Arbetsblad – ett verktyg för att jobba med sökord

För drygt två år sedan började jag på allvar att skriva anteckningar/reflektioner efter varje undervisningstillfälle. De har i sig gett mig en hel del insikter, inte minst sedan vi på Malmö högskolas bibliotek började arbeta med metoden Reflective Teaching.

Workshop med en genomgång följt av att studenterna själva söker inför en uppgift eller uppsats är den vanligaste undervisningsformen. Något som blev väldigt tydligt när jag tittat på mina anteckningar var hur jag under flera workshops stressade förbi den del av genomgången som handlade om hur man jobbar med sina sökord. Jag tipsade lite allmänt om synonymer och uppslagsverk, mind mapping och studenterna var märkbart förvirrade, några uppvisade uppgivenhet och fixade inte ”övergången” från genomgång till egen sökning. Det kändes aldrig helt bra – det skavde! Jag bestämde mig för att ta tag i denna ömma punkt och ge just arbeten med sökorden mer tid – eftersom det var så tydligt att det var svårt! Detta var också något jag fick bekräftat i samtal med flera lärare.

Under denna tid träffade jag mest studenter på utbildningarna inom datavetenskap och jag märkte att flera av dem tyckte att en mind map för hand verkade lite flummigt. Att föra loggbok i ett textdokument och arbeta metodiskt var däremot något som de vara vana vid. För att skapa en känsla av struktur, meningsfullhet och metod, uppmanade jag studenterna att föra loggbok över sin informationssökning – för att inte glömma bort hur, var och (inte minst) vilka sökord de redan testat. Men det saknades ett tydligt arbetsredskap att ge dem för att jobba metodiskt just med sökorden. Jag funderade på en del användbart material som jag sett när jag var på utbyte vid RMIT University, Melbourne. Där jobbade de bl.a. med ett ”Worksheet” för att på ett strukturerat sätt arbeta med sökord.

Arbetsblad_exempel

Kort efter detta testade jag att ge studenterna detta “Worksheet” från RMIT som ett alternativ. Jag använde det även tillsammans med min kollega Lena Wennerholm och vi kom fram till att det vore bra att ha ett arbetsblad i egen design, vilket resulterade i följande: Arbetsblad_exempel (design by Lena W). Vid workshopen fick studenterna se på arbetsbladet med en frågeställning och ifyllda sökord. De fick tryckta exemplar av arbetsbladet, men vi uppmanade dem att ladda ner och direkt börja jobba med arbetsbladet digitalt. Arbetsbladet fanns redan uppladdat i deras kurs i Lärplattformen I’ts Learning.

Sammanfattningsvis: Istället för att stressa förbi sökordsproblematiken, lägger jag numera stor vikt vid sökord när jag träffar studenter. Det har varit intressant att utveckla denna idé med min kollega Lena Wennerholm. Vi upplever att vi fått respons från både studenter och lärare! Det underlättar verkligen att ha arbetsbladet som ett konkret verktyg att presentera och ge till studenterna. Använd det gärna! Arbetsblad

 

Tema sökord

Bild från Linnéuniversitetets bibliotek
Bild från Linnéuniversitetets bibliotek

Ibland kan det vara svårt att hitta rätt termer för att få ett bra sökresultat och hitta de där mest relevanta artiklarna eller böckerna. Vår erfarenhet som bibliotekarier är att det där med sökord är ett stort problem för studenter som ska söka information. Det visar sig inte minst i den analys biblioteket gjorde av handledningsbokningar som inkommit till biblioteket, där studenterna ska beskriva sitt problem. Här är två exempel på studentröster som illustrerar detta:

  • Har helt enkelt inte hittat något som behandlar ämnet. Utgår från att det finns, men att jag använder fel sökord eller något sånt.
  • Problemet är att hitta tillräckligt specifika sökord och hitta rätt termer på engelska.

