Workshop studentinvolvering

En del av dagens workshop kring att involvera studenter i undervisningen handlade om att tänka framåt: Hur vill vi att det ska se ut på Malmö högskola 2020? Så här resonerade workshopdeltagarna:

IMG_0190b

 

 

 

 

 

 

 

IMG_0192b

 

Workshop studentinvolvering

Hur kan vi på biblioteket jobba med studentinvolvering? Idag höll våra kollegor som genomfört projektet  ”studenter som medskapare av undervisning i att söka och värdera information” en workshop för oss på biblioteket som undervisar. Förutom att dela sina av erfarenheter från projektet så fokuserade vi på hur vi kan arbeta med studentinvolvering på de utbildningar vi är involverade i.

Här är vår grupps tankar om Studentdelaktighet nu! Vad vi kan göra för att nå framstegsscenarierna i Strategi 2020 kring studenters delaktighet nu, och andra idéer att starta från.

Studentdelaktighetnu

/Linda, Pernilla, Pablo och Pär

 

Tröskelbegrepp

Jag har tidigare skrivit några inlägg från mitt besök på konferensen LILAC i april, och här kommer ännu ett. Med anledning a800px-Light_on_door_at_the_end_of_tunnelv att den amerikanska biblioteksorganisationen ACRL har kommit med ett nytt ramverk för informationskompetens som bygger på så kallade tröskelbegrepp (threshold concepts),  handlade en av keynote-föreläsningarna om just tröskelbegrepp. Den hölls av Ray Land som är professor i högskolepedagogik vid Durham university, och en av personerna som introducerat  begreppet. Tröskelbegrepp handlar om de särskilda begrepp inom ett ämne som man måste förstå för att kunna behärska själva ämnet. Tröskelbegrepp kännetecknas av att de förändrar ens sätt att se på ämnet (de är ”transformative”). De är besvärliga att komma underfund med (troublesome), och när man väl förstått ett begrepp kan man inte ”oförstå” det (irreversible). Man passerar alltså en tröskel in i ämnet när man lär sig begreppet.

Lands föreläsning var en bra introduktion till tröskelbegrepp och finns filmad. En bra introduktion till tröskelbegrepp finns i den här artikeln av Glyn Cousins, och mer information finns också på den här webbsidan.

När det gällde kopplingen till ACRLs tröskelbegrepp inom informationskompetens tog Land upp några olika frågor som han funderade över. Den mest intressanta tycker jag är frågan vad ACRLs tröskelbegrepp är trösklar in till. Normalt sett handlar tröskelbegreppen om att komma in i ett ämne, men ACRLs tröskelbegrepp är mer generiska och Land tyckte det var lite oklart vad det är man är på väg in i och också vem som ska leda studenten dit. Själv tycker jag det är skönt att ACRLs nya ramverk är mer fokuserat på lite vidare begrepp istället för deras gamla standard som är rätt fyrkantig. Men frågan om vart de där trösklarna leder funderar jag också lite över.

 

Tips på artiklar att läsa inför höstens Spanarverkstad?

Academic Libraries and Innovation: A Literature Review
Curtis Brundy
http://www.libraryinnovation.org/article/view/420/625

Do we need libraries?
Steve Dennings
http://www.forbes.com/sites/stevedenning/2015/04/28/do-we-need-libraries/

When Open Access is the norm, how does scientists  work together online?
Jon Udell
http://blogs.plos.org/scicomm/2015/04/13/hello-world/

Does Peer review do more harm than good?
Luc Rinaldi
http://www.macleans.ca/news/canada/does-peer-review-do-more-harm-than-good/

 

 

 

Medieverkstadens invigning

Fredagen 10 april invigdes så äntligen Medieverkstaden!

