LILAC 2019 – The Information Literacy Conference

Tillsammans med min kollega Markus Svensson hade jag nöjet att delta vid årets LILAC konferens som hölls vid University of Nottingham, 24-26 april. Det var tre intensiva dagar på det vackert gröna campuset utanför själva staden. 

Som alltid står information literacy i centrum för denna konferens. Årets tema bjöd på en breddning av begreppet literacitet och vi fick bl.a. genom de tre olika keynote speakers höra om detta i olika sammanhang. 

Sandeep Mahal (Director, Nottingham UNESCO City of Literature): Love Literacy, Love Libraries – Om betydelsen vad tillgång till bibliotek faktiskt kan göra för en människa under olika skeenden i livet. Sandeep berättade också om Nottinghams fantastiska satsningar och om det nya biblioteket mitt i centrum.

Ruth Carlyle (Head of Library & Knowledge Services and Technology Enhanced Learning for the Midlands and the East of England): Health literacy: information literacy for life  – I dag har vi tillgång till mycket information och kan t.o.m. läsa våra journaler. Undersökningar visar dock hur svårt det är för vanliga människor att förstå informationen, fortfarande idag 2019.

Allison Littlejohn (Dean (Learning & Teaching) of the College of Social Sciences, University of Glasgow): [Un]intended consequences of educational change: The need to focus on literacy development – Om hur viktigt det är med informationskompetens i dagens skolor/utbildningssystem och att det behövs fokuseras mer på detta.

En röd tråd årets konferensprogram är att det pratas mycet om digitala kurser, blended learning och integrering i lärplattformar.  Här vill jag verkligen nämna The Open University och tipsa alla som inte känner till dem att spana in deras verksamhet. Deras utbildningar är populära världen över och når många personer. Konceptet är distansutbildningar med “supported open learning”.  Jag tror också att många andra brittiska lärosäten inspireras av dem och deras utveckling av online material.

Laura Woods, University of Huddersfield
Seizing the opportunity: creating a library module on the university’s new virtual learning system.

Lorrie Evans och Karen Sobel, University of Colorado, Denver.
When the library one-shot goes online: what to let go, what to keep, what to build.

Vill även puffa för Kartlstads UB:s nya onliekurs i Canvas: Akademisk informationskompetens (tyvärr missade vi deras presentation om arbetet med kursen p.g.a. flygstrejken.  Eriksson, M-L, Borg, L. All inclusive – creating a web course in Academic Information Literacy and its effects on library teaching

Data literacitet och utveckling av stöd till doktorander var andra aktuella ämnen under LILAC 2019. När det gäller det sistnämnda är det tydligt att engelska PhD students är mer “studenter” än våra doktorander i Sverige. Exempelvis har de inte har anställningskrav på samma sätt som här och forskarutbildningen är något kortare. Intressant att höra om onliemoduler, workshops men även “coffebreaks” för doktorander i biblioteket. Flera bibliotek som bygger om, eller nytt, verkar satsa på särskilda ytor/rum just för PhD students.  

Jones, J. & Bennett, A. Exploring the ‘how and the now’ of online learning for PGT students.

Workman, L., Phillips, D., Burnett, E. & Leurs, G. Making them an offer they can’t refuse: using informal networks to enhance IL offering for PhD students. (Se. abstrakt s. 86).