Team pedagogisk verksamhet (som jobbar med pedagogisk utveckling på BIT) anordnade för ett tag sedan ett pedagogiskt café på tema sökord där alla på biblioteket bjöds in till diskussion och reflektion kring just sökord. Hur vi kan öka studenternas förståelse för vikten av att lägga tid på att välja sökord och inte enbart välja de ord som man först kommer att tänka på?

Vi började med att lägga problemen på bordet; vad upplever vi som bibliotekarier är problematiskt i mötet med studenterna när det handlar om sökord? Här är några svar:

  • Studenten skriver hela frågeställningen i databasens sökfält (typisk Googlesökning).
  • Att förklara varför de spelar roll är problematiskt ibland.
  • Man kan verka flummig när man föreslår en brainstorming och de bara vill ha “de rätta sökorden”.
  • Förklara att det tar tid. Trial and error. Finns ingen perfekt sökning på en gång.
  • Att få studenten att tänka i vidare begrepp – kanske inte kan hitta exakt det de vill.
  • När studenten fastnat i en term (som kan vara helt korrekt inom disciplinen och när vi föreslår något annat).
  • Det tar tid att sätta sig in i ett specifikt ämne. Svårt när studenten har bråttom och är otålig.

 Vi fortsatte sedan med gruppdiskussioner; hur kan vi skapa läraktiviteter där studenterna tränas i att välja sökord och att förstå att detta är viktigt? Här kommer några förslag:

Grupp 1:
Studenterna får läsa en artikel som de fritt får tagga med nyckelord. Samla upp nyckelorden i en gemensam mindmap/kluster. Studenterna testar att sök på dessa nyckelord t.ex. i Summon eller i ämnesdatabas. Hittar de artikeln? Varför, varför inte? Kolla de ämnesord som artikeln har! Testa i andra databaser, fyll på med ämnesord i mindmapen. Fånga upp de kontrollerade ämnesorden i t.ex. ERIC.

Grupp 2:
Fokus ligger på studentaktivitet. Studenterna ”brainstormar” på egen hand sökord kring sin frågeställning. Studenterna får en matris där de får fylla i de sökord de hittat och anvisningar om att tänka bredare/snävare. De byter matris med grannen och får/ger feedback på sökorden. Bibliotekarien förklarar databasens ”språk” – tesaurus, ämnesord mm. Studenterna testar sina ord i databaserna. (studentaktivitet). Hur funkade orden? – kort diskussion. Studenterna kompletterar matrisen med nya sökord de hitta via thesaurus, ämnesord mm. (studentaktivitet). Studenterna söker i databaserna igen och kombinerar sökorden på olika sätt. (studentaktivitet)

Grupp 3:
För att skapa en förförståelse innan vi träffar studenterna vill vi prova metoden flipped classroom, dvs. att studenterna får ta del av lärobjekt (exempelvis film/webbsida) innan som behandlar sökordstemat. Fokus på träffen ska ligga på studentaktivitet.
Alt 1: Testa att utgå från en rubrik/löpsedel i stil med ”forskning visar att…” Låta studenterna hitta forskningen bakom. Spåna kring nyckelbärande ord, frågeställning, ämnesord.
Alt 2: Börja med egen sökning, sen låta dem skriva ner frågor/problem, sen ha en genomgång och sen låta dem söka om. Reflektera om resultatet blir annorlunda.

Som en stor bonus denna dag så hade vi besök av en kollega från Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Linda Grandsjö, som var här för att skugga en bibliotekarie. Linda delade med sig av ett exempel som hon använt sig av för att skapa en diskussion om sökord med studenterna. Linda kommer inom kort att dela med sig av sitt exempel här i vår blogg.

