Höjdpunkter från EAHIL

Mitt i sommaren gick årets upplaga av EAHIL (European Association for Health Information and Libraries)-konferensen av stapeln i Cardiff. Här kommer några höjdpunkter!

Veckan startade med fyra halvdagarskurser. Två stod särskilt ut för mig, en på temat onlinebaserad undervisning med Tomas Allen från WHO och en om värdering av systematiska översikter med Caro Noake och Shelley de Kock från Kleijnen Systermatic Reviews.

Den första kursen handlande mycket om att flytta fokus från undervisaren till deltagarna. ”It’s not what you (the instructor) know that counts, it’s what they (the participants) will remember” som Tomas sade. Vid onlineundervisning där vi ”mister” den fysiska personen är det ännu viktigare att fånga och behålla studenternas intresse. Se till att interagera med deltagarnas var 3-5 minut, använd deltagnas namn ofta och se till att de hänger med. Att komma väl förberedd är också viktigt för att behålla deltagarnas uppmärksamhet. Testa tekniken i förväg och ha om möjligt med dig en extra person som ansvarar för tekniken under själva kurstillfället. Undvik att lägga för mycket tid på att knattra på tangentbordet utan förbered ett dokument med söktermer etc. som du kan klistra in. Välj en neutral bakgrund om du undervisar vid webbkamera och sätt dig i ett tyst rum med vatten i närheten. Det är också viktigt att skicka ut påminnelser om kurstillfället i förväg, men inte för långt i förväg. Tomas rekommenderade en första påminnelse inom en vecka, sedan en dag i förväg och till sist 15 minuter innan tillfället (1). För den luttrade kan kanske en del av tipsen tyckas självklara, men för mig bjöd kursen på mycket matnyttigt även för vanlig klassrumsundervisning, t.ex. tipset om att förbereda ett dokument med sökexempel. Hur många gånger har jag inte stått framför en klass och försökt stava en krånglig medicinsk term medan studenternas uppmärksamhet vandrar?

Nästa morgon satte vi tänderna i att utvärdera systematiska sökstrategier.  Till vår hjälp använde vi verktyget Risk of Bias eller ROBIS. ROBIS är indelat i tre faser: 1) utvärdera studiens relevans (valfritt), 2) identifiera problem med reviewprocessen, och 3) bedöma risken för bias (2). Under kursens gång ägnade vi oss åt fas 2, nämligen att utvärdera sökstrategier i ett antal systematiska översikter publicerade i peer reviewade tidskrifter.

Som bibliotekarie blev man ganska mörkrädd av resultatet. Till och med jag som än så länge är ganska grön på systematiska sökningar hittade många tveksamheter i de artiklar vi tittade på. Vanliga missar var sökning i för få eller överlappande databaser, brist på synonymer och trunkering och omotiverade avgränsningar på språk. Ett annat problem var otillräcklig rapportering, i de flesta fall gavs inte tillräckligt med information om hur sökningen genomfördes för att kunna utvärdera sökningens kvalitet. Caro och Shelley pekade på att kvaliteten på sökstrategin förstås påverkar kvaliteten på den systematiska översikten i stort och att många av de misstag som leder till en högs risk för bias lätt kan undvikas (3). Nedslående kan tyckas, men själv kunde jag inte låta bli att känna att de bristande sökstrategierna var något av en egoboost för mig som bibliotekarie. Till och med etablerade forskare kan ha mycket att lära om informationssökning, så vårt arbete behövs verkligen! Jag tyckte också om formatet på kursen där vi gavs mycket tid att själva utvärdera och diskutera sökstrategierna. Kanske kunde vi ordna en kurs på samma tema för våra forskarstuderande någon gång?

Dagen efter drog själva konferensen med pompa och ståt. Som ny på EAHIL var det hela ganska överväldigande, så många presentationer och workshops att välja mellan! En presentation som stod ut för mig (och som bjöd på konferensens sötaste kattbild) var Jane Falconer från London School of Hygiene & Tropical Medicine (LSHTM), som hade undersökt LSHTM:s forskares sökstrategier i systematiska översikter. Även Jane hade upptäckt stora brister i rapporteringen av sökstrategierna och hennes presentation mynnade ut i spännande diskussioner om hur sökstrategin påverkar kvaliteten på den systematiska översikten och vad vi som informationsspecialister kan göra för att höja kvaliteten på forskarnas sökstrategier. Som många påpekade spelar peer review-processen en avgörande roll. Dessa studier har trots bristande sökstrategier passerat nålsögat, så kanske behövs det ett större inflytande från informationsspecialister och bibliotekarier på tidskriftsredaktionerna(4)? Jane vann konferensens pris för Best 1st time attendee oral presentation, en mycket värdig vinnare!

