Den vetenskapliga strimman – minirapport från högskolepedagogisk konferens

I förra veckan var det högskolepedagogisk konferens här på Malmö högskola. En sak jag tar med mig från konferensen är Barbro Bruces och Lotta Andersons presentation om hur de arbetat med specialpedagog- och speciallärarutbildningen och vetenskaplighet. Det jag speciellt fastnade för var hur de koncentrerat sig på att integrera det vetenskapliga tänkandet i hela utbildningen, alltså inte att det bara ska vara något som dyker upp i metodkurser med jämna mellanrum. De pratar om den ”vetenskapliga strimman” som finns med genom utbildningen. Det gäller ju för såväl det vetenskapliga tänkandet som för andra mer generiska kompetenser som informationssökning och skrivande, att det inte bara är något som går utanpå och dyker upp som gubben i lådan då och då, utan att det faktiskt är en del av kurserna.

Seminarium med presentutdelning

I ett par projekt jag varit med i har vi haft möten när vi projektmedlemmar tagit med oss texter som belyser det vi håller på med. Vi har kallat det att vi tar med “gåvor” till mötet. Så när vi har setts har vi haft som en liten julklappsutdelning där vi packat upp och delat med oss av våra gåvor, alltså helt enkelt berättat för varandra om de texter vi har med oss. Det är ju inte riktigt lika roligt som en riktig julklappsutdelning, men det har varit ett bra sätt att närma sig ett ämne, och få syn på flera olika perspektiv. Ens egen förståelse av ämnet bryts mot någon annans: “Jaså, du tänkte så”, och det görs med hjälp av de texter man hittat.

Det här kan man ju göra i undervisning också. När studenterna ska sätta sig in i ett nytt område får de i uppgift att leta upp en eller två “gåvor” som de tar med sig till sin grupp. På så sätt kan de få ämnet belyst från olika håll, och kan sedan gå vidare och kanske välja ett spår som sedan hela gruppen fördjupar sig i.

I vårt idépapper om informationskompetens skriver vi att delar av informationskompetens kan handla “om att inom sitt ämne kunna formulera en frågeställning, känna till olika källor, välja sökord samt kunna välja, tolka och använda information”. En sådan här övning gör ju på ett ganska enkelt sätt det möjligt för studenterna att testa på det här. Studenterna söker i olika källor (en del av samtalet när gruppen ses kan ju också handla om var de sökt), väljer, tolkar och använder information, och utifrån det kan de också tillsammans formulera en frågeställning som de vill arbeta vidare med.

 

 

 

Filma föreläsningar

Jag har vid några tillfällen pratat med lärare som av olika anledningar vill filma sina föreläsningar. Det kan handla om att en medarbetare ska gå i pension och man vill spara dennes föreläsningar inför kommande studentgrupper. Någon vill testa att lägga ut filmade föreläsningar för sin distanskurs. Ibland kanske man vill ge studenter eller lärare möjlighet att ta del av föreläsningstillfällen som man annars skulle ha missat. Med den teknik som finns tillgänglig idag har man en ganska god möjlighet att filma själv, men om man vill ha en mer professionell hjälp kan man kontakta Stefan Bresche på IT-avdelningen. Stefan hjälper till att filma och lägger sedan ut filmen på webben om det är det man vill.

För att få mer information, kontakta Stefan.

Flipped Classroom forts.

Några fler tankar kring det ”flippade” klassrummet!

Precis som min kollega Jenny deltog jag vid några av de workshoptillfällen på temat ”Flipped classroom” som Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL) erbjöd under våren. Dessa tillfällen var väldigt givande och gjorde även mig nyfiken på hur vi som bibliotekarier skulle kunna arbeta och möta studenterna på ett mer ”flippat” sätt.