Se fler inlägg från LILAC2019: kommer snart

Systematiska översikter inom utbildningsvetenskap

Under våren och försommaren har vi bibliotekarier som undervisar på lärarutbildningarna riktat (delar av 😊) vår nyfikenhet och uppmärksamhet mot systematiska sökningar och systematiska översikter inom fältet utbildningsvetenskap. Detta mot bakgrund av ökad efterfrågan från forskare som vill ha vårt stöd i samband med litteratursökningar när de ska göra systematiska översikter. För våra kollegor som jobbar inom det medicinska och vårdvetenskapliga området är metoder för systematiska sökningar betydligt mer välkända och etablerade än vad det är för oss bibliotekarier som träffar forskare och studenter från det utbildningsvetenskapliga området. Så här finns lyckligtvis mycket kunskaper ”in house” att hämta.  Sen ska vi inte sticka under stol med att vi hade önskat oss motsvarande MESH-termer inom utbildningsvetenskap (nej thesaurus i ERIC är inte lika stringent 😊) samt en motsvarighet till SBU:s metodbok. Att strukturera sin frågeställning efter modellen PICO (Population, Intervention, Control, Outcome) låter sig inte heller alltid göras lika lätt inom utbildning och pedagogik. 

En naturlig samverkanspartner i detta arbete är myndigheten Skolforskningsinstitutet.   Skolforskningsinstitutet gör systematiska översikter av praktiknära forskning om förskola och skola samt fördelar medel till sådan forskning genom utlysningar. Förutom att läsa deras publicerade översikter, för att bekanta oss med metoden systematiska sökningar, så har vi haft ett möte via Skype med deras informationsspecialister. Det blev ett samtal som bl.a. handlade om arbetsprocesser och utmaningar. Kontakten har lett fram till att vi, tillsammans med bibliotekarier från andra lärarutbildningsbibliotek, i oktober kommer att åka till Skolforskningsinstitutet i Stockholm på en fortbildningsdag om just systematiska sökningar.  Vi återkommer om det! Nu ska vi först ha en skön sommarledighet med så lite systematik och struktur som möjligt. Trevlig sommar! /Helen Rasmussen

Studiebesök från Biomedicinska biblioteket

Den 1: a juni fick vi besök av undervisningsteamet på biomedicinska biblioteket vid Göteborgs universitet. Tillsammans genomförde vi en open space på fyra mycket intressanta teman:

Man hade möjlighet att delta i tre sessioner och jag deltog i utvärdering av undervisning, studentaktiverande metoder och undervisning i systematiska sökningar.

Vad jag tar jag då med mig?

Utvärdering av undervisning

Uppenbarligen är utvärdering klurigt för oss undervisande bibliotekarier som endast träffar studenterna två timmar under hela deras kurs och frågan är vad som egentligen går att utvärdera utifrån detta korta tillfälle? Att vi inte följer studenten genom processen och oftast inte examinerar spelar stor roll.

Det är kanske inte hur studenterna upplevde själva tillfället, utan snarare vad studenterna gör efter undervisningen, med de verktyg och kunskaper de har förvärvat som hade varit intressant att få veta. Men hur utvärderar man det?

Kan en kombination av olika metoder vara vägen att gå för att få en mer heltäckande utvärdering? Om man t. ex. kombinerar korta utvärderingar av hur studenterna upplevde tillfället (typ: vad tar du med dig från dagens tillfälle?) med egna reflektioner som ger lärarperspektiv och som kompletteras av en utvärderingsfråga i kursutvärderingen när studenterna har fått mer perspektiv på vad de lärt sig kanske det tillsammans kan ge ett bättre utvärderingsunderlag.

För att kunna utveckla kvaliteten på vårt pedagogiska arbete så behöver vi få input från studenter, så det här är viktiga saker att fundera kring:)

En annan sak jag också tar med mig och som jag kommer testa mer är formativa utvärderingar. Det verkar intressant!

Studentaktiverande metoder:

På den här sessionen satt jag mest och lyssnade på alla erfarenheter och tog med mig att studentaktiva metoder tvingar en att prioritera och skära i sitt eget material och då plocka ut det allra viktigaste, att verkligen fokusera på det man vill studenterna ska få med sig från tillfället.

Det är också en bra idé att presentera upplägg och arbetssätt för gruppen och på så sätt ta bort lite av oron över att arbeta på ett obekant sätt.

Andra saker jag tar med mig: testa upplägg och idéer på kollegor och dela med sig av erfarenheter – vad funkade bra och vad funkade dåligt, och fnys inte åt låtsatsuppgifter, allt måste inte vara superintegrerat och knutet till studenternas egna uppgifter!

