Tema sökord

Bild från Linnéuniversitetets bibliotek
Bild från Linnéuniversitetets bibliotek

Ibland kan det vara svårt att hitta rätt termer för att få ett bra sökresultat och hitta de där mest relevanta artiklarna eller böckerna. Vår erfarenhet som bibliotekarier är att det där med sökord är ett stort problem för studenter som ska söka information. Det visar sig inte minst i den analys biblioteket gjorde av handledningsbokningar som inkommit till biblioteket, där studenterna ska beskriva sitt problem. Här är två exempel på studentröster som illustrerar detta:

  • Har helt enkelt inte hittat något som behandlar ämnet. Utgår från att det finns, men att jag använder fel sökord eller något sånt.
  • Problemet är att hitta tillräckligt specifika sökord och hitta rätt termer på engelska.

Team pedagogisk verksamhet (som jobbar med pedagogisk utveckling på BIT) anordnade för ett tag sedan ett pedagogiskt café på tema sökord där alla på biblioteket bjöds in till diskussion och reflektion kring just sökord. Hur vi kan öka studenternas förståelse för vikten av att lägga tid på att välja sökord och inte enbart välja de ord som man först kommer att tänka på?

Vi började med att lägga problemen på bordet; vad upplever vi som bibliotekarier är problematiskt i mötet med studenterna när det handlar om sökord? Här är några svar:

  • Studenten skriver hela frågeställningen i databasens sökfält (typisk Googlesökning).
  • Att förklara varför de spelar roll är problematiskt ibland.
  • Man kan verka flummig när man föreslår en brainstorming och de bara vill ha “de rätta sökorden”.
  • Förklara att det tar tid. Trial and error. Finns ingen perfekt sökning på en gång.
  • Att få studenten att tänka i vidare begrepp – kanske inte kan hitta exakt det de vill.
  • När studenten fastnat i en term (som kan vara helt korrekt inom disciplinen och när vi föreslår något annat).
  • Det tar tid att sätta sig in i ett specifikt ämne. Svårt när studenten har bråttom och är otålig.

 Vi fortsatte sedan med gruppdiskussioner; hur kan vi skapa läraktiviteter där studenterna tränas i att välja sökord och att förstå att detta är viktigt? Här kommer några förslag:

Grupp 1:
Studenterna får läsa en artikel som de fritt får tagga med nyckelord. Samla upp nyckelorden i en gemensam mindmap/kluster. Studenterna testar att sök på dessa nyckelord t.ex. i Summon eller i ämnesdatabas. Hittar de artikeln? Varför, varför inte? Kolla de ämnesord som artikeln har! Testa i andra databaser, fyll på med ämnesord i mindmapen. Fånga upp de kontrollerade ämnesorden i t.ex. ERIC.

Grupp 2:
Fokus ligger på studentaktivitet. Studenterna ”brainstormar” på egen hand sökord kring sin frågeställning. Studenterna får en matris där de får fylla i de sökord de hittat och anvisningar om att tänka bredare/snävare. De byter matris med grannen och får/ger feedback på sökorden. Bibliotekarien förklarar databasens ”språk” – tesaurus, ämnesord mm. Studenterna testar sina ord i databaserna. (studentaktivitet). Hur funkade orden? – kort diskussion. Studenterna kompletterar matrisen med nya sökord de hitta via thesaurus, ämnesord mm. (studentaktivitet). Studenterna söker i databaserna igen och kombinerar sökorden på olika sätt. (studentaktivitet)

Grupp 3:
För att skapa en förförståelse innan vi träffar studenterna vill vi prova metoden flipped classroom, dvs. att studenterna får ta del av lärobjekt (exempelvis film/webbsida) innan som behandlar sökordstemat. Fokus på träffen ska ligga på studentaktivitet.
Alt 1: Testa att utgå från en rubrik/löpsedel i stil med ”forskning visar att…” Låta studenterna hitta forskningen bakom. Spåna kring nyckelbärande ord, frågeställning, ämnesord.
Alt 2: Börja med egen sökning, sen låta dem skriva ner frågor/problem, sen ha en genomgång och sen låta dem söka om. Reflektera om resultatet blir annorlunda.