Seminarium med presentutdelning

I ett par projekt jag varit med i har vi haft möten när vi projektmedlemmar tagit med oss texter som belyser det vi håller på med. Vi har kallat det att vi tar med “gåvor” till mötet. Så när vi har setts har vi haft som en liten julklappsutdelning där vi packat upp och delat med oss av våra gåvor, alltså helt enkelt berättat för varandra om de texter vi har med oss. Det är ju inte riktigt lika roligt som en riktig julklappsutdelning, men det har varit ett bra sätt att närma sig ett ämne, och få syn på flera olika perspektiv. Ens egen förståelse av ämnet bryts mot någon annans: “Jaså, du tänkte så”, och det görs med hjälp av de texter man hittat.

Det här kan man ju göra i undervisning också. När studenterna ska sätta sig in i ett nytt område får de i uppgift att leta upp en eller två “gåvor” som de tar med sig till sin grupp. På så sätt kan de få ämnet belyst från olika håll, och kan sedan gå vidare och kanske välja ett spår som sedan hela gruppen fördjupar sig i.

I vårt idépapper om informationskompetens skriver vi att delar av informationskompetens kan handla “om att inom sitt ämne kunna formulera en frågeställning, känna till olika källor, välja sökord samt kunna välja, tolka och använda information”. En sådan här övning gör ju på ett ganska enkelt sätt det möjligt för studenterna att testa på det här. Studenterna söker i olika källor (en del av samtalet när gruppen ses kan ju också handla om var de sökt), väljer, tolkar och använder information, och utifrån det kan de också tillsammans formulera en frågeställning som de vill arbeta vidare med.

 

 

 

Flipped Classroom forts.

Några fler tankar kring det ”flippade” klassrummet!

Precis som min kollega Jenny deltog jag vid några av de workshoptillfällen på temat ”Flipped classroom” som Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL) erbjöd under våren. Dessa tillfällen var väldigt givande och gjorde även mig nyfiken på hur vi som bibliotekarier skulle kunna arbeta och möta studenterna på ett mer ”flippat” sätt.

I min jakt på konkreta exempel på hur detta skulle kunna göras i informationskompetenssammanhang (kanske bloggens längsta ord?) hittade jag ett inlägg på en blogg av en lärare och bibliotekarie som handlar om detta ”Re-Thinking the Flipped Classroom/Library”. Hen tar upp en intressant tanke kring hur man skulle kunna göra ett ”flippat” upplägg i form av en självvärdering samt en digital checklista på nätet inför varje uppgift där man behöver söka information. Kanske är detta upplägg något för oss att testa? http://bib20.blogspot.se/2012/07/re-thinking-flipped-classroomlibrary.html

Få hjälp av tankekartan

Dåliga sökord och oklar frågeställning är två saker som kan ställa till det när man söker litteratur. Ett sätt att arbeta med sin frågeställning och sina sökord kan vara att göra en tankekarta (mindmap). Ibland när vi undervisar i informationssökning stoppar vi in ett moment där studenterna får börja skissa på en tankekarta över sin frågeställning, och börja fundera på vilka sökord de behöver. I tankekartan ska de försöka fånga in begrepp, relationer, överordnade och underordnade begrepp, och sedan översätta till ord som går att använda för att söka i databaser (dvs leta bland ämnesord, i tesaurus eller MeSH när det är möjligt).  Studenterna får möjlighet att reflektera över sina ämnen och begrepp för att få överblick innan de börjar söka.

I vår forskarutbildningskurs i informationssökning ingår det i examinationsuppgiften att doktoranderna ska göra en tankekarta över sitt forskningsämne, men vi har även använt det när vi är inne i examensarbeteskurser, t ex i kriminologi.

Ett (ganska tråkigt) exempel på hur man kan använda en tankekarta finns i den här filmen vi gjort till lärarutbildningens examensarbeteskurs, men en tankekarta kan se mycket roligare ut. Här finns inspiration: http://www.mindmapinspiration.com/top-10/

Populärvetenskapligt skrivande som didaktiskt verktyg

Artikel i Högre utbildning http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/hus/article/view/4754 om hur naturvetarstudenter tränar sina kommunikationsfärdigheter genom att skriva populärvetenskapligt.