Sista dagen bjöd Marshall Dozier, Ewan McAndrew, Jason Evans, Donna Watson och Ruth Jenkins från University of Edinburgh  på en finfin workshop: How to run a Wikipedia edit-athon. Sedan ett par år tillbaka har de hållit i ”wikipediapredigeringsmaraton”, där studenterna får i uppgift att skriva en Wikipediaartikel i sitt ämne för en bredare allmänhet. Uppgiften ger tillfälle att diskutera frågor kring källkritik och vikten av att referera, samt att det ger studenterna chansen att bidra till att förse allmänheten med hälsoinformation redan innan de kommit ut i arbetslivet(5).

Jag blev väldigt inspirerad och ville börja planera mitt eget Wikipedia edit-athon med en gång. Wikipedia är ett ypperligt verktyg för att bidra till den tredje uppgiften. Som Ruth beskriver i vidoklippet kan studenterna göra forskning tillgänglig för en bredare allmänhet på ett roligt och konkret sätt.

Sammanfattningsvis bjöd EAHIL och Cardiff på många nya intryck och insikter, och de fem dagarna gick alldeles för fort. Bäst i min mening var de olika interaktiva momenten, så jag hoppas att någon från Malmö universitetsbibliotek åker på nästa års upplaga  av EAHIL i Basel, Schweiz, som kommer bli en renodlad workshop.

/Karin Lundin

Fortsätt läsa “Höjdpunkter från EAHIL”

Active learning på Biomedicinska biblioteket

Förra veckan var jag på Fortbildningsdagarna för medicinska bibliotekarier som i år gick av stapeln på Biomedicinska biblioteket i Göteborg. Med så många medicinska bibliotekarier så samma ställe blir det förstås en hel del PubMed-nörderi, men en workshop tror jag att alla undervisande bibliotekarier, oavsett ämnesområde, kan vara intresserade av! Det var workshopen ”Hur kan vi aktivera studenterna i klassrummet? ALC på Biomedicinska biblioteket” som hölls av Veronica Alfredsson och Louise Bjur från Team Undervisning. Workshopen hölls i bibliotekets nya ALC-salar. Veronica och Louise började med att berätta lite om hur det hade gått till när salarna gick från vanliga datorsalar till active learning classrooms. Salarna utrustades med:

  • fyra eller fem runda bord med plats för upp till sex personer per bord
  • en skärm per bord där samma bild kunde projiceras på samtliga skärmar samtidigt
  • en whiteboardtavla per bord i olika färger
  • laptops till utlån

Före

 

 

 

 

 

Efter

 

 

 

Foto: Veronica Alfredsson

Louise och Veronica berättade att rummens möblering tvingade dem att tänka om sina lektionsupplägg. I den här typen av sal fungerar inte traditionell katederundervisning där läraren står längst fram och föreläser. Därför läste de på om lika typer av studentaktiverande metoder och utvecklade nya upplägg anpassade efter ALC-salarna (mer om arbetet med att ta fram ALC-salarna finns att läsa i projektrapporten). Här använde de sig av så kallad ”baklängesplanering” utifrån följande frågor:  Vad vill vi att studenterna ska kunna när de lämnar lektionen? Vilka övningar bör studenterna göra för att lära sig detta? Vilken information behöver vi ge studenterna för att de ska kunna göra övningen?

Sedan följde praktiska övningar där vi fick testa samma övningar som studenterna fått göra. En övning gick ut på att diskutera en artikel från DN som behandlade en forskningsstudie om kost och ärftlighet och sedan hitta den ursprungliga forskningspublikationen som artikeln refererade till. Det här var ett bra sätt att synliggöra skillnaden mellan olika typer av artiklar och ledde naturligt in på frågor kring referering, peer review och hur  studenterna väljer källor till sina egna arbeten.

