LILAC 2019 – The Information Literacy Conference

Tillsammans med min kollega Markus Svensson hade jag nöjet att delta vid årets LILAC konferens som hölls vid University of Nottingham, 24-26 april. Det var tre intensiva dagar på det vackert gröna campuset utanför själva staden. 

Som alltid står information literacy i centrum för denna konferens. Årets tema bjöd på en breddning av begreppet literacitet och vi fick bl.a. genom de tre olika keynote speakers höra om detta i olika sammanhang. 

Sandeep Mahal (Director, Nottingham UNESCO City of Literature): Love Literacy, Love Libraries – Om betydelsen vad tillgång till bibliotek faktiskt kan göra för en människa under olika skeenden i livet. Sandeep berättade också om Nottinghams fantastiska satsningar och om det nya biblioteket mitt i centrum.

Ruth Carlyle (Head of Library & Knowledge Services and Technology Enhanced Learning for the Midlands and the East of England): Health literacy: information literacy for life  – I dag har vi tillgång till mycket information och kan t.o.m. läsa våra journaler. Undersökningar visar dock hur svårt det är för vanliga människor att förstå informationen, fortfarande idag 2019.

Allison Littlejohn (Dean (Learning & Teaching) of the College of Social Sciences, University of Glasgow): [Un]intended consequences of educational change: The need to focus on literacy development – Om hur viktigt det är med informationskompetens i dagens skolor/utbildningssystem och att det behövs fokuseras mer på detta.

En röd tråd årets konferensprogram är att det pratas mycet om digitala kurser, blended learning och integrering i lärplattformar.  Här vill jag verkligen nämna The Open University och tipsa alla som inte känner till dem att spana in deras verksamhet. Deras utbildningar är populära världen över och når många personer. Konceptet är distansutbildningar med “supported open learning”.  Jag tror också att många andra brittiska lärosäten inspireras av dem och deras utveckling av online material.

Laura Woods, University of Huddersfield
Seizing the opportunity: creating a library module on the university’s new virtual learning system.

Lorrie Evans och Karen Sobel, University of Colorado, Denver.
When the library one-shot goes online: what to let go, what to keep, what to build.

Vill även puffa för Kartlstads UB:s nya onliekurs i Canvas: Akademisk informationskompetens (tyvärr missade vi deras presentation om arbetet med kursen p.g.a. flygstrejken.  Eriksson, M-L, Borg, L. All inclusive – creating a web course in Academic Information Literacy and its effects on library teaching

Data literacitet och utveckling av stöd till doktorander var andra aktuella ämnen under LILAC 2019. När det gäller det sistnämnda är det tydligt att engelska PhD students är mer “studenter” än våra doktorander i Sverige. Exempelvis har de inte har anställningskrav på samma sätt som här och forskarutbildningen är något kortare. Intressant att höra om onliemoduler, workshops men även “coffebreaks” för doktorander i biblioteket. Flera bibliotek som bygger om, eller nytt, verkar satsa på särskilda ytor/rum just för PhD students.  

Jones, J. & Bennett, A. Exploring the ‘how and the now’ of online learning for PGT students.

Workman, L., Phillips, D., Burnett, E. & Leurs, G. Making them an offer they can’t refuse: using informal networks to enhance IL offering for PhD students. (Se. abstrakt s. 86).

Läs fler inlägg om LILAC2019: 
https://blogg.mah.se/ihuvudetpabibliotekarien/2019/08/13/lilac-2019-the-information-literacy-conference-part-2/

TeachMeet för bibliotekets lärarlag

I våras samlades några av de undervisande bibliotekarierna på Malmö Högskolas bibliotek för ett TeachMeet, där vi delade med oss och inspirerades av varandras undervisningserfarenheter. TeachMeet är ett mötesupplägg där varje deltagare under max 5 minuter presenterar ett lyckat (eller mindre lyckat) undervisningsupplägg, en utvärderingsmetod, en teknik eller något annat som har med ens egen undervisning att göra. Efter 5 minuters presentation väntar 2 minuters frågestund från övriga deltagare. Om man istället har en idé eller ett problem man vill bolla med kollegorna finns möjligheten till 2 minuter presentation och 5 minuter frågor/feedback. Syftet är att det ska vara korta presentationer med möjlighet till feedback till den som presenterar och inspiration till dem som lyssnar.

Här  är vad som togs upp under den tankeväckande förmiddagen!

Hanna Wilhelmsson presenterade ett studentaktivt upplägg som hon prövat med en grupp tandläkarstudenter. Hon prövade att skapa s k active learning classroom i en traditionellt möblerad datasal, genom att sätta upp stora papper på alla väggar så att studenterna kunde röra sig runt i rummet diskutera och arbeta problemlösande tillsammans istället för att sitta individuellt och statiskt framför en fast dator.

Ewa Stenberg startade upp en diskussion kring olika sökvägar in i vår webb som vi visar vid vår undervisning – vilka vägar väljer vi och varför? Under diskussionen framkom att vi gör/väljer olika. Någon utgår alltid från bibliotekets startsida, någon använder bara ämnesguider. Funderingar väcktes också kring att alla våra informationsresurser inte får plats på startsidan. Men det finns t ex databaser i ämnesguider som inte finns med i den allmänna  databaslistan. Hur gör vi för att uppmärksamma varandra på detta?

