Ett år med digitala lärresurser i fokus

Under 2017 har en av prioriteringarna för Malmö universitetsbibliotek varit att utveckla och synliggöra bibliotekets pedagogiska stöd i digital form (Verksamhetsplanering 2017). Bakgrunden är behoven och målsättningen för biblioteket att tillgängliggöra vår undervisning för en heterogen studentgrupp. Exempelvis ger digitala lärresurser möjligheter att stimulera olika lärstilar och möjliggör ett flexibelt lärande i både tid och rum.

Vid uppstarten av arbetet med digitala lärresurser under 2017 ringade vi in några, för oss, centrala frågor. Att använda sig av digitala lärresurser måste inte innebära att man själv skapar dem från grunden. Det finns många lärosäten, såväl svenska som internationella, som har öppna lärresurser att tillgå. Varför uppfinna hjulet på nytt? I många fall har man dock egna specifika förutsättningar, t ex speciella kurser och uppgifter, system eller informationsresurser som kräver egenproducerat material. Viktigt för oss har vidare varit en medvetenhet om att begreppet digitala lärresurser ofta förknippas med olika typer av film, men kan vara så mycket mer, som t ex sökguider, digitala quiz, arbetsblad eller tabeller/modeller. När det gäller just film har vi ställts inför funderingar kring kortsiktighet och långsiktighet. Digitala lärresurser kräver ofta en hel del underhåll och uppdatering, länkar och gränssnitt ändras ofta och behöver vara aktuella för att lärresursen ska vara funktionell. Just film kan vara mer tidskrävande att uppdatera än enstaka länkar i guider och tabeller och det kan därför vara bra att fundera över hur mycket tid man väljer att lägga ner på att ta fram dem i förhållande till innehållet. Lärresurser med innehåll som är mer beständigt, t ex vad som är en vetenskaplig text, kan få ta mer tid att skapa än lärresurser om hur man reserverar en bok i bibliotekets katalog, där gränssnittet ändras återkommande. Vid egen produktion av digitala lärresurser har också tillgängligheten varit en prioritering och vi har bland annat textat våra filmer och tillgängliggjort dem både på svenska och engelska.

Under årets gång har vi också gjort olika reflektioner kring vad det innebär att arbeta med digitala lärresurser, vi har uppmärksammat att det finns en del utmaningar:

Tid. Det tar ofta mycket tid att producera lärresurser, hur får man till den tiden samtidigt som det ”vanliga” jobbet ska göras? Att jobba två timmar här och två timmar där är ineffektivt, det behövs längre sammanhängande tidssjok för att plocka fram teknik, sätta sig in i programvara, klippa och redigera etc. Möjligheten att avsätta tid är bland annat beroende av…

Gruppstorlek. Ju fler som är involverade i skapandet av en specifik lärresurs desto svårare är det att få till gemensam tid för produktionen. Vi har provat med grupper om 3 personer, men resonerat oss fram till att 2 personer är effektivitetsgränsen – om ens det.

Teknik/programvaraKompetensAmbitionsnivå. Vad har vi tillgång till för teknik/programvara? Hur väl känner vi till dessa och hur inkörda är vi att arbeta med dem? Detta hänger också ihop med möjligheter att avsätta tid till arbetet, ju oftare vi arbetar med tekniken desto lättare går det. Att bara jobba med vissa program då och då adderar mycket tid i att fräscha upp och uppdatera sina kunskaper hela tiden. Här handlar det naturligtvis också om vilken ambitionsnivå vi har med lärresurserna. För att göra en skärminspelning behövs inte så avancerad teknik, men resultatet blir därefter. Kanske går det inte att göra resurser om mer komplicerade modeller eller förklaringar med enbart skärminspelning?

Syfte/användning. Vi har märkt att det är mycket viktigt att ha syftet och tänkt användning  klart för sig innan man väljer och går in produktion av enskild resurs. Eftersom det kan vara krångligt och tidskrävande finns det risk att tappa motivationen och att resursen aldrig blir färdig. Har man en situation klar för sig där man vill använda resursen är det lättare att välja resurstyp, teknik och känna motivation att få den färdig.