En annan övning var ”The Boolean Game”. Jag blev först lite nervös när Louise sade ”Nu ska vi testa en lite barnslig övning” och undrade vad det var för förnedrande lek vi skulle göra nu. Men det visade sig vara ganska harmlöst. Övningen gick ut på att vi i rummet skulle tänka oss att vi var innehållet i en databas som Louise skulle ”söka” i. Först bad hon alla med glasögon att ställa sig upp och fick många ”träffar”. Sedan lade hon till ett sökord: ”jeans” och kom ner till nio personer. Det var för lite tyckte hon och gjorde en ny sökning där alla med antingen glasögon eller kontaktlinser och jeans fick ställa sig upp. För mig var det här ett nytt och roligt sätt att förklara booleska operatorer (jag tror det är fler än jag som börjar tröttna på att alltid använda ifyllda cirklar som exempel), och trots varningen om den ”barnsliga” övningen så var jag helt okej med att avslöja för resten av rummet att jag hade jeans och kontaktlinser den dagen. För att den här övningen ska fungera krävs dock en relativt stor studentgrupp.

En tredje övning gick ut på att alla grupper fick läsa samma abstract och sedan skulle skriva upp möjliga sökord på whiteboardtavlorna. Sedan gick vi igenom vad de olika grupperna hade skrivit i helklass, och det blev tydligt att samma artikel kan beskrivas på en mängd olika sätt! Övningen kan också lätt anpassas till olika svårighetsgrader. Vid ett tillfälle på grundnivå fick studenterna  istället en bild på en fruktmarknad. En grupp hade då kategoriserat de olika frukterna de såg på bilden i olika över- och undergrupper, precis som ett ämnesordsträd alltså!

Foto: Veronica Alfredsson

I den sista övningen fick vi lägga ett APA-pussel, där varje grupp fick sätta ihop en typ av källa i rätt ordning. I min grupp uppstod viss förvirring eftersom Göteborgs universitet och Karolinskas APA-guider gav olika bud för hur man refererar till lagar, men det var ändå en bra övning som gjorde det i min mening ganska pilliga och tradiga jobbet med att skriva referenser lite roligare.

Sammanfattningsvis var det en väldigt rolig och inspirerande workshop. Jag kände att det var nyttigt för mig som undervisare att få sätta mig i studenternas situation och testa övningarna själv. Det var också inspirerande att de flesta av övningarna var ganska ”low-tech”. Det enda som behövs är egentligen bord där studenterna kan sitta i grupper och något att skriva på. Fritt fram att testa själv på hemmaplan alltså!

En utmaning med den här typen av undervisning är förstås att den ställer högre krav på att studenterna. De måste aktivt delta i undervisningen, samarbeta och lära av varandra. Det ger också undervisaren en ny roll där man mer är moderator än lärare, med allt vad det innebär. Hur skapar man en trygg stämning i gruppen så studenterna vågar ställa frågor? Hur gör man om någon student hamnar ensam vid ett bord? Om någon tar allt för mycket plats?

Trots dessa frågor är jag väldig taggad på att prova på ALC-inspirerade metoder i min egen undervisning. Jag gick ifrån workshopen med många nya idéer och perspektiv. Kanske snor jag några av övningarna rakt av!

För den som vill veta mer finns här Veronica och Louises powerpoint från workshopen. Team undervisning på Biomedicinska biblioteket har också en blogg samt en wiki med fler övningar.

TeachMeet för bibliotekets lärarlag

I våras samlades några av de undervisande bibliotekarierna på Malmö Högskolas bibliotek för ett TeachMeet, där vi delade med oss och inspirerades av varandras undervisningserfarenheter. TeachMeet är ett mötesupplägg där varje deltagare under max 5 minuter presenterar ett lyckat (eller mindre lyckat) undervisningsupplägg, en utvärderingsmetod, en teknik eller något annat som har med ens egen undervisning att göra. Efter 5 minuters presentation väntar 2 minuters frågestund från övriga deltagare. Om man istället har en idé eller ett problem man vill bolla med kollegorna finns möjligheten till 2 minuter presentation och 5 minuter frågor/feedback. Syftet är att det ska vara korta presentationer med möjlighet till feedback till den som presenterar och inspiration till dem som lyssnar.

Här  är vad som togs upp under den tankeväckande förmiddagen!

Hanna Wilhelmsson presenterade ett studentaktivt upplägg som hon prövat med en grupp tandläkarstudenter. Hon prövade att skapa s k active learning classroom i en traditionellt möblerad datasal, genom att sätta upp stora papper på alla väggar så att studenterna kunde röra sig runt i rummet diskutera och arbeta problemlösande tillsammans istället för att sitta individuellt och statiskt framför en fast dator.