I min jakt på konkreta exempel på hur detta skulle kunna göras i informationskompetenssammanhang (kanske bloggens längsta ord?) hittade jag ett inlägg på en blogg av en lärare och bibliotekarie som handlar om detta ”Re-Thinking the Flipped Classroom/Library”. Hen tar upp en intressant tanke kring hur man skulle kunna göra ett ”flippat” upplägg i form av en självvärdering samt en digital checklista på nätet inför varje uppgift där man behöver söka information. Kanske är detta upplägg något för oss att testa? http://bib20.blogspot.se/2012/07/re-thinking-flipped-classroomlibrary.html

Flipped Classroom

Var precis på en workshop om ”Flipped Classroom” som Centrum för Akademinskt Lärarskap (CAKL) arrangerade. En inspirerande workshop där vi gemensamt fick fundera på och diskutera pedagogiska vinster, utmaningar och om implementering av Flipped Classroom är möjlig i vår egen verksamhet. I sann “Flipped Classroom anda” hade vi inför workshopen fått möjlighet att förbereda oss genom att ta del av material (texter, filmer, radioprogram) som behandlade Flipped classroom.

Just nu känner jag mig väldigt inspirerad att testa och ser stora möjligheter med att ”flippa”. Istället för att jag som undervisande bibliotekarie tar upp värdefull tid till att gå igenom hur och var studenterna kan söka efter vetensskapliga texter samt hur de kan tänka när det gäller att värdera oika typer av texter kan jag lägga ut material som behandlar detta (film, text etc). När vi sedan träffas i grupp (jag, studenterna och kanske även läraren) så har (om allt går enligt plan) studenterna haft möjlighet att ta del av materialet och relaterat det till sin uppgift (t. ex söka vetenskaplig litteratur till ett paper) och tiden kan på olika sätt ägnas till de frågor, tankar och till de problem som de stött på när de tagit del av materialet och påbörjat sin informationssökning. Lärandet kan på så vis förhoppningsvis fördjupas bland annat genom diskussion, reflektion, erfarenhet och konkretisering. En annan fördel är att studenterna kan ta del av materialet i sin egen takt samt gå tillbaka till det vid behov. Jag inser dock att en stor utmaning är att motivera studenterna att förbereda sig inför tillfället genom att ta del av materialet…

Förhoppningsvis får jag möjlighet att testa detta tillsammans med lärare, studenter och bibliotekariekollegor och återkommer när jag har egen erfarenhet att dela med mig av 🙂

Länk till info mm om workshopen : http://akl.mah.se/flipped-classroom-workshop/introduktion-till-flipped-classroom/

Spela sällskapsspel: ett roligt sätt lära sig OER.

oeropoly spelplanFredagen den 19 april ägnade delar av bibliotekets personal förmiddagen åt att utforska OER, som står för Open Educational Resources. Eftersom det är ganska tråkigt att sitta och lyssna på en föreläsning provade vi att försöka lära oss med hjälpa av ett sällskapsspel som kallas ”OERopoly”. Det är som ett monopolspel ungefär, fast det handlar om att snabbt söka fram och redovisa svar på frågor om OER som står på de ”gator” man hamnar på när man slår sina tärningar. Man spelar i lag, och det handlar inte om att vinna. Några av oss hade lite svårt att förlika sig med att det inte handlade om att vara bäst, men allt avlöpte väl ändå.
Det blev väldigt lyckat och roligt, och det verkar som att de flesta lärde sig en hel del om OER. Metoden att använda sig av spel för att lära sig saker var verkade alla vara väldigt positiva till, så det kanske blir något att jobba vidare med. Kanske man kan bedriva undervisning om litteratursökning i form av spel?

Om rummets betydelse

 

Orkanenbiblioteket

Jag har tänkt en del på rummets betydelse för hur man kan utforma sin undervisning och vilka möjligheter till interaktion och kommunikation som kan uppstå och uppmuntras genom den.

