Olika målgrupper – olika texter

Att förstå och känna igen olika genrer tycker vi är en viktig del av informationskompetens. Därför blir vi extra glada över att träffa studenter som har en uppgift där de får träna på att skriva i olika genrer. Ane Kierkegaard, universitetslektor i freds- och konfliktvetenskap på GPS, har en sådan uppgift i sin kurs där studenterna ska analysera en konflikt i världen och sedan beskriva denna i olika texter: en NGO-rapport med en executive summary, en debattartikel som ska kunna publiceras i t ex DN, en radioessä (för t ex Obs i P1), ett PM till utrikesministern samt en nyhetsartikel om konflikten. Kursen avslutas med en slutkonferens, eller ett påhittat ”styrelsemöte”, där studenterna (på låtsas) får besluta om att dela ut pengar till en insats och måste då göra en rangordning utifrån de executive summaries de skrivit om konflikten.

Ane, vad tycker du är bra med uppgiften?
Syftet med den här arbetsuppgiften är att studenterna ska få en första erfarenhet av att skriva journalistiskt. Många hamnar som journalister i någon form eller i civila organisationer i samhället eller ställen där det är bra att ha en förmåga att uttrycka sig på ett sådant sätt. De får en första möjlighet att testa på att nå ut till en bredare publik, inte bara till dem som läser debattartiklar utan även de som lyssnar på radio.

Vad ska man tänka på om man vill ha en liknande uppgift i sin kurs?
Det man absolut ska tänka på är att, innan studenterna ska skriva, gå igenom och dissekera olika typer av texter: vad skiljer nyhetsartiklar från debattartiklar? Det är viktigt att studenterna ska kunna lokalisera var argumentationen ligger, vad spelar skribenten på. Vi gör en textgranskning med studenterna och ser t ex vilka uttryck man använder mycket.
Det som är specifikt här är att de också ska skriva en rapport. Det är viktigt att inte släppa studenterna helt lösa. Nu har de fått i uppgift att söka fram rapporter från olika organisationer och se hur de är skrivna, men jag tror att nästa gång så får de välja bland några olika färdiga mallar, så att de inte behöver koncentrera sig så mycket på hur det ska se ut. Poängen är att se att det ser väldigt olika ut. Det finns inte en mall.

Vad har studenterna lärt sig?
Det jag ser i arbetena är att de lär sig läsa medietexter. De fattar skillnaden och de får en förmåga att särskilja texter, förstå att det här når olika målgrupper.
Den största återkommande frågan, som glädjer mig som akademiker, är ”hur gör jag med referenser?”. De har fattat hur viktigt det är, redan på tredje terminen. De blir oroliga när jag säger att de inte behöver referenser. Studenterna har fått en medvetenhet kring detta som jag inte upplevt i andra sammanhang.

Vad är besvärligt med uppgiften?
Vi utvecklar den hela tiden. Tidigare skrev studenterna texterna kring olika fall, nu ska studenterna skriva alla texter om samma fall. Det har varit bra. Men egentligen finns det inte något besvärligt, för mig är det väldigt roligt. Jag får läsa varierande texter. Det är mycket texter, men uppiggande. Några studenter tycker att det är mycket texter och onödigt att skriva medietexter och säger ”herregud jag vill inte bli journalist”, men en del tycker det är jättebra.

Spanarverkstad för att komma i kontakt med vetenskapliga texter?

Spanarverkstad är en metod för granskning och analys av litteratur, tidsfenomen, teknik och kultur som vi på Bibliotek och IT har använt i fortbildningssyfte under flera år. Arbetsformen är utvecklad på BIT med inspiration från bland annat Karolinska institutets ”journal club”. http://lansbibliotekdalarna.se/wp-content/uploads/2009/01/tidskriftsklubben1.pdf

Kan spanarverkstad som arbetsform även vara ett sätt för studenter att komma i kontakt med, konsumera och diskutera vetenskapliga artiklar?