Som en stor bonus denna dag så hade vi besök av en kollega från Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Linda Grandsjö, som var här för att skugga en bibliotekarie. Linda delade med sig av ett exempel som hon använt sig av för att skapa en diskussion om sökord med studenterna. Linda kommer inom kort att dela med sig av sitt exempel här i vår blogg.

Readme

I måndags var jag på något som av konferensarrangörerna beskrevs som årets viktigaste konferens.
 Readme. En konferens som “samlar kloka människor från skola, bibliotek, forskning och bok/mediebransch för en dags konferens om vår mest akuta samhällsfråga – läsandet”.

En väldigt intressant, innehållsrik och givande dag som handlade om, ja just det, läsandet. Dagen började med att Karin Taube från Umeå universitet redogjorde för det dystra resultatet från senaste PISAundersökningen. Och hon frågade sig varför svenska elever läser allt sämre. Det finns givetvis inte ett enda svar på denna komplexa fråga utan det handlar om många olika faktorer. Några som nämndes var ändrade läsvanor, skolpolitik, pedagogik, varierade förutsättningar för undervisning osv.

Men det var inte en dyster konferens utan det lyftes fram flera  goda exempel på lässfrämjande och lyckade projekt under dagen. Ett exempel på detta var avdelning Långben på Pyrets förskola i Malmö som arbetade med läslappar för att få barnen intresserade av läsning. De började faktiskt med att lämna ut läslappar redan till 1:åringar. Sedan sker en vad jag förstod det som lyckad progression vad gäller läsandet och de flesta kan läsa innan de börjar förskoleklass. Andra projekt som lyftes fram var pappabokcirklar, samarbete med idrottsföreningar, läsombud, att skriva sig till läsning och ett helt fantastiskt projekt som Karin Johansson från Malmö stadsbibliotek och Anneli Björkhagen Turesson från Malmö högskola berättade om. “Godnattsagor inifrån“, ett projekt där föräldrar i fängelser runt om i Sverige läser in godnattsagor till sina barn. När en ljudupptagning spelades upp där en av papporna läser Alfons på klingande malmöitiska blev jag alldelses varm i hjärtat. Ett fantastiskt projekt där syftet är att stärka relationen mellan barn och föräldrar och minska de negativa effekterna som kan uppstå I och med fängelsetiden.

Ett annat intressant projekt som Martin Widmark (författare) pratade om var projektet “En läsande klass”. Martin betonade att läsning ger många positiva effekter. En av dem är tillgång till en rad olika kostymer att identifiera sig själv och världen med vilket i sin tur kan leda till en ökad tolerans (mer aktuellt nu med tanke på valresultatet I Europa). Han pratade också om en läsande familj om vikten av läsning för barnen i hemmet.

Ja varför är läsande så viktigt? Sista talaren Judith A Langer, som jag förresten såg här uppe i biblioteket igår, pratade om literature envisionment building, om meningsskapande genom att läsa litteratur. Om den kreativa och innovativa aktivitet som försegår när vi bland annat läser skönlitteratur. Något som man skulle kunna använda sig mer av inom högskolan tänker jag. Att läsa skönlitteratur parallellt med facklitteratur. Detta vill jag läsa mer om, ser att vi har flera av Judiths böcker I biblioteket. Lite sommarläsning kanske?

 

MIK vad är det?

Att ha en skugga kan leda till många intressanta diskussioner och kan även bli ett naturligt sätt för omvärldsbevakning. Under två dagar i vår skuggade Stina Larsson från Kristianstads högskola mig. Inför ett undervisningstillfälle kom Stina, jag och Helen Rasmussen in på en diskussion kring informationskompetens. Stina började då prata om begreppet MIK och jag satt som ett frågetecken och försökte tänka så det knakade om jag visste vad denna förkortning stod för? Under vårt fortsatta samtal fick jag lära mig att det är ett samlingsbegrepp som vuxit fram under Unescos arbete med ett ramverk och en undervisningsmodell för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers.