Ewa Stenberg startade upp en diskussion kring olika sökvägar in i vår webb som vi visar vid vår undervisning – vilka vägar väljer vi och varför? Under diskussionen framkom att vi gör/väljer olika. Någon utgår alltid från bibliotekets startsida, någon använder bara ämnesguider. Funderingar väcktes också kring att alla våra informationsresurser inte får plats på startsidan. Men det finns t ex databaser i ämnesguider som inte finns med i den allmänna  databaslistan. Hur gör vi för att uppmärksamma varandra på detta?

Ib Lundgren berättade om undervisningsupplägget ”Mannen med hatten – eller sagan om informationssökningen utifrån informationssökningsprocessen”. Här utgår man från en bild på en man (med hatt) vid en tågstation när man diskuterar informationssökningsprocessen med studenterna. Genom bilden kan man förklara sökprocessen som en resa, där man gör olika val av vägar (ämnesval), transportmedel (materialtyper), resmål (frågeställning) etc.

Lena Wennerholm delade med sig av ett framtaget arbetsblad för studenterna att ha som hjälpmedel när de startar upp sin informationssökning. Med arbetsbladet kan man skapa en bro mellan den mer teoretiska genomgången av informationsresurser och sökteknik och en workshop där studenterna prövar på att göra sökningar utifrån sina ämnesval och frågeställningar.

Jessica Zaar berättade om Open networked learning, en öppen kurs som Jessica gått för att spana och hämta idéer till Medieverkstaden och Centrum för akademiskt lärarskap (AKL). Ett av inslagen i kursen var reflektion i bloggform. I arbetet med detta kom Jessica på en idé om att göra vår lathund i informationssökning interaktiv i form av klickbara moduler med mer information och mer länkar och information till de olika punkterna. Detta skulle kunna användas både vid flippning av klassrummet, för lärarna i sin undervisning och vid referensfrågor i bibliotekets informationsdisk.

Elisabeth Bergenäs presenterade ett upplägg hon prövat med sjuksköterskestudenter på termin 1, där hon använt ämnet kostråd som utgångspunkt för att diskutera olika källtyper med studenterna. Inom detta område finns många olika typer av källor; allt från vetenskapliga artiklar till läkarbloggar och är därför ett bra exempel för att prata om källtyper och deras användningsområden.

Helen Rasmussen pratade om att använda sig av filmmaterial i undervisningen. Hon visade två exempel på filmer hon använt vid en föreläsning om peer review och att välja sitt forskningsämne, producerade av North Carolina State University Library.

https://www.youtube.com/watch?v=rOCQZ7QnoN0
https://www.youtube.com/watch?v=Q0B3Gjlu-1o

Jenny Magnusson berättade om sina positiva erfarenheter av att ha en kritisk vän. Hon har under våren haft ett samarbete med en bibliotekarie från SLU, där de som sk kritiska vänner observerade varandra under vars ett undervisningstillfälle. De gav därefter feedback till varandra, jämförde och reflekterade över sin undervisning.

Helena Stjernberg jobbar med att informera och undervisa doktorander och forskare om Open access. Vid TeachMeet ville Helena ha feedback på sin undervisningsdel om användbarhet inom open access. Hon efterfrågade tips om följande förbättringsmöjligheter i  undervisningsupplägget: göra något komplext så begripligt som möjligt utan att använda för mycket presentationstid, använda diskussionsmöjligheter och att använda erfarenheterna för att bygga en enhetlig service.

Martina Vall berättade om när en forskargrupp ville ha handledning och hjälp med sökning kring sitt ämne. Lärarlag Medicin gjorde en sökworkshop där de gjorde brainstorming, sökning och reflektion tillsammans. När Martina sen träffade forskargruppen diskuterade de och jämförde våra och deras sökningar och upptäckte många intressanta likheter och skillnader i sökningarna.

Pernilla Fröjdh visade hur hon använt en omarbetad variant av en av våra progressionslinjer för vår undervisning som vi arbetat fram för olika utbildningar vid en introduktion för lärarstudenter. Hittills har vi använt progressionslinjerna för eget bruk och vid diskussioner med lärarna, men Pernilla vill väcka frågan om mötena med studenterna också är ett användningsområde för progressionslinjerna.

Pär Hyberg delade med sig av sina tankar kring en film om sökord och ämnesord som han jobbar med. Han berättade lite om filmens innehåll och sökexempel som ska användas och efterfrågade sedan feedback på upplägget, vilket bland annat blev att det kan vara fördelaktigt att dela upp innehållet i två eller flera kortare filmer.