Systematiska sökningar:

Vad är systematiska sökningar inom olika discipliner? Det finns ett begreppsmässigt kommunikationsproblem mellan lärare, forskare, studenter och bibliotekarier. Vad menar egentligen doktoranden som säger sig göra en review, eller vad menar läraren att studenterna ska göra när uppgiften beskrivs som systematisk sökning? Det är ofta inte helt klart…

En av bibliotekarierna från biomedicinska uttryckte det bra tycker jag. Hon beskrev att söka systematisk som att studenten ska:

1. Söka i flera databaser
2. Visa hur har den har sökt
3. Söka på samma sökord i de olika databaserna

Enkel och bra beskrivning!

Tack alla för en givande förmiddag, med många intressanta diskussioner!

/Ib Lundgren

Best of 2016

Dags att sammanfatta årets pedagogiska höjdpunkter på biblioteket. Här ser ni min högst personliga lista:

Årets utbyte med kolleger från andra bibliotek: Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll hade träff den 17-18 november i Norrköping. Här sammanstrålar representanter från Sveriges lärosäten som brinner för undervisning i att söka, värdera och använda information. Temat för årets träff var Hur organiserar vi vår undervisning? Inspiration från hur andra bibliotek tänker och diskuterar  kring bibliotekets undervisning kom med hem till Malmö.

Årets digitala lärresurs 1: (egenproducerad): Vad är peer review? Kort film producerad och skapad av kollegan Pernilla Fröjdh här på Malmö högskola. https://youtu.be/vSp6A-uMvII
Årets digitala lärresurs 2: Bra filmer producerade vid North Carolina State University (NCSU) som vi använt vid ett flertal undervisningstillfällen. Olika infallsvinklar på informationshantering såsom Understanding Scholarly Sources. http://www.lib.ncsu.edu/tutorials/

Årets undervisning: Var för studenter som skriver sitt första självständiga arbete på lärarutbildningen. Att ge studenterna verktyg och vägledning att hitta fram till vetenskapliga texter kopplade till spännande pedagogiska frågeställningar.

Årets begrepp: Digital närvaro (källa: Linnéuniversitetet). Ett bra begrepp när vi pratar om att synliggöra våra resurser och vårt stöd digitalt.

Årets checklista: Checklistan Att undervisa tillgängligt på biblioteket som vi tog fram som ett stöd och inspirationsmaterial för oss som undervisar och handleder studenter på Malmö högskolas bibliotek. Vad behöver vi tänka på för att undervisningen ska bli tillgänglig även för studenter med funktionsnedsättning?

Årets frustration: Datorsalarna i Niagara. De nyaste datorsalarna på högskolan funkar inte alls som lärmiljö för undervisning i informationssökning. Funderar på hur vi kan föreslå förslag till förbättringar…

Årets halleluja moment: När vi medverkade på specialpedagog/speciallärarutbildningen
och fick lyssna på studenternas val av artikel till Spanarverkstad och hur detta väckte lust till fortsatt sökning och fördjupning. (vilket vi sedan byggde vår nästa föreläsning på). Kunskapstörstande och sökivriga studenter!

Årets happening som är här för att stanna: Uppesittarkväll på biblioteket.

Årets rekord: Över 100 studenter sökte sig till biblioteket för att få introduktion till talböcker.

Årets sökstrategi/sökmetod: Systematisk sökning. Något som sakta men säkert verkar sprida sig från medicin/omvårdnadsutbildningarna till samhällsvetenskapliga utbildningar.

Årets vanligaste fråga från studenter: Hur vet jag om denna text är vetenskaplig?

I kristallkulan för 2017 ser jag ett ökat antal digitala lärresurser producerade vid Malmö högskola. Bland mycket, mycket annat J

Att “packa upp” vetenskaplig text.