Slutligen har det varit mycket spännande och lärorikt att fokusera på arbetet med digitala lärresurser, ett arbete som kommer att fortgå även när det inte längre är ett verksamhetsprioriterat uppdrag. Vi funderar exempelvis kring det faktum att Malmö universitet är ett campusfokuserat lärosäte, med få distansutbildningar. I bibliotekets undervisning träffar vi oftast studenterna i fysiska möten, på föreläsningar eller workshops. Hur kan vi tänka mer kring det digitala mötet istället? Hur jobbar vi med bemötande i digitala lärresurser? Hur kan man skapa personliga möten även med hjälp av digitala upplägg? Här ser vi med spänning fram emot universitetets övergång till en ny lärplattform, Canvas, och de nya möjligheter och utmaningar det för med sig.

Arbetsblad – ett verktyg för att jobba med sökord

För drygt två år sedan började jag på allvar att skriva anteckningar/reflektioner efter varje undervisningstillfälle. De har i sig gett mig en hel del insikter, inte minst sedan vi på Malmö högskolas bibliotek började arbeta med metoden Reflective Teaching.

Workshop med en genomgång följt av att studenterna själva söker inför en uppgift eller uppsats är den vanligaste undervisningsformen. Något som blev väldigt tydligt när jag tittat på mina anteckningar var hur jag under flera workshops stressade förbi den del av genomgången som handlade om hur man jobbar med sina sökord. Jag tipsade lite allmänt om synonymer och uppslagsverk, mind mapping och studenterna var märkbart förvirrade, några uppvisade uppgivenhet och fixade inte ”övergången” från genomgång till egen sökning. Det kändes aldrig helt bra – det skavde! Jag bestämde mig för att ta tag i denna ömma punkt och ge just arbeten med sökorden mer tid – eftersom det var så tydligt att det var svårt! Detta var också något jag fick bekräftat i samtal med flera lärare.

Under denna tid träffade jag mest studenter på utbildningarna inom datavetenskap och jag märkte att flera av dem tyckte att en mind map för hand verkade lite flummigt. Att föra loggbok i ett textdokument och arbeta metodiskt var däremot något som de vara vana vid. För att skapa en känsla av struktur, meningsfullhet och metod, uppmanade jag studenterna att föra loggbok över sin informationssökning – för att inte glömma bort hur, var och (inte minst) vilka sökord de redan testat. Men det saknades ett tydligt arbetsredskap att ge dem för att jobba metodiskt just med sökorden. Jag funderade på en del användbart material som jag sett när jag var på utbyte vid RMIT University, Melbourne. Där jobbade de bl.a. med ett ”Worksheet” för att på ett strukturerat sätt arbeta med sökord.

Arbetsblad_exempel

Kort efter detta testade jag att ge studenterna detta “Worksheet” från RMIT som ett alternativ. Jag använde det även tillsammans med min kollega Lena Wennerholm och vi kom fram till att det vore bra att ha ett arbetsblad i egen design, vilket resulterade i följande: Arbetsblad_exempel (design by Lena W). Vid workshopen fick studenterna se på arbetsbladet med en frågeställning och ifyllda sökord. De fick tryckta exemplar av arbetsbladet, men vi uppmanade dem att ladda ner och direkt börja jobba med arbetsbladet digitalt. Arbetsbladet fanns redan uppladdat i deras kurs i Lärplattformen I’ts Learning.

Sammanfattningsvis: Istället för att stressa förbi sökordsproblematiken, lägger jag numera stor vikt vid sökord när jag träffar studenter. Det har varit intressant att utveckla denna idé med min kollega Lena Wennerholm. Vi upplever att vi fått respons från både studenter och lärare! Det underlättar verkligen att ha arbetsbladet som ett konkret verktyg att presentera och ge till studenterna. Använd det gärna! Arbetsblad

 

Ny Sökguide – flexibelt lärande och integration i ämnesundervisning?

18-19 november deltog jag på NGL (Next Generation Learning) 2015
NGL – inbegriper en vision på lärande baserat på kollaboration och dialog med hjälp av innovation anpassat till varje individ, oavsett inlärningsstil, livssituation och anledning till studier. NGL åsyftar utvecklingen av pedagogik med stöd och hjälp av teknik och hur vi kan nyttja dagens och morgondagens teknik för att ta itu med och lösa pedagogiska utmaningar. Läs gärna mer: NGL2015