Ib Lundgren berättade om undervisningsupplägget ”Mannen med hatten – eller sagan om informationssökningen utifrån informationssökningsprocessen”. Här utgår man från en bild på en man (med hatt) vid en tågstation när man diskuterar informationssökningsprocessen med studenterna. Genom bilden kan man förklara sökprocessen som en resa, där man gör olika val av vägar (ämnesval), transportmedel (materialtyper), resmål (frågeställning) etc.

Lena Wennerholm delade med sig av ett framtaget arbetsblad för studenterna att ha som hjälpmedel när de startar upp sin informationssökning. Med arbetsbladet kan man skapa en bro mellan den mer teoretiska genomgången av informationsresurser och sökteknik och en workshop där studenterna prövar på att göra sökningar utifrån sina ämnesval och frågeställningar.

Jessica Zaar berättade om Open networked learning, en öppen kurs som Jessica gått för att spana och hämta idéer till Medieverkstaden och Centrum för akademiskt lärarskap (AKL). Ett av inslagen i kursen var reflektion i bloggform. I arbetet med detta kom Jessica på en idé om att göra vår lathund i informationssökning interaktiv i form av klickbara moduler med mer information och mer länkar och information till de olika punkterna. Detta skulle kunna användas både vid flippning av klassrummet, för lärarna i sin undervisning och vid referensfrågor i bibliotekets informationsdisk.

Elisabeth Bergenäs presenterade ett upplägg hon prövat med sjuksköterskestudenter på termin 1, där hon använt ämnet kostråd som utgångspunkt för att diskutera olika källtyper med studenterna. Inom detta område finns många olika typer av källor; allt från vetenskapliga artiklar till läkarbloggar och är därför ett bra exempel för att prata om källtyper och deras användningsområden.

Helen Rasmussen pratade om att använda sig av filmmaterial i undervisningen. Hon visade två exempel på filmer hon använt vid en föreläsning om peer review och att välja sitt forskningsämne, producerade av North Carolina State University Library.

https://www.youtube.com/watch?v=rOCQZ7QnoN0
https://www.youtube.com/watch?v=Q0B3Gjlu-1o

Jenny Magnusson berättade om sina positiva erfarenheter av att ha en kritisk vän. Hon har under våren haft ett samarbete med en bibliotekarie från SLU, där de som sk kritiska vänner observerade varandra under vars ett undervisningstillfälle. De gav därefter feedback till varandra, jämförde och reflekterade över sin undervisning.

Helena Stjernberg jobbar med att informera och undervisa doktorander och forskare om Open access. Vid TeachMeet ville Helena ha feedback på sin undervisningsdel om användbarhet inom open access. Hon efterfrågade tips om följande förbättringsmöjligheter i  undervisningsupplägget: göra något komplext så begripligt som möjligt utan att använda för mycket presentationstid, använda diskussionsmöjligheter och att använda erfarenheterna för att bygga en enhetlig service.

Martina Vall berättade om när en forskargrupp ville ha handledning och hjälp med sökning kring sitt ämne. Lärarlag Medicin gjorde en sökworkshop där de gjorde brainstorming, sökning och reflektion tillsammans. När Martina sen träffade forskargruppen diskuterade de och jämförde våra och deras sökningar och upptäckte många intressanta likheter och skillnader i sökningarna.

Pernilla Fröjdh visade hur hon använt en omarbetad variant av en av våra progressionslinjer för vår undervisning som vi arbetat fram för olika utbildningar vid en introduktion för lärarstudenter. Hittills har vi använt progressionslinjerna för eget bruk och vid diskussioner med lärarna, men Pernilla vill väcka frågan om mötena med studenterna också är ett användningsområde för progressionslinjerna.

Pär Hyberg delade med sig av sina tankar kring en film om sökord och ämnesord som han jobbar med. Han berättade lite om filmens innehåll och sökexempel som ska användas och efterfrågade sedan feedback på upplägget, vilket bland annat blev att det kan vara fördelaktigt att dela upp innehållet i två eller flera kortare filmer.

Ny Sökguide – flexibelt lärande och integration i ämnesundervisning?