Nordicom vid Göteborgs universitet har, i samverkan med Svenska Unescorådet och andra aktörer, gjort en svensk översättning av Unescos undervisningsmodell som översatt heter, Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/08/Medie_informationskunnighet.pdf

MIK är alltså en förkortning för Media och InformationsKunnighet. I den svenska översättningen av Unescos ramverk beskrivs begreppet på detta sätt: “För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier och andra informationskanaler behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet (MIK).” Det finns två aktuella skrifter som behandlar begreppet och en kort sammanfattning och diskussion av begreppet kan ni se här: http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/11/Folder-Medie-och-informationskunnighet-i-skolan-och-lärarutbildningen.pdf

Kanske känner alla utom jag till detta begrepp och kanske är detta något som redan diskuteras och appliceras på LS? I så fall är jag intresserad av att ta del av dessa diskussioner. Jag har inte själv hunnit läsa genom hela ramverket men tänkte att det skulle bli ett sommarprojekt! När jag bad min kollega Jenny Magnusson läsa genom mitt inlägg så fick jag även reda på att hon redan skrivit ett inlägg om detta begrepp så kanske vi och andra nyfikna kan ha ett sommarprojekt kring MIK tillsammans?

”Smart maties”

The JS Gericke Library ligger mitt i Stellenbosch campus. Trappan, nästan som en antik teater, slussar ner studenterna från solen utanför till det delvis underjordiska biblioteket. 

Dagen efter Sebokan  var jag där på besök och kollade lite extra på bibliotekets nya zoner för lärande.

Nära entrén ligger Learning commons. Jag går genom passerkortsstyrda grindar in en miljö som sjuder av aktivitet. I en rund rosa disk mitt i centrum av rummet finns IT-supporten samlad. Runt om den fullt av studenter som pluggar i grupp, i par eller enskilt. Zonerna var avskilda från resten av biblioteket med glasväggar, som rum i rummet.

Liksom i många nya eller renoverade bibliotek blandas den traditionella möbleringen med datorarbetsplatser och grupprum upp med färgklickar av sittpuffar, sittgrupper och mattor. Färgerna påminner om smarties, och universitetets rugbylag, Maties Rugby Club, har gett smeknamn åt studenterna på campus.  Smart maties, smarties: smarta studenter som pluggar på biblioteket.

learning commons 2 learning commons

learning commons desk learning commons lounge

Helt intill har man inrett ett ”E-learning room” – en traditionell datorsal men med fantastisk akustik! Här höll jag ett seminarium om Malmö högskolas biblioteks pedagogiska utmaningar och verksamhet, och även när jag lämnade “lärar-podiet” och rörde mig runt i rummet var det mikrofonlösa ljudet imponerande.

En trappa ner finns ett eget rum för forskarna, Research Commons. En lugnare arbetszon med skrivbord placerad i grupper om tre, ergonomiska stolar och fin avskärmning. Längre in en lounge med soffor, förvaringsskåp, pentry och utgång till egen terrass!

research-commons-deskresearch-commons-lounge

Det fanns många likheter men också skillnader mellan SUNs bibliotek och mitt. SUN är ju ett större universitet, mer som Lund eller Uppsala. De jobbade mer med digitalisering och hade också samlingar med rara böcker och mycket äldre material i arkiven. Vårt systemlandskap var annars ganska likt SUNs. Discoverysystem, SFX, DSpace och snart

studenter

PDA på e-böcker från EBL. Nästan allt utlån och all återlämning gjordes manuellt av personalen, och de hade precis som vi problem med att skylta upp hyllorna så att studenterna lätt hittade rätt. En sak som jag gillade var att de hade korttidslån på 3 timmar på kurslitteraturen.