Det fanns många intressanta föredrag att välja på under konferensen, som också gav mig möjlighet att reflektera över undervisning i informationskompetens och studenternas lärande. Inte minst har jag funderat mycket på det informella lärandet som hela tiden sker runtomkring oss. Hur det påverkar vår vardag men också yrkesliv och studier – hur dessa flyter ihop och påverkar varandra, om det så är en app eller en vana. I dagens digitala värld finns en frihet att lära oss saker när vi själva vill. I en studiesituation kan vi kalla det för flexibelt lärande och begrepp som ”Flipped classroom” är numera bekant för de flesta.
Hur bra är vi på biblioteken att nyttja de digitala möjligheterna i vår undervisning? Jag tror att många “kör på” lite som vanligt när vi träffar framförallt nya studenter. Vi klarar inte av att utelämna något viktigt/intressant – men vill inte heller att studenterna ska bli uttråkade och/eller dränkta av all information. Ett liknande exempel är workshopen med en alltför lång ”startsträcka” (p.g.a. en lång introduktion av bibliotekarien) som gör att vi inte tycks nå fram till det viktiga. Samtidigt vill ämneslärarna gärna att studenterna får en personlig kontakt och vi bibliotekarier säger inte gärna nej till ett undervisningstillfälle.

Kan vi med de möjligheter som faktiskt finns idag skapa ett flexibelt lärande och samtidigt möta studenterna personligt? Är vi redo att släppa traditionella undervisningsformer och tänka framåt även i praktiken? Under konferensen presenterades en ny sökguide som jag ser framemot att undersöka närmare och förhoppningsvis använda mig av under 2016. Inspirerad och nyfiken är jag redan!

Sökguide_AnnaL

 

En ny sökguide från
Anna-Lindhbiblioteket
presenterades vid NGL 2015
http://sokguidealb.com
Lanserades: 14/12 2015

 

 

  • Anna–Lindhbiblioteket, har två it-pedagoger och en bibliotekarie under 2015 arbetat med en nätbaserat guide i informationssökning och vetenskapligt skrivande. Guiden är uppbygd av moduler (text, bild, film) som kan användas tillsammans eller var för sig. Tanken är att guiden ska vara ett stöd för att integrera informationskomeptens i utbildningarna på Försvarshögskolan. De olika modulerna kan integreras direkt i lärplattformen.
  • Sökguiden har cc-licens och redan befintliga ”sökguider” från Göteborgs UB och även Norge har återanvänds. Läs mer om:  rättigheter till sökguiden.
  • Det finns tips, ”lathundar” och förslag på upplägg i kurs, för lärarna, läs mer om:  användarguider.

Sökguiden innehåller ett koncept som paketerats och presenteras med ett tydligt mål för progression. Att sätta upp lärandemål, stegvis skulle bli lättare och, tror jag, bättre förstås av studenterna. Självklart är det inte meningen att en sökguide ska ersätta all form av undervisning där bibliotekarier medverkar under utbildningarna. Om studenterna har haft möjlighet att skaffa sig förkunskaper som krävs för att utveckla sin informationskompetens, blir utgångspunkten på vår en pedagogiska insats en annan när vi möter dem i klassrummet.

Stödprogram – hjälp i läs- och skrivarbetet

Det kan underlätta att höra text istället för att bara läsa med ögonen.
Att skriva, stava och bygga korrekta meningar är för många studenter en utmaning.
Vi på Malmö högskola är därför glada att kunna erbjuda stödprogram som hjälp i läs- och skrivarbetet.

Skolon6SKOLON
Via plattformen SKOLON kan ALLA studententer (och personal) ladda ner  talsyntes- och avancerade stavningsprogram på svenska och engelska till sin egen dator.

Vill du testa själv?
Stödprogrammen finns redan på samtliga studentdatorer.
Vill du veta mer om programmen, läs här: stödprogram.
Vill du ha ett konto på SKOLON för att ladda ner programmen till din egen dator?
Hör av dig till oss på talbok@mah.se

 

Arbeta formativt med digitala verktyg

När vi planerade workshoparna om IT som pedagogiskt verktyg så stötte jag på boken Arbeta formativt med digitala verktyg av Patricia Diaz. Den kom förra året och innehåller massor av konkreta tips som funkar även för högskolan, både om du vill utveckla hur du jobbar med återkoppling, men också om du vill testa lite olika digitala verktyg. En bra handbok där pedagogiska reflektioner varvas med introduktion till och tillämpning av olika verktyg.