Biblioteket har sedan många år ett nära och bra samarbete med specialpedagog/speciallärarutbildningen här på Malmö högskola. För några år sedan var biblioteket en del i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som leddes av lektorerna Lotta Anderson och Barbro Bruce på dessa program. Projektet gick under namnet  Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande – att generera och granska kunskap i samverkan med fältet . Ett av projektets syfte var att utveckla pedagogiska metoder för att ta tillvara och vetenskapligt förädla studenternas praktiskpedagogiska erfarenheter.  Lärarna ville att studenterna skulle ges förutsättningar för att kunna bemästra det akademiska språket, det vill säga att kunna läsa, förstå och uttrycka sig vetenskapligt. En metod som introducerades för att utmana studenterna i att samtala utifrån vetenskapliga texter var Spanarverkstad. En metod som man har kunnat läsa om tidigare här på bloggen:
http://blogg.mah.se/ihuvudetpabibliotekarien/2013/01/30/spanarverkstad-for-att-komma-i-kontakt-med-vetenskapliga-texter/.

I förra veckan träffade vi nya studenter på specialpedagogiska utbildningarna som introducerades till metoden Spanarverkstad. Nytt för i år var att studenterna fått läsa artikeln Att kunna följa och förstå forskning på väg mot ett vetenskapligt förhållningssätt genom spaning skriven av mig och min kollega Jessica Zaar tillsammans med ovan nämnda Barbro Bruce och Lotta Anderson. Artikeln publicerades i tidskriften Högskolepedagogisk debatt nr 1 2016.
Här skriver vi om Spanarverkstad som metod för att “packa upp” vetenskapliga texter.  Studenterna får i artikeln läsa denna formulering som handlar om deras egna lärande:”Deras grundutbildning och erfarenheter från skolans praxisfält kan, när det kombineras med ett vetenskapligt förhållningssätt, utvecklas till beprövad erfarenhet som vilar på vetenskaplig grund. Det akademiska språket, som kännetecknas av transparens, exakthet och enkelhet måste “packas upp” och översättas, eller snarare omsättas, i ett vardagsnära professionsspråk.” (s. 88) Gillar skarpt att studenterna får insyn i hur lärarna motiverar och resonerar kring studenternas lärande och hur ambitionen med att utforma en utbildning som ska vila på vetenskaplig grund är tydlig. Fram för mer “metadiskussioner” om lärande med studenterna!

 

 

Arbetsblad – ett verktyg för att jobba med sökord

För drygt två år sedan började jag på allvar att skriva anteckningar/reflektioner efter varje undervisningstillfälle. De har i sig gett mig en hel del insikter, inte minst sedan vi på Malmö högskolas bibliotek började arbeta med metoden Reflective Teaching.

Workshop med en genomgång följt av att studenterna själva söker inför en uppgift eller uppsats är den vanligaste undervisningsformen. Något som blev väldigt tydligt när jag tittat på mina anteckningar var hur jag under flera workshops stressade förbi den del av genomgången som handlade om hur man jobbar med sina sökord. Jag tipsade lite allmänt om synonymer och uppslagsverk, mind mapping och studenterna var märkbart förvirrade, några uppvisade uppgivenhet och fixade inte ”övergången” från genomgång till egen sökning. Det kändes aldrig helt bra – det skavde! Jag bestämde mig för att ta tag i denna ömma punkt och ge just arbeten med sökorden mer tid – eftersom det var så tydligt att det var svårt! Detta var också något jag fick bekräftat i samtal med flera lärare.

Under denna tid träffade jag mest studenter på utbildningarna inom datavetenskap och jag märkte att flera av dem tyckte att en mind map för hand verkade lite flummigt. Att föra loggbok i ett textdokument och arbeta metodiskt var däremot något som de vara vana vid. För att skapa en känsla av struktur, meningsfullhet och metod, uppmanade jag studenterna att föra loggbok över sin informationssökning – för att inte glömma bort hur, var och (inte minst) vilka sökord de redan testat. Men det saknades ett tydligt arbetsredskap att ge dem för att jobba metodiskt just med sökorden. Jag funderade på en del användbart material som jag sett när jag var på utbyte vid RMIT University, Melbourne. Där jobbade de bl.a. med ett ”Worksheet” för att på ett strukturerat sätt arbeta med sökord.

