och bloggat på engelska, eftersom det är en kurs som ges på engelska och med deltagare från hela världen. Några av de erfarenheter jag gjort och de ämnen jag bloggat om vill jag nu även dela med mig här.

Det första ämnet jag vill lyfta är utmaningarna med att arbeta problembaserat i en onlinekurs. I ONL161 kursen har jag som deltagare kunnat välja olika sätt att delta. Det vanligaste och mest kollaborativa sättet är att vara med i en PBL grupp där man arbetar med 5-10 kollegor med scenarier baserad på varje ämne i kursen, men man kan även välja att ta kursen helt oberoende av övriga deltagare. Jag valde att vara med i en PBL grupp för att se hur detta fungerar i en online situation och för att kunna dela erfarenheterna med kollegor från andra lärosäten i världen. I min PBL grupp var det både deltagare från några av de universitet som håller i kursen samt “open learners”. Jag och Mikael Björk (som representanter för VLM teamet respektive AKL) deltog på olika sätt för att spana på kursen och se om vi (Malmö högskola) skulle kunna tänka oss att göra något liknande eller vara med som organisatörer av kursen i framtiden.

I ett av mina första blogginlägg skriver jag om förvirringen som fanns när vi skulle sätta igång och arbeta i PBL grupperna. Denna förvirring la sig under kursens gång, men jag tyckte aldrig riktigt att arbetet fungerade så bra som jag önskat. Jag har arbetat problembaserat i båda de utbildningar jag gått för att bli lärare respektive bibliotekarie och har därför erfarenheter sen tidigare. Jag vet att det krävs ett väl genomtänkt arbetssätt och en struktur som ger trygghet i arbetsformen.

Efter att ha testat PBL arbete online och med en grupp som jag inte träffat på annat sätt vet jag nu att det krävs ännu mer struktur för att få problembaserat arbete online att bli lyckat. När det gäller den sociala delen av att tillhöra en grupp så kanske det räcker att man får till regelbundna möten online, men för att verkligen utnyttja PBL arbetets kollaborativa potential och skapa ett mervärde för gruppdeltagarna krävs det mer. I mitt nästa blogginlägg kommer jag att presentera en metod för hur man kan strukturera PBL arbete online – FISh modellen.