Några avsnitt från boken som vi på biblioteket har testat/har nytta av:

  • Tankekartor – exempel på appar och program
  • Digitala responssystem –t ex Mentimeter och Socrative
  • Skärminspelningsverktyg, Youtube, Soundcloud

Och till hösten ska jag testa Two stars and a wish **!

”Digital only aid classes”

Oj vad tiden går, nu är det nästan en månad sen jag i samband med The Glocal classsroom-projektet besökte Stellenbosch University i Sydafrika (SUN).
Hög tid att få ner lite funderingar om (e-)lärande, rummet och bibliotek på det virtuella pappret!

”Transforming  Education through technological Inovation Seboka”
Seboka teknikbordetUniversiteten som deltar i projektet är värdar för vars ett seminarium och SUN gjorde det i form av en konferens, Seboka, med fokus på e-lärande, management och teknik. Det var en traditionellt upplagd konferens, där det virtuella inslaget i hög grad bestod av twitt-flöde och ett par presentationer på distans, som hämtades in i Google Hangout. Just distans-presentationsdelen kan man jobbat mer med då bara personen som pratade eller hens bildspel kunde visas var det svårt att hålla kvar intresset för pratet. Överlag var det mycket envägs-kommunikation och kvaliteten på Google Hangout-streamingen för besökare utanför det fysiska rummet var tyvärr inte så bra.

Konferensen hade keynotes från stora företag och från folk i ledande positioner inom universiteten, men det som jag fastnade mest för var några konkreta exempel på hur lärare med ”vardags-IT” som medel utvecklat sina kurser för att t ex öka studentaktiviteten.

Michael Rowe , University of Western Cape, använder bloggar i kurser om etik för studenter inom fysioterapi. Ett bra exempel på aktionsforskning där hans arbete med kursutveckling utgör underlag till flera vetenskapliga artiklar,  t ex Developing reflection and research skills through blogging in an evidence-based practice postgraduate physiotherapy module (2013).

Heleen Mills, Stellenbosch University, som undervisar i marknadsföring och sociala media använder twitter och bloggar både för praktisk kommunikation och metareflektion i sina kurser. Hon problematiserade “professional space” och “private space” på nätet, och hade valt bort facebook i undervisningen, men tyckte twitter funkade. Vill du kolla på exempel från hennes kurser så sök på #marketing214 #marketing244 .

Båda presentationerna berörde studenternas skrivande. Digitala redskap kan vara ett sätt att komma förbi “writers block”, men också för att träna och lära ”writing academic” respektive att ”writing professional”.

En tråd som gick igen i flera presentationer var att tekniken kan inte ersätta det pedagogiska tänket, bara stötta och utveckla det. Här är tre citat som exemplifierar det:

”Communication is not an end but a means”
University of Guelph,  om learning in the  glocal word

”Space of the teacher becomes the space of the learners”
SUN,  om lärarens pedagogiska resa som kan utmanas och utvecklas med nya tekniker

”It’s not about technology, its about the organisation and the people behind it”
Flinders University,  som höll en intressant presentation om educational ICT och transforming rural and remote health education

Majoriteten av universiteten verkade ha speciella avdelningar för e-lärande, men jag tror det är viktigt att inte separera den pedagogiska utvecklingen och teknikanvändningen på campus från den utanför campus. Blended learning  var också ett ord som återkom i många av presentationerna, och i mitt prat om Bibliotek och ITs erfarenheter av att under lång tid följa en distanskurs som Communication for Development   är att ” whats good for the onliners is good for the campus students too”. Tydliga stabila IT-tjänster, att jobba för att sänka tröskeln för användning, användarorienterad support och inte minst tidskrifter och e-böcker av hög kvalitet på lättanvända plattformar. Här finns mer kvar att göra men behoven från studenterna off campus triggar utvecklingen.

I slutet av maj är det dags för nästa projektseminarium, från Guelph i Kanada, på temat:  Communication for Social and Environmental Change
Följ det gärna online!

Fler bilder från konferensen

/Linda Karlsson Gästbloggande bibliotekarie på Malmö högskola, som undervisar studenter och doktorander i informationssökning,  administrerar e-tidskrifter och databaser. Intresserad av gränssnitt, tilltal, kommunikation och lärande.

 

 

 

Workshop: Testa dina pedagogiska idéer i det digitala rummet!

2014-02-28-85För någon vecka sen deltog jag i en kul workshop som hölls av The Glocal Classroom-projektet .