Studenterna har som uppgift att skriva en populärvetenskaplig artikel om sitt examensarbete och den tänkta målgruppen är gymnasieelever på naturvetarprogrammet.

Det här är en uppgift som de flesta studenter uppskattar. Studenterna måste angripa sitt ämne på ett annorlunda sätt och de får ett vidare perspektiv på det egna ämnet. Ämnet sätts även in i en kontext utanför det mer vetenskapliga sammanhanget.

En sak som slår mig när jag läser artikeln är hur viktigt det är att våra studenter får orientera sig med olika texttyper i sin utbildning. Genom att undersöka och använda olika textgenrer lär studenterna sig hur och i vilka sammanhang de kan användas. Inte minst för att de ska förstå vetenskapliga texter.

Att skriva och arbeta med populärvetenskapliga texter tror jag är ett utmärkt sätt för detta! Eller vad säger ni?

Olika målgrupper – olika texter

Att förstå och känna igen olika genrer tycker vi är en viktig del av informationskompetens. Därför blir vi extra glada över att träffa studenter som har en uppgift där de får träna på att skriva i olika genrer. Ane Kierkegaard, universitetslektor i freds- och konfliktvetenskap på GPS, har en sådan uppgift i sin kurs där studenterna ska analysera en konflikt i världen och sedan beskriva denna i olika texter: en NGO-rapport med en executive summary, en debattartikel som ska kunna publiceras i t ex DN, en radioessä (för t ex Obs i P1), ett PM till utrikesministern samt en nyhetsartikel om konflikten. Kursen avslutas med en slutkonferens, eller ett påhittat ”styrelsemöte”, där studenterna (på låtsas) får besluta om att dela ut pengar till en insats och måste då göra en rangordning utifrån de executive summaries de skrivit om konflikten.

Ane, vad tycker du är bra med uppgiften?
Syftet med den här arbetsuppgiften är att studenterna ska få en första erfarenhet av att skriva journalistiskt. Många hamnar som journalister i någon form eller i civila organisationer i samhället eller ställen där det är bra att ha en förmåga att uttrycka sig på ett sådant sätt. De får en första möjlighet att testa på att nå ut till en bredare publik, inte bara till dem som läser debattartiklar utan även de som lyssnar på radio.

Vad ska man tänka på om man vill ha en liknande uppgift i sin kurs?
Det man absolut ska tänka på är att, innan studenterna ska skriva, gå igenom och dissekera olika typer av texter: vad skiljer nyhetsartiklar från debattartiklar? Det är viktigt att studenterna ska kunna lokalisera var argumentationen ligger, vad spelar skribenten på. Vi gör en textgranskning med studenterna och ser t ex vilka uttryck man använder mycket.
Det som är specifikt här är att de också ska skriva en rapport. Det är viktigt att inte släppa studenterna helt lösa. Nu har de fått i uppgift att söka fram rapporter från olika organisationer och se hur de är skrivna, men jag tror att nästa gång så får de välja bland några olika färdiga mallar, så att de inte behöver koncentrera sig så mycket på hur det ska se ut. Poängen är att se att det ser väldigt olika ut. Det finns inte en mall.

Vad har studenterna lärt sig?
Det jag ser i arbetena är att de lär sig läsa medietexter. De fattar skillnaden och de får en förmåga att särskilja texter, förstå att det här når olika målgrupper.
Den största återkommande frågan, som glädjer mig som akademiker, är ”hur gör jag med referenser?”. De har fattat hur viktigt det är, redan på tredje terminen. De blir oroliga när jag säger att de inte behöver referenser. Studenterna har fått en medvetenhet kring detta som jag inte upplevt i andra sammanhang.

Vad är besvärligt med uppgiften?
Vi utvecklar den hela tiden. Tidigare skrev studenterna texterna kring olika fall, nu ska studenterna skriva alla texter om samma fall. Det har varit bra. Men egentligen finns det inte något besvärligt, för mig är det väldigt roligt. Jag får läsa varierande texter. Det är mycket texter, men uppiggande. Några studenter tycker att det är mycket texter och onödigt att skriva medietexter och säger ”herregud jag vill inte bli journalist”, men en del tycker det är jättebra.