Personalens arbetsplatser fanns dels i den öppna miljön, dels i avskilda kontor. Bibliotekarierna som jobbade med undervisning och kontakt hade t ex sina skrivbord ute i den öppna miljön bland bokhyllorna. En ständigt bemannad ämnesinriktad informationsdisk!

På Malmö högskolas bibliotek har vi just inlett arbete med ämnesguider, som ett komplement till våra mer generella sidor om informationssökning.   På SUN har man jobbat med LibGudies längre.  Man har guider inom många ämnen och bibliotekarierna jobbar tillsammans med lärare för att göra dem bra, och de har hög användningsstatisk. Man filmar också mycket av sin undervisning och har en hög närvara i kursernas lärplattformar t ex.

rlabs-rummetEtt annat exempel på kreativ och flexibel miljö men skapad med enklare medel fanns på RLabs i Bridgetown utanför Kapstaden.  Dagen efter besöket på SUN sände vi ett seminarium därifrån, ART/iculation & Social Change.  Marlon Parker berättade om grunden för RLabs som jobbar för samhällsutveckling genom lärande inom teknik, media, entreprenörskap och management. RLabs är ett Living labs vars aktiviteter påminner om t ex Stplns. Ett citat tar jag med mig därifrån. Enkelt, men viktigt.

“Whatever you learn, try use it to empower someone else’s life”

Bilder från seminariet på RLabs

 


/Linda Karlsson 
Gästbloggande bibliotekarie på Malmö högskola, som undervisar studenter och doktorander i informationssökning,  administrerar e-tidskrifter och databaser. Intresserad av gränssnitt, tilltal, kommunikation och lärande.

Workshop: Testa dina pedagogiska idéer i det digitala rummet!

2014-02-28-85För någon vecka sen deltog jag i en kul workshop som hölls av The Glocal Classroom-projektet .

Tanken med workshopen var att dela erfarenheter från den pedagogik som vuxit fram för utbildningen Communication for Development och att få testa idéer kring det digitala klassrummet.

Det var tre kreativa och späckade halvdagar som inleddes med ett seminarium med tankar om och exempel på undervisning i det digitala rummet. Detta följdes av mer praktiskt arbete där vi i grupper diskuterade oss fram till en undervisning med digitala inslag som vi fick testa att genomföra. Det blev många livliga diskussioner kring allt från ämnesdidaktiska reflektioner till tekniska djupdykningar. Vad funkade bra, och vad kunde gjorts bättre eller annorlunda i våra testsändnignar?

Som en bonus kunde man också fånga in tankar om virtuell lärandemiljö att ta med i högskolans pågående VLM-projekten.

En pedagogik för det globala klassrummet?
Inom programmet Communication for Development, ComDev, har man kontinuerligt testat och utvärderat tekniker och tjänster för kommunikation, interaktion och lärande. Man har arbetat fram ett pedagogiskt koncept för det medierade klassrummet, ”divergence pedagogy”, som anspelar på begreppet mediekonvergens, men också på sammansmältningen och inte skillnaden mellan det lokala och det globala, mellan online och på plats.

Mikael Rundberg, interaktionsdesigner och lärare, visade på spektrumet av medier som används av ComDev och pratade om vikten av transparens och att skapa ett gemensamt rum för lärande. Programmet har en tydlig internationell prägel med lärare och studenter spridda över hela världen.

Genom åren har det utkristalliserat sig en stomme för undervisningen med streamade seminarier i en lösning kallad live lecture där studenterna delta på plats i det fysiska rummet eller online via chatt. Här använder man programmet wirecast för att mixa samman olika medieströmmar , från filmkameror, stillbilder, presentationer, mikrofoner mm., och man använder t ex skype för att hämta in fler röster och medier i rummet. Allt sänds i flera olika bandbredder för att anpassas till online-studenternas ibland instabila uppkopplingar.