Tanken med workshopen var att dela erfarenheter från den pedagogik som vuxit fram för utbildningen Communication for Development och att få testa idéer kring det digitala klassrummet.

Det var tre kreativa och späckade halvdagar som inleddes med ett seminarium med tankar om och exempel på undervisning i det digitala rummet. Detta följdes av mer praktiskt arbete där vi i grupper diskuterade oss fram till en undervisning med digitala inslag som vi fick testa att genomföra. Det blev många livliga diskussioner kring allt från ämnesdidaktiska reflektioner till tekniska djupdykningar. Vad funkade bra, och vad kunde gjorts bättre eller annorlunda i våra testsändnignar?

Som en bonus kunde man också fånga in tankar om virtuell lärandemiljö att ta med i högskolans pågående VLM-projekten.

En pedagogik för det globala klassrummet?
Inom programmet Communication for Development, ComDev, har man kontinuerligt testat och utvärderat tekniker och tjänster för kommunikation, interaktion och lärande. Man har arbetat fram ett pedagogiskt koncept för det medierade klassrummet, ”divergence pedagogy”, som anspelar på begreppet mediekonvergens, men också på sammansmältningen och inte skillnaden mellan det lokala och det globala, mellan online och på plats.

Mikael Rundberg, interaktionsdesigner och lärare, visade på spektrumet av medier som används av ComDev och pratade om vikten av transparens och att skapa ett gemensamt rum för lärande. Programmet har en tydlig internationell prägel med lärare och studenter spridda över hela världen.

Genom åren har det utkristalliserat sig en stomme för undervisningen med streamade seminarier i en lösning kallad live lecture där studenterna delta på plats i det fysiska rummet eller online via chatt. Här använder man programmet wirecast för att mixa samman olika medieströmmar , från filmkameror, stillbilder, presentationer, mikrofoner mm., och man använder t ex skype för att hämta in fler röster och medier i rummet. Allt sänds i flera olika bandbredder för att anpassas till online-studenternas ibland instabila uppkopplingar.

2014-02-28-922010-01-01-00.00.00-76

Att mixa en undervisning
Som liaison librarian för K3 och Communcation for Development har jag hållit i flera prat om informationssökning för studenterna via live lecture. Då har Mikael funnits bakom mixerbordet och skött kameror och medieströmmar. Nu var jag nyfiken på hur det skulle vara att själv mixa fram ett seminarium.

Tillsammans med Kathrine Winkelhorn och Michael Svedemar tänkte vi tänkte vi snabbt fram ett undervisnings-scenario att testa. Vi slet hårt framför och bakom kamerorna och lyckades producera en kort sändning som ”studenter” (= andra workshopsdeltagare) följde i rummet och online från ett rum intill. Vi höll en inledning, visade ett filmklipp och höll en diskussion utifrån klippet. Det var svettigt att mixa ihop allt till en medieproduktion som ”studenterna” kunde följa – att rikta kameror, ha koll på chatten, klippa in filmklippet, ha koll på medproducenterna – men det var också otroligt roligt!

Visst finns det tekniska utmaningar att överbrygga, men det viktigaste är att våga testa och hitta undervisningsformer som skapar det bästa lärandet. Vad behövs och kan funka för just min studentgrupp kring just det vi gör just nu? Kan fler närvara om jag sänder det på nätet? Vad ska vi ha för aktiviteter och hur kan vi samarbeta kring dem?

Två tankar som jag tar med mig från den här fina workshopen
Jag vill fortsätta testa och undersöka vad det digitala klassrummet kan vara för Malmö högskola med lärare, pedagogiska utvecklare, bibliotekarier, IT-personer.

Jag vill lära mig mer om wirecast och jag vill att vi på biblioteket sänder mer undervisning via nätet. Vi vill ofta att andra aktörer ska livesända eller filma sina seminarier, då bör vi själva också göra det, tänker jag.

Fler bilder från workshopen
“Dare to be creative!” – post på The Glocal Classroom-bloggen

/Linda Karlsson Gästbloggande bibliotekarie på Malmö högskola, som undervisar studenter och doktorander i informationssökning,  administrerar e-tidskrifter och databaser. Intresserad av gränssnitt, tilltal, kommunikation och lärande.