När jag och min kollega Helen Rasmussen föreslog spanarverkstad, som en del av en vetenskaplig strimma, för ett lärarlag på SOL nappade de på idén. Under höstterminen 2012 introducerades därför spanarverkstad i termin 1 på de specialpedagogiska programmen. Studenterna sökte basgruppsvis upp och valde ut en relevant artikel att spana på, det fanns inga krav på varken vetenskaplighet eller omfång och valet av artiklar varierade. Tanken med detta var att studenterna själva skulle få reflektera över sitt val av artikel under spaningen. Under denna första spanarverkstad satt en lärare eller bibliotekarie med basgruppen som observatör, för att kunna svara på frågor om metoden och se hur gruppen fungerade.

Under tillfället och i utvärderingarna visade det sig att spanarverkstaden uppskattades mycket av studenterna och att de såg möjligheter med arbetsformen i olika sammanhang. Observatörerna mötte väl förberedda studenter som hade valt relevanta texter och som diskuterade och reflekterade kring innehåll, aktualitet, vetenskaplighet och sammanhang.

Vad skiljer då en spanarverkstad från ett ”vanligt” litteraturseminarium? En skillnad är att det är en mer systematiserad seminarieform där alla i gruppen vet exakt vad som ska hända och detta skapar en trygghet. Det är en demokratisk diskussionsform där strukturen gör att alla kommer till tals vid minst tre tillfällen. Det är en form för fördjupad läsning och kritisk granskning som fungerar även i heterogena grupper.

Vill du veta mer? Vill du testa med din studentgrupp? Välkommen att kontakta oss!

Jag skulle vilja hitta en skönlitterär bok om döden som passar en årskurs fyra!

Hur hittar man egentligen barn- och ungdomslitteratur på tema? I december träffade jag och min kollega Hanna ett gäng blivande lärare för att prata om just det här. Studenterna hade en examinationsuppgift där de skulle planera ett större tematiskt arbete och i det arbetet skulle de bland annat välja ut och motivera litteratur (skönlitteratur, facklitteratur, medietexter etc).

Men hur hittar man litteratur om döden som passar en årskurs fyra? Det finns givetvis flera olika vägar att gå. Visst är det så att man känner till en hel del barn- och ungdomslitteratur och kanske kan man få ett tips från en vän, en kursare eller kanske en lärare. Men det finns fler vägar och verktyg att gå vilket vi tipsade studenterna om. Bland annat så finns det bibliografier (böcker som tipsar om böcker) från BTJ, boktipssidor på webben, bloggar etc. Men man kan också söka med hjälp av ämnesord i bibliotekskatalogen. Vi tipsade också om hur man kan hålla sig uppdaterad på vilken barn- och ungdomslitteratur som ges ut genom bland annat Barnbokskatalogen och att man genom Svenska barnboksinstitutets bokprovning kan få information om olika trender i utgivningen under året.

Men när man pratar om böcker så vill man ju också visa, speciellt alla fina och intressanta bilderböcker som ges ut. Därför plockade vi även ihop och pratade om några böcker på olika teman, några favoriter och några med intressant och speciellt innehåll.

Min fundering är om inte fler av lärarstudenterna på Malmö högskola skulle kunna ha användning för och bli inspirerade av ett sådant här tillfälle? Är det något som passar i din kurs så hör gärna av dig så planerar vi in ett tillfälle tillsammans!

Läs gärna mer om våra tips: http://www.mah.se/Bibliotek/Soka-information/Tema/Tips-om-barn–och-ungdomslitteratur/

 

Undervisa tillsammans!

Sitter och tänker på så mycket roligare och mer givande det blir för våra studenter när vi bibliotekarier får möjlighet att ha lärarna med när vi undervisar i informationssökning! Allra bäst blir det naturligtvis om vi både planerar och håller i själva undervisningstillfället tillsammans, men bara att lärarna sitter med ger en helt annan tyngd åt undervisningen. Vi kan hjälpas åt att svara på studenternas frågor och det vi lär ut blir inte bara en “bredvid-kunskap” utan kan knytas ihop med övriga ämnen studenterna läser. Så om ni lärare har möjlighet – kom och var med!

Svenska ämnesord och WebDeweySearch

Just nu planerar jag ett undervisningstillfälle i Svenska ämnesord för bibliotekskollegor. Svenska ämnesord finns nu i en ny version.  I databasen Svenska ämnesord finns termer, som används av många svenska bibliotek för att innehållsbeskriva medier – ett tips för att hitta söktermer för sökningar i Summon och Libris.