Redan vecka 9 smygstartade verksamheten i Malmö högskolas nya medieverkstad, placerad i Orkanenbiblioteket i rum C 527, i närheten av studieverkstad och AKL. Till verkstaden välkomnas både lärare och studenter som har frågor om digitala former för lärande och undervisning.  Hit kan man komma med frågor och funderingar kring flippade klassrum, digitala examinationer, inspelat kursmaterial m.m. för att få tips och råd och ta del av andras erfarenheter i syfte att ”utveckla användandet av IKT som pedagogiskt redskap”: en av högskolans strategiska satsningar 2014 – 2016.  Utgångspunkten är pedagogisk och verkstaden bemannas gemensamt av AKL och BIT.

Medieverkstaden är öppen för drop-in besök 13 – 16 måndag, tisdag och onsdag. Utöver det finns möjlighet att boka tider för att arbeta med mindre utvecklingsprojekt.

Missade du invigningen? Kolla in bildspelet och se alla som var där och minglade.

Postersnack på LILAC

Jag är på iposter_lilac_studenternformationskompetenskonferens i England. Konferensen heter LILAC och är en årlig konferens med i första hand engelska bibliotekarier som deltagare. Idag har jag visat och pratat om postern jag tagit med mig som handlar om ett projekt vi arbetat med där vi försökt att involvera studenterna mer i vår undervisning. Det var många som kom och tittade och var intresserade av projektet. Flera arbetade eller ville arbeta mer studentaktivt och kunde känna igen sig i svårigheterna vi hade att engagera studenterna. Postern och den handout med beskrivning av metoderna finns på den här sidan, och där kommer så småningom även projektrapporten att finnas.

 

Skrivkramp eller flöde?

Sitter just nu och skriver på vår projektrapport om projektet Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information. Har inget vidare flöde och kom då att tänka på några tips som min kollega Hanna Wilhelmsson tipsade mig om sist jag hade lite skrivkramp. Tänkte dela med mig av dem:

  1. Börja skriva så kommer tankarna genom språket. Tankar kommer sällan serverade på fat.
  2. Skriv ner tankar och idéer så snart du får dem. Kanske kommer de aldrig tillbaka.
  3. Börja skriva om det som du känner mest för.
  4. Börja skriva om det som du har något att skriva om.
  5. Det är viktigt att skilja mellan en preliminär plan för en text och den slutliga dispositionen av den färdiga texten.
  6. Arbeta först med innehållet, därefter med struktur och sammanhang, och slutligen går du till den språkliga finputsningen.
  7. Att få och ge respons under skrivandets gång är fruktbart.
  8. Lita på dina egna erfarenheter, din egen kunskap, dina egna tankar, dina egna känslor.
  9. Skrivande är ingen nådegåva, det är en träningssak. Därför: Skriv!
  10. Ett tröstande råd när allt går galet: Ingen når bergstoppen på plan mark!

Tipsen är hämtade från:
Hoel, Torlaug Løkensgard (2010). Skriva på universitet och högskolor: en bok för lärare och studenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Tänker att jag just nu tar till mig tips nr 3 och börjar med att skriva om det som jag känner mest för. Får se om det leder till flow 😉

ECIL – European Conference on Information Literacy

Den 20-23 oktober hade jag det stora nöjet att delta på ECIL. Konferensen ägde rum i Dubrovnik, Kroatien, och det var endast andra gången konferensen hölls. ECIL är en internationell konferens som enligt planen ska återkomma årligen och nästa tillfälle äger rum i Tallinn, Estland. Antal deltagare i år var över 200 från 59 olika länder. Jag upptäckte konferensen i forskningsantologin ”Medie- & informationskunnighet” där den nämns av Olof Sundin och Johanna Rivano Eckerdal.

Målet med ECIL är att föra samman forskare, informationsspecialister, mediespecialister, utbildare, beslutstagare, arbetsgivare och alla andra som har med IL (Information Literacy) frågor att göra. Syftet med konferensen är att utbyta erfarenheter och diskutera aktuella frågor, utveckling, teknik, utmaningar, teorier och goda exempel i praktiken.