Vi gjorde en film…

Innan sommaren fick en kollega och jag en förfrågan av en lärare om vi skulle kunna göra en film som skulle fungera som en läranderesurs i en kurs på lärarutbildningen. Studenterna på kursen skulle göra en kunskapsöversikt.  Önskemålet var att filmen skulle ta upp olika typer av genrer av texter som kan vara intressanta att använda i en sådan kunskapsöversikt. Kul och inspirerande och även utmanande tyckte vi. Vi insåg dock att vi skulle ha något begränsade resurser så vi beslutade oss ganska så snabbt för att testa att göra en lite enklare film med hjälp av vår Iphone.

Sagt och gjort så började vi skissa på innehåll och hur vi med hjälp av filmmediet skulle kunna illustrera detta. En rolig och kreativ process där vi fick tänka till ordentligt, prova, ändra och göra om. Till slut blev manuset färdigt och rekvisitan föll på plats. Det blev en film som vi spelade in i en tagning. Vår tanke med filmen är att uppmuntra studenter att börja reflektera över olika typer av texter. Vi fokuserar framförallt på tidskrifter och artiklar och resonerar om skillnaderna mellan olika genrer. Vi frågar också ”hur tänker ni att ni kan använda er av artiklarna i de olika typerna av tidskrifter”?

Filmen är ungefär 6 minuter i all sin enkelhet. Resultatet kan ni se här:

http://youtu.be/lGNzqPoL6ik

Filma föreläsningar

Jag har vid några tillfällen pratat med lärare som av olika anledningar vill filma sina föreläsningar. Det kan handla om att en medarbetare ska gå i pension och man vill spara dennes föreläsningar inför kommande studentgrupper. Någon vill testa att lägga ut filmade föreläsningar för sin distanskurs. Ibland kanske man vill ge studenter eller lärare möjlighet att ta del av föreläsningstillfällen som man annars skulle ha missat. Med den teknik som finns tillgänglig idag har man en ganska god möjlighet att filma själv, men om man vill ha en mer professionell hjälp kan man kontakta Stefan Bresche på IT-avdelningen. Stefan hjälper till att filma och lägger sedan ut filmen på webben om det är det man vill.

För att få mer information, kontakta Stefan.

Corkboard på storföreläsning

Häromveckan testade jag Corkboard i undervisning för första gången. Corkboard är en virtuell anslagstavla som man kan sätta upp ”postitlappar” på. En kollega och jag hade en storföreläsning om källkritik för en grupp studenter på första terminen på sitt program. Det är rätt svårt att just föreläsa om källkritik. Eftersom det handlar så mycket om värderingar behövs det ofta att man inte bara föreläser utan också diskuterar med studenterna. Diskussioner i storgrupp (i det här fallet rörde det sig om ca 90 studenter) är svårt. Vi var i en stor aulaliknande brant sal, för att kunna höras behöver man mikrofon. Dessutom känner inte studenterna varandra så väl än och det är inte alltid så enkelt att räcka upp handen i en så stor grupp. Därför kändes Corkboard som att det skulle kunna vara en möjlig lösning. Studenterna skulle kunna diskutera en fråga med dem som sitter runtom och sen skriva ner anonymt på postitlapparna.

Men den här gången funkade det inte riktigt så bra som jag tänkt mig. Jag hade oroat mig lite över att det inte skulle finnas tillräckligt med datorer eller smartphones i gruppen, men det verkade inte vara ett problem. Däremot tog det lite tid för studenterna att komma in på det trådlösa nätet och hitta till anslagstavlan (för att det inte skulle bli för krångligt med adressen hade jag gjort om den till en tinyurl). Men det jag verkligen inte hade räknat med var att studenterna skulle skriva lappar med nonsens, ingen skrev det vi hade bett dem om att göra. Det hela slutade med att vi fick stänga corkboardfönstret, studenterna fick prata i den stora gruppen och en av oss skriva på tavlan istället.

Det vi borde gjort är ju att ha inlett lektionen med att låta alla testa. Då ser man till att alla kommer ut på nätet, och alla får lov att skriva av sig. Då tror jag att det skulle bli seriösare svar under själva den riktiga övningen. Jag tror helt enkelt att studenterna blev för osäkra över både hur det skulle se ut med lapparna och hur vi skulle använda det de skrev.

För den som vill läsa mer om Corkboard och andra samarbetsverktyg har Åsa Kronkvist, ikt-pedagog på Högskolan i Kristianstad, gjort en sida: Samarbeta online.