Spanarverkstad för att komma i kontakt med vetenskapliga texter?

Spanarverkstad är en metod för granskning och analys av litteratur, tidsfenomen, teknik och kultur som vi på Bibliotek och IT har använt i fortbildningssyfte under flera år. Arbetsformen är utvecklad på BIT med inspiration från bland annat Karolinska institutets ”journal club”. http://lansbibliotekdalarna.se/wp-content/uploads/2009/01/tidskriftsklubben1.pdf

Kan spanarverkstad som arbetsform även vara ett sätt för studenter att komma i kontakt med, konsumera och diskutera vetenskapliga artiklar?

När jag och min kollega Helen Rasmussen föreslog spanarverkstad, som en del av en vetenskaplig strimma, för ett lärarlag på SOL nappade de på idén. Under höstterminen 2012 introducerades därför spanarverkstad i termin 1 på de specialpedagogiska programmen. Studenterna sökte basgruppsvis upp och valde ut en relevant artikel att spana på, det fanns inga krav på varken vetenskaplighet eller omfång och valet av artiklar varierade. Tanken med detta var att studenterna själva skulle få reflektera över sitt val av artikel under spaningen. Under denna första spanarverkstad satt en lärare eller bibliotekarie med basgruppen som observatör, för att kunna svara på frågor om metoden och se hur gruppen fungerade.

Under tillfället och i utvärderingarna visade det sig att spanarverkstaden uppskattades mycket av studenterna och att de såg möjligheter med arbetsformen i olika sammanhang. Observatörerna mötte väl förberedda studenter som hade valt relevanta texter och som diskuterade och reflekterade kring innehåll, aktualitet, vetenskaplighet och sammanhang.

Vad skiljer då en spanarverkstad från ett ”vanligt” litteraturseminarium? En skillnad är att det är en mer systematiserad seminarieform där alla i gruppen vet exakt vad som ska hända och detta skapar en trygghet. Det är en demokratisk diskussionsform där strukturen gör att alla kommer till tals vid minst tre tillfällen. Det är en form för fördjupad läsning och kritisk granskning som fungerar även i heterogena grupper.

Vill du veta mer? Vill du testa med din studentgrupp? Välkommen att kontakta oss!

Roligaste fortbildningen

“Vem äger rättigheterna till en artikel som publicerats i en vetenskaplig tidskrift?” “Vet dom som granskar vem som skrivit artikeln och kan det innebära risk för jäv?” Två frågor som tandteknikerstudenter ställde oss inför gårdagens slutseminarium. Två viktiga och mycket stora frågor som de själva formulerat efter sitt arbete med fallet “Such a MeSH”.

Vi avslutade fallet för denna höst för 5e? 6e? året i rad; min tandteknikerkollega Evaggelia Papia, bibliotekariekollegan Helena och jag. Efter att studenterna fått fallet om Pelle får de undervisning av biblioteket. Därefter fortsätter de att arbeta vidare i basgrupp och ställer oss slutligen nyuppkomna frågor till stutseminariet som vi besvarar då.

Att besvara dessa frågor är en av årets roligaste fortbildningssituationer. Det kräver sökningar och fördjupning utöver det vanliga, nagelfarande av databasers bakgrundssidor och att jag konsulterar mina kollegor i frågor de kan bättre än jag, till exempel i upphovsrätt. För att kunna besvara frågorna såsom studenterna ställt dem måste jag utöka mina sakkunskaper samtidigt som jag får en bild av hur studenterna närmar sig några av de otaliga aspsekterna av information, vetenskaplighet och sökningar. I arbetet med fallet tror jag vi lär oss mycket av varandra – studenter, lärare och bibliotekarie.