Arbetsblad_exempel

Kort efter detta testade jag att ge studenterna detta “Worksheet” från RMIT som ett alternativ. Jag använde det även tillsammans med min kollega Lena Wennerholm och vi kom fram till att det vore bra att ha ett arbetsblad i egen design, vilket resulterade i följande: Arbetsblad_exempel (design by Lena W). Vid workshopen fick studenterna se på arbetsbladet med en frågeställning och ifyllda sökord. De fick tryckta exemplar av arbetsbladet, men vi uppmanade dem att ladda ner och direkt börja jobba med arbetsbladet digitalt. Arbetsbladet fanns redan uppladdat i deras kurs i Lärplattformen I’ts Learning.

Sammanfattningsvis: Istället för att stressa förbi sökordsproblematiken, lägger jag numera stor vikt vid sökord när jag träffar studenter. Det har varit intressant att utveckla denna idé med min kollega Lena Wennerholm. Vi upplever att vi fått respons från både studenter och lärare! Det underlättar verkligen att ha arbetsbladet som ett konkret verktyg att presentera och ge till studenterna. Använd det gärna! Arbetsblad

 

Ny Sökguide – flexibelt lärande och integration i ämnesundervisning?

18-19 november deltog jag på NGL (Next Generation Learning) 2015
NGL – inbegriper en vision på lärande baserat på kollaboration och dialog med hjälp av innovation anpassat till varje individ, oavsett inlärningsstil, livssituation och anledning till studier. NGL åsyftar utvecklingen av pedagogik med stöd och hjälp av teknik och hur vi kan nyttja dagens och morgondagens teknik för att ta itu med och lösa pedagogiska utmaningar. Läs gärna mer: NGL2015

Det fanns många intressanta föredrag att välja på under konferensen, som också gav mig möjlighet att reflektera över undervisning i informationskompetens och studenternas lärande. Inte minst har jag funderat mycket på det informella lärandet som hela tiden sker runtomkring oss. Hur det påverkar vår vardag men också yrkesliv och studier – hur dessa flyter ihop och påverkar varandra, om det så är en app eller en vana. I dagens digitala värld finns en frihet att lära oss saker när vi själva vill. I en studiesituation kan vi kalla det för flexibelt lärande och begrepp som ”Flipped classroom” är numera bekant för de flesta.
Hur bra är vi på biblioteken att nyttja de digitala möjligheterna i vår undervisning? Jag tror att många “kör på” lite som vanligt när vi träffar framförallt nya studenter. Vi klarar inte av att utelämna något viktigt/intressant – men vill inte heller att studenterna ska bli uttråkade och/eller dränkta av all information. Ett liknande exempel är workshopen med en alltför lång ”startsträcka” (p.g.a. en lång introduktion av bibliotekarien) som gör att vi inte tycks nå fram till det viktiga. Samtidigt vill ämneslärarna gärna att studenterna får en personlig kontakt och vi bibliotekarier säger inte gärna nej till ett undervisningstillfälle.

Kan vi med de möjligheter som faktiskt finns idag skapa ett flexibelt lärande och samtidigt möta studenterna personligt? Är vi redo att släppa traditionella undervisningsformer och tänka framåt även i praktiken? Under konferensen presenterades en ny sökguide som jag ser framemot att undersöka närmare och förhoppningsvis använda mig av under 2016. Inspirerad och nyfiken är jag redan!