Att “packa upp” vetenskaplig text.

Biblioteket har sedan många år ett nära och bra samarbete med specialpedagog/speciallärarutbildningen här på Malmö högskola. För några år sedan var biblioteket en del i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som leddes av lektorerna Lotta Anderson och Barbro Bruce på dessa program. Projektet gick under namnet  Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande – att generera och granska kunskap i samverkan med fältet . Ett av projektets syfte var att utveckla pedagogiska metoder för att ta tillvara och vetenskapligt förädla studenternas praktiskpedagogiska erfarenheter.  Lärarna ville att studenterna skulle ges förutsättningar för att kunna bemästra det akademiska språket, det vill säga att kunna läsa, förstå och uttrycka sig vetenskapligt. En metod som introducerades för att utmana studenterna i att samtala utifrån vetenskapliga texter var Spanarverkstad. En metod som man har kunnat läsa om tidigare här på bloggen:
http://blogg.mah.se/ihuvudetpabibliotekarien/2013/01/30/spanarverkstad-for-att-komma-i-kontakt-med-vetenskapliga-texter/.

I förra veckan träffade vi nya studenter på specialpedagogiska utbildningarna som introducerades till metoden Spanarverkstad. Nytt för i år var att studenterna fått läsa artikeln Att kunna följa och förstå forskning på väg mot ett vetenskapligt förhållningssätt genom spaning skriven av mig och min kollega Jessica Zaar tillsammans med ovan nämnda Barbro Bruce och Lotta Anderson. Artikeln publicerades i tidskriften Högskolepedagogisk debatt nr 1 2016.
Här skriver vi om Spanarverkstad som metod för att “packa upp” vetenskapliga texter.  Studenterna får i artikeln läsa denna formulering som handlar om deras egna lärande:”Deras grundutbildning och erfarenheter från skolans praxisfält kan, när det kombineras med ett vetenskapligt förhållningssätt, utvecklas till beprövad erfarenhet som vilar på vetenskaplig grund. Det akademiska språket, som kännetecknas av transparens, exakthet och enkelhet måste “packas upp” och översättas, eller snarare omsättas, i ett vardagsnära professionsspråk.” (s. 88) Gillar skarpt att studenterna får insyn i hur lärarna motiverar och resonerar kring studenternas lärande och hur ambitionen med att utforma en utbildning som ska vila på vetenskaplig grund är tydlig. Fram för mer “metadiskussioner” om lärande med studenterna!

 

 

Aktiverande metoder

På NU2016 var jag på ett blixttal om aktiverande metoder för djupare lärande som Anna Greta Nyström och Joachim Ramström från Åbo Akademi höll i. I detta blixttal lyftes ett informations- och kunskapssökande synsätt på lärande. En utgångspunkt för presentationen var att man ser människans hjärna som ett förråd för information och kunskap och att problemet många gånger är att lärandet är ritualartat och ytligt. Det problematiska med det ritualartade lärandet är att information endast går in i korttidsminnet och aldrig blir till kunskap och att förståelsen för ett fenomen förblir ytlig.

Många gånger utsätts studenterna för det som föreläsarna kallar för ”bulimipedagogik”. Med detta menar de att studenterna proppas fulla med faktakunskap som de sedan “kräker ur sig” vid tentamenstillfället och därefter glömmer bort. En annan risk är att lärarna fastnar i ”föreläsningsfällan”, det vill säga att man ser föreläsningsformen i sin ursprungliga form som det enda sättet att lära (ut). Föreläsningen som metod är gammal och från början handlade det om att läraren läste upp direkt ur en ursprungskälla för en grupp studenter som tog anteckningar. Idag går i stort sett alla ursprungskällor att få tag i för studenterna själva och föreläsningen som metod för inlärning är därför inte lika aktuell. Det är viktigare att studenterna lär sig hur de får tag i och värderar information och att de får en förståelsen för olika fenomen.

Aktiverande metoder är enligt föreläsarna därför ett sätt att hjälpa studenterna att lära sig mer på djupet och skapa förståelse för olika fenomen. Aktiverande metoder motsvarar det vi på Malmö högskola brukar prata om som studentaktivitet eller studentaktiva arbetsformer. Studentaktiva metoder går ut på att göra studenter mer delaktiga i en lärandeprocess som annars kan upplevas som passiv ur studentsynpunkt. I ett projekt som jag deltog i 