I år låg fokus bland annat på det livslånga lärandet och MIL (Media and Information Literacy) som nytt koncept. Dessa båda teman väckte mitt intresse, eftersom vi på BIT under året diskuterat frågor kring dessa teman och ”upptäckt” begreppet MIL. Översatt till svenska är MIL; Medie- och informationskunnighet (MIK).

Det var en mycket intressant konferens där många goda exempel på hur man kan arbeta med att utveckla studenters och medborgares informationskompetens gavs. Många tankar och idéer väcktes liksom en lust att arbeta vidare med dessa frågor och sprida ”budskapet” utanför biblioteket. Frågan är hur och i vilket sammanhang? Vilken roll ska vi bibliotekarier ha?

Några reflektioner från konferensen:

  • Utmaningen är inte längre att hitta information, utan att kunna se vad som är relevant och trovärdigt. Kritiskt tänkande och urval. Hur lär studenter sig detta på bästa sätt?
  • VEM ska ta hand om undervisningen gällande informationskompetens/medie-och informationskunnighet? Vem är förespråkare? Kanske dags för bibliotekarierna att släppa taget?
  • Konsensus råder kring att studentaktiva/orienterade och fråge/problembaserade metoder fungerar bäst. Men ändå är det fortfarande fokus på innehåll och traditionella metoder är vanligast. Varför?
  • Det finns redan mycket bra forskning inom området och det är dags att ta vara på denna och att börja GÖRA saker. Gapet mellan forskning och praktik måste minskas. Vi bibliotekarier kan vara ”bryggor” mellan forskning och praktik. Vi kan sjösätta & utvärdera!
  • ”Don’t teach technology because it won’t last. Instead teach HOW to learn technology” (Michael B Eisenberg).
  • En ökad medie-och informationskompetens kan stärka demokratin. Under konferensen länkas medie-och informationskompetenser till stora frågor som politisk medvetenhet, hälsokunskap, miljöfrågor och mänskliga rättigheter.

Om du är nyfiken och vill läsa de abstract som konferensen grundar sig på så finns de här:

ecil_front

 

Fruktmarknaden – en övning för att resonera kring sökord

Linda Grandsjö, från samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek vid Lunds universitet, var och skuggade mig nu i våras. (Vad det innebär med skuggning och skuggprojektet kan ni läsa mer om här i Skuggbloggen). På vårt pedagogiska café om sökord delade Linda med sig av en övning som vi bad henne att beskriva i vår blogg:

Övningen jag gav exempel på under det pedagogiska caféet kommer ursprungligen från presentationen Games and gamification for information literacy av Walsh, Edwards och Hill på konferensen LILAC 2013.

Bibliotekarien tar upp en bild från en fruktmarknad och ber studenterna ”brainstorma” fram vad de ser på bilden.  Orden skrivs upp på tavlan av bibliotekarien, som samtidigt klustrar och ordnar dem hierarkiskt.

Vi tittar gemensamt på vilka ord som dykt upp och resonerar kring hur vi kan få så bra träffar som möjligt och saker att tänka på, exempelvis:

– synonymer och närliggande ord: priser, pund, valuta, prissättning, betalning)
– engelska som sökspråk: i engelska särskiver man à frassökning
– frassökning vs. enskilda ord: ”fruit market” vs. fruit AND market
– kombination av sökord – breda eller snäva ord: att söka på äppelsorten golden delicious vs. att bara söka på apple och att kombinera med andra betydelsebärande ord
– kombination av sökord – oväntade träffar: en sökning på apple AND market kan generera träffar om den ekonomiska marknaden för varumärket Apple, trots att man avsåg en äppelmarknad eller den ekonomiska marknaden för äpplen

Därefter får studenterna göra motsvarande för sina egna valda ämnen och sedan testa sig fram med dem i självständig sökning med assistans från bibliotekarien alt. att man tar ytterligare ett gemensamt exempel, men på deras ämne.

Linda Grandsjö, Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Lunds universitet.