Sedan sommaren 2011 använder Malmö högskolas bibliotek det internationella klassifikationssystemet Dewey Decimal Classification (DDC), vilket möjliggör samarbete med utländska bibliotek i tillgängliggörandet av medier. Är man nyfiken på det nya sifferbaserade klassifikationssystemet och vad siffrorna betyder kan man använda sökverktyget WebDeweySearch.

Bra artikel om handledning

Biblioteket är just nu i slutfasen av ett projekt som heter Studenthandledning i frirummet. Projektet är ett samarbete mellan biblioteket och SPS/Studieverkstaden på Malmö högskola. Kort handlar projektet om att undersöka bibliotekariens och språkhandledarens  handledarroll i  högskolan och vi tittar också på hur samarbetet mellan Studieverkstaden och biblioteket kan stärkas. Vi återkommer så klart till projektrapporten inom kort när den väl är färdig. Så länge kan vi i projektgruppen inte motstå att tipsa om en artikel som varit en stor källa till inspiration. Artikeln heter “Handledning av examensarbeten som lärande i the zone of proximal development” och är skriven av David Ekholm, doktorand i socialt arbete vid Linköpings universitet och den är publicerad i senaste numret av Högre utbildning.  Artikeln problematiserar handledarrollen i förhållande till studenten och ger värdefulla perspektiv på handledningsprocessen. Rekommenderas varmt!

http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/hus/article/view/5342/4904

 

 

 

Men kostar ni ingenting?

Ibland dyker det upp gästbloggare här på I huvudet på bibliotekarien. Idag bloggar Lotta Wogensen, funktionsansvarig för Kundtjänst & undervisning på biblioteket här:

Vi får ibland frågor från lärarkollegor, om vad vi kostar när vi går in och undervisar i deras kurser. Och svaret är – ingenting.  Jo, naturligtvis kostar det, men fakulteterna betalar inget extra när vi går in och undervisar om informationssökning, värdering, källkritik och referenshantering.  Att undervisa inom dessa områden hör till högskolebibliotekets kärnverksamheter – det är det vi gör. Likväl som vi köper in böcker, katalogiserar, ställer databaser till förfogande, stödjer vetenskaplig publicering, så har vi en omfattande pedagogisk verksamhet där vi handleder och undervisar studenter. Biblioteksbesök, boklån, databassökning, forskarpublicering och undervisning i informationssökning har ni redan betalt med högskolegemensamma resurser. Så tveka inte att boka undervisning i informationssökning genom dina kontaktbibliotekarier. Det har dina studenter rätt till!

Lotta Wogensen, funktionsansvarig Kundtjänst & undervisning

Smart pyssel

Fredagen den 30 november har vi kompetensfredag på Bibliotek och IT och tipsar varandra om olika sätt att använda mobil utrustning i jobbet – appar, siter, trix, med mera. I kommentarerna till det här inlägget hittar du dessa idéer och tips!

Roligaste fortbildningen

“Vem äger rättigheterna till en artikel som publicerats i en vetenskaplig tidskrift?” “Vet dom som granskar vem som skrivit artikeln och kan det innebära risk för jäv?” Två frågor som tandteknikerstudenter ställde oss inför gårdagens slutseminarium. Två viktiga och mycket stora frågor som de själva formulerat efter sitt arbete med fallet “Such a MeSH”.

Vi avslutade fallet för denna höst för 5e? 6e? året i rad; min tandteknikerkollega Evaggelia Papia, bibliotekariekollegan Helena och jag. Efter att studenterna fått fallet om Pelle får de undervisning av biblioteket. Därefter fortsätter de att arbeta vidare i basgrupp och ställer oss slutligen nyuppkomna frågor till stutseminariet som vi besvarar då.

Att besvara dessa frågor är en av årets roligaste fortbildningssituationer. Det kräver sökningar och fördjupning utöver det vanliga, nagelfarande av databasers bakgrundssidor och att jag konsulterar mina kollegor i frågor de kan bättre än jag, till exempel i upphovsrätt. För att kunna besvara frågorna såsom studenterna ställt dem måste jag utöka mina sakkunskaper samtidigt som jag får en bild av hur studenterna närmar sig några av de otaliga aspsekterna av information, vetenskaplighet och sökningar. I arbetet med fallet tror jag vi lär oss mycket av varandra – studenter, lärare och bibliotekarie.