18-19 november deltog jag på NGL (Next Generation Learning) 2015
NGL – inbegriper en vision på lärande baserat på kollaboration och dialog med hjälp av innovation anpassat till varje individ, oavsett inlärningsstil, livssituation och anledning till studier. NGL åsyftar utvecklingen av pedagogik med stöd och hjälp av teknik och hur vi kan nyttja dagens och morgondagens teknik för att ta itu med och lösa pedagogiska utmaningar. Läs gärna mer: NGL2015

Det fanns många intressanta föredrag att välja på under konferensen, som också gav mig möjlighet att reflektera över undervisning i informationskompetens och studenternas lärande. Inte minst har jag funderat mycket på det informella lärandet som hela tiden sker runtomkring oss. Hur det påverkar vår vardag men också yrkesliv och studier – hur dessa flyter ihop och påverkar varandra, om det så är en app eller en vana. I dagens digitala värld finns en frihet att lära oss saker när vi själva vill. I en studiesituation kan vi kalla det för flexibelt lärande och begrepp som ”Flipped classroom” är numera bekant för de flesta.
Hur bra är vi på biblioteken att nyttja de digitala möjligheterna i vår undervisning? Jag tror att många “kör på” lite som vanligt när vi träffar framförallt nya studenter. Vi klarar inte av att utelämna något viktigt/intressant – men vill inte heller att studenterna ska bli uttråkade och/eller dränkta av all information. Ett liknande exempel är workshopen med en alltför lång ”startsträcka” (p.g.a. en lång introduktion av bibliotekarien) som gör att vi inte tycks nå fram till det viktiga. Samtidigt vill ämneslärarna gärna att studenterna får en personlig kontakt och vi bibliotekarier säger inte gärna nej till ett undervisningstillfälle.

Kan vi med de möjligheter som faktiskt finns idag skapa ett flexibelt lärande och samtidigt möta studenterna personligt? Är vi redo att släppa traditionella undervisningsformer och tänka framåt även i praktiken? Under konferensen presenterades en ny sökguide som jag ser framemot att undersöka närmare och förhoppningsvis använda mig av under 2016. Inspirerad och nyfiken är jag redan!

Sökguide_AnnaL

 

En ny sökguide från
Anna-Lindhbiblioteket
presenterades vid NGL 2015
http://sokguidealb.com
Lanserades: 14/12 2015

 

 

  • Anna–Lindhbiblioteket, har två it-pedagoger och en bibliotekarie under 2015 arbetat med en nätbaserat guide i informationssökning och vetenskapligt skrivande. Guiden är uppbygd av moduler (text, bild, film) som kan användas tillsammans eller var för sig. Tanken är att guiden ska vara ett stöd för att integrera informationskomeptens i utbildningarna på Försvarshögskolan. De olika modulerna kan integreras direkt i lärplattformen.
  • Sökguiden har cc-licens och redan befintliga ”sökguider” från Göteborgs UB och även Norge har återanvänds. Läs mer om:  rättigheter till sökguiden.
  • Det finns tips, ”lathundar” och förslag på upplägg i kurs, för lärarna, läs mer om:  användarguider.

Sökguiden innehåller ett koncept som paketerats och presenteras med ett tydligt mål för progression. Att sätta upp lärandemål, stegvis skulle bli lättare och, tror jag, bättre förstås av studenterna. Självklart är det inte meningen att en sökguide ska ersätta all form av undervisning där bibliotekarier medverkar under utbildningarna. Om studenterna har haft möjlighet att skaffa sig förkunskaper som krävs för att utveckla sin informationskompetens, blir utgångspunkten på vår en pedagogiska insats en annan när vi möter dem i klassrummet.

Medieverkstadens invigning

Fredagen 10 april invigdes så äntligen Medieverkstaden!

Redan vecka 9 smygstartade verksamheten i Malmö högskolas nya medieverkstad, placerad i Orkanenbiblioteket i rum C 527, i närheten av studieverkstad och AKL. Till verkstaden välkomnas både lärare och studenter som har frågor om digitala former för lärande och undervisning.  Hit kan man komma med frågor och funderingar kring flippade klassrum, digitala examinationer, inspelat kursmaterial m.m. för att få tips och råd och ta del av andras erfarenheter i syfte att ”utveckla användandet av IKT som pedagogiskt redskap”: en av högskolans strategiska satsningar 2014 – 2016.  Utgångspunkten är pedagogisk och verkstaden bemannas gemensamt av AKL och BIT.

Medieverkstaden är öppen för drop-in besök 13 – 16 måndag, tisdag och onsdag. Utöver det finns möjlighet att boka tider för att arbeta med mindre utvecklingsprojekt.

Missade du invigningen? Kolla in bildspelet och se alla som var där och minglade.

Flipped Classroom forts.

Några fler tankar kring det ”flippade” klassrummet!

Precis som min kollega Jenny deltog jag vid några av de workshoptillfällen på temat ”Flipped classroom” som Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL) erbjöd under våren. Dessa tillfällen var väldigt givande och gjorde även mig nyfiken på hur vi som bibliotekarier skulle kunna arbeta och möta studenterna på ett mer ”flippat” sätt.

I min jakt på konkreta exempel på hur detta skulle kunna göras i informationskompetenssammanhang (kanske bloggens längsta ord?) hittade jag ett inlägg på en blogg av en lärare och bibliotekarie som handlar om detta ”Re-Thinking the Flipped Classroom/Library”. Hen tar upp en intressant tanke kring hur man skulle kunna göra ett ”flippat” upplägg i form av en självvärdering samt en digital checklista på nätet inför varje uppgift där man behöver söka information. Kanske är detta upplägg något för oss att testa? http://bib20.blogspot.se/2012/07/re-thinking-flipped-classroomlibrary.html