I Orkanenbiblioteket finns tre undervisningssalar, av olika karaktär.  Då biblioteket skulle flytta till Orkanen 2005 diskuterade vi intensivt kring olika undervisningsscenarios och försökte få till en varierad utformning av salarna som kunde möta våra behov. Till exempel introduktion till biblioteket för en större studentgrupp, hands-on undervisning i olika program eller små grupper med en undervisning som tangerar seminarium eller handledning.

Den mest flexibla salen har blivit min favorit. Utan stationära datorer, med en tyst smartboardprojektor och en uppsättning lättflyttade bord av olika storlekar och modell skapar rummet förutsättningar till variation.

Att salen sticker ut från den vanliga formen märks på studenterna när de kliver in genom dörren. Nyfiket surrande, var ska man sitta, kan möblerna flyttas och vad kommer att hända här?

Ibland möblerar jag om under pågående klass, vi samlas kanske kring det stora runda bordet där alla kan se varandra och pratar om vad vi ska göra. Sen kanske vi möblerar om så att alla kan följa med på en visning med projektor, och därefter kanske det är dags för grupparbete med ny möblering. Det är ju inte så ofta som vi möter samma grupp flera gånger, men när vi gör det uppskattar jag salens möjligheter ännu mer. Att kunna göra en möblering som passar upplägget och deltagarna. Att kunna möblera så man känner sig bekväm i lärarrollen.

Just det runda bordet är en viktig ingrediens i rummet. Vi håller därför också gärna våra möten där, ett runt bord skapar gemenskap men signalerar också att alla är lika värda och har lika mycket att bidra med.

Vill du veta mer om rummets betydelse så vill jag tipsa om Maria Leijons pågående forskning, Vad betyder rummet i högre utbildning?

Eller gör ett besök, kanske boka in ett informationssökningstillfälle med oss för dina studenter eller kollegor, i just ORC526.

/Linda Karlsson Gästbloggande bibliotekarie på Malmö högskola, som undervisar studenter och doktorander i informationssökning,  administrerar e-tidskrifter och databaser. Intresserad av interface, usability och lärande.

Få hjälp av tankekartan

Dåliga sökord och oklar frågeställning är två saker som kan ställa till det när man söker litteratur. Ett sätt att arbeta med sin frågeställning och sina sökord kan vara att göra en tankekarta (mindmap). Ibland när vi undervisar i informationssökning stoppar vi in ett moment där studenterna får börja skissa på en tankekarta över sin frågeställning, och börja fundera på vilka sökord de behöver. I tankekartan ska de försöka fånga in begrepp, relationer, överordnade och underordnade begrepp, och sedan översätta till ord som går att använda för att söka i databaser (dvs leta bland ämnesord, i tesaurus eller MeSH när det är möjligt).  Studenterna får möjlighet att reflektera över sina ämnen och begrepp för att få överblick innan de börjar söka.

I vår forskarutbildningskurs i informationssökning ingår det i examinationsuppgiften att doktoranderna ska göra en tankekarta över sitt forskningsämne, men vi har även använt det när vi är inne i examensarbeteskurser, t ex i kriminologi.

Ett (ganska tråkigt) exempel på hur man kan använda en tankekarta finns i den här filmen vi gjort till lärarutbildningens examensarbeteskurs, men en tankekarta kan se mycket roligare ut. Här finns inspiration: http://www.mindmapinspiration.com/top-10/

Samarbete mellan bibliotekarie och lärare

I ett tidigare inlägg beskrev Carina om hur mycket bättre en undervisning kan bli om läraren på kursen, med sin ämneskunskap, är med på tillfället. Och visst är det så att undervisningen får en annan tyngd när vi har planerat tillsammans med lärarna. Om lärarna tycker informationssökning är en viktig del kommer troligtvis studenterna också tycka att det är viktigt. Att planera tillsammans kan ju innebära en mejlkorrespondens eller att man träffas, eller varför inte Lync nu när det introduceras på hela högskolan? Jag föredrar att träffas, ett möte ansikte mot ansikte genererar ofta ett fortsatt samarbete.