2014-02-28-922010-01-01-00.00.00-76

Att mixa en undervisning
Som liaison librarian för K3 och Communcation for Development har jag hållit i flera prat om informationssökning för studenterna via live lecture. Då har Mikael funnits bakom mixerbordet och skött kameror och medieströmmar. Nu var jag nyfiken på hur det skulle vara att själv mixa fram ett seminarium.

Tillsammans med Kathrine Winkelhorn och Michael Svedemar tänkte vi tänkte vi snabbt fram ett undervisnings-scenario att testa. Vi slet hårt framför och bakom kamerorna och lyckades producera en kort sändning som ”studenter” (= andra workshopsdeltagare) följde i rummet och online från ett rum intill. Vi höll en inledning, visade ett filmklipp och höll en diskussion utifrån klippet. Det var svettigt att mixa ihop allt till en medieproduktion som ”studenterna” kunde följa – att rikta kameror, ha koll på chatten, klippa in filmklippet, ha koll på medproducenterna – men det var också otroligt roligt!

Visst finns det tekniska utmaningar att överbrygga, men det viktigaste är att våga testa och hitta undervisningsformer som skapar det bästa lärandet. Vad behövs och kan funka för just min studentgrupp kring just det vi gör just nu? Kan fler närvara om jag sänder det på nätet? Vad ska vi ha för aktiviteter och hur kan vi samarbeta kring dem?

Två tankar som jag tar med mig från den här fina workshopen
Jag vill fortsätta testa och undersöka vad det digitala klassrummet kan vara för Malmö högskola med lärare, pedagogiska utvecklare, bibliotekarier, IT-personer.

Jag vill lära mig mer om wirecast och jag vill att vi på biblioteket sänder mer undervisning via nätet. Vi vill ofta att andra aktörer ska livesända eller filma sina seminarier, då bör vi själva också göra det, tänker jag.

Fler bilder från workshopen
“Dare to be creative!” – post på The Glocal Classroom-bloggen

/Linda Karlsson Gästbloggande bibliotekarie på Malmö högskola, som undervisar studenter och doktorander i informationssökning,  administrerar e-tidskrifter och databaser. Intresserad av gränssnitt, tilltal, kommunikation och lärande.

Spanarverkstad rond två

Denna vecka är vi några bibliotekarier som kommer att delta som observatörer i Spanarverkstad för studenter som studerar på de specialpedagogiska utbildningarna. Det blir andra kullens studenter som nu får stifta bekantskap med Spanarverkstad som modell för kritisk läsning och diskussion. Läs mer om metoden Spanarverkstad här . Spanarverkstad kommer följa studenterna och återkomma under flera tillfällen under utbildningens tre terminer.  Samma metod men olika krav på vilka texter studenterna får välja. Det kan starta med en debattartikel första terminen för att så småningom landa i en internationell vetenskaplig artikel. Våra och lärarnas erfarenheter från första studentkullen, som var lite av en experimentgrupp, är goda. Spanarverkstad har blivit en omtyckt metod för reflektion och analys där studenternas olika perspektiv och erfarenheter möts. Nu ser vi fram emot nya spännande spaningar i veckan och hoppas att även de nya studenterna kommer att gilla konceptet! Vi har även bloggat om Spanarverkstad i AKL:s blogg här.

Smart pyssel

Fredagen den 30 november har vi kompetensfredag på Bibliotek och IT och tipsar varandra om olika sätt att använda mobil utrustning i jobbet – appar, siter, trix, med mera. I kommentarerna till det här inlägget hittar du dessa idéer och tips!

Välkommen!

Det här är en blogg för dig som är lärare på Malmö högskola och är intresserad av informationskompetens och hur man kan utforma undervisning som stärker studenternas informationskompetens. På biblioteket har vi tagit fram ett idépapper för informationskompetens där vi försöker formulera våra tankar kring detta. På den här bloggen tänker vi att vi kan utveckla och konkretisera vad vi menar. Du är så klart välkommen att kommentera, tipsa och diskutera.