Sökguide_AnnaL

 

En ny sökguide från
Anna-Lindhbiblioteket
presenterades vid NGL 2015
http://sokguidealb.com
Lanserades: 14/12 2015

 

 

  • Anna–Lindhbiblioteket, har två it-pedagoger och en bibliotekarie under 2015 arbetat med en nätbaserat guide i informationssökning och vetenskapligt skrivande. Guiden är uppbygd av moduler (text, bild, film) som kan användas tillsammans eller var för sig. Tanken är att guiden ska vara ett stöd för att integrera informationskomeptens i utbildningarna på Försvarshögskolan. De olika modulerna kan integreras direkt i lärplattformen.
  • Sökguiden har cc-licens och redan befintliga ”sökguider” från Göteborgs UB och även Norge har återanvänds. Läs mer om:  rättigheter till sökguiden.
  • Det finns tips, ”lathundar” och förslag på upplägg i kurs, för lärarna, läs mer om:  användarguider.

Sökguiden innehåller ett koncept som paketerats och presenteras med ett tydligt mål för progression. Att sätta upp lärandemål, stegvis skulle bli lättare och, tror jag, bättre förstås av studenterna. Självklart är det inte meningen att en sökguide ska ersätta all form av undervisning där bibliotekarier medverkar under utbildningarna. Om studenterna har haft möjlighet att skaffa sig förkunskaper som krävs för att utveckla sin informationskompetens, blir utgångspunkten på vår en pedagogiska insats en annan när vi möter dem i klassrummet.

Kickoff!

I fredags (28/8) ordnade Team undervisning kickoff för bibliotekets fyra lärarlag. Diskussioner fördes kring lärarlagens och teamets ansvar och respektive roller i den nya organisationen.IMG_2485

Varje lärarlag fick också presentera sig själva, samt fundera ut vilka utmaningar man står inför och hur man
tänker sig att tackla dessa. Många bra synpunkter fördes fram!

Avslutningsvis skålade vi, i sann kickoff-anda, i Pommac och lyfte fram allt det vi ser fram emot kommande hösttermin.

IMG_2490

Några av de saker vi ser framemot är:
att möta lärare och forskare, att utveckla nya undervisningsupplägg, att undervisa i evidenskursen, att möta studenter – nya som gamla, att arbeta med reflektion och kvalitetsarbete, progressionsinriktade arbetsformer, att arbeta tillsammans i lärarlagen, att undervisa mot nya områden, kompetensutveckling, att undervisa ihop med kollegor och lärare och att arbeta mer med integrerad undervisning.

Filma, streama, skypa!

“Att tillsammans lära mer om it-pedagogiska redskap”
Det var utgångspunkten för ett kompetenstillfälle om IT, medier och lärande som vi höll i för Bibliotek & IT i slutet av maj. Det kan ju ibland vara svårt att komma igång med ny saker själv. Och att utforska en viss tekniks pedagogiska möjligheter och plats i vår verksamhet är oftast lättare och ger en bredare bild om man kan prova på och undersöka tillsammans.

Så med målet att testa några olika möjligheter planerade vi tre workshopar för att lära oss mer om:

När vi valde tema för workshoparna utgick vi från den undersökning av IT-pedagogisk kompetens på Bibliotek & IT som Jessica Zaar nyligen genomfört. I samband med en presentation av den fick alla på Bibliotek & IT rösta om vad de ville lära sig mer om. Vi inspirerades också av både kompetens och teknik i den högskolepedagogiska Medieverkstad som under våren startas upp på Malmö högskola.

Illustration-IT-och-larande

Vi ser workshoparna som ett enkelt sätt att dela kompetenser, inspirera till nya inslag i vår undervisning, handledning och annat stöd, och reflektera över om vi kan nå fler genom att live-sända evenemang mm. Dessutom hade vi kul tillsammans!

/Linda Karlsson & Jessica Zaar

Workshop studentinvolvering

En del av dagens workshop kring att involvera studenter i undervisningen handlade om att tänka framåt: Hur vill vi att det ska se ut på Malmö högskola 2020? Så här resonerade workshopdeltagarna:

IMG_0190b

 

 

 

 

 

 

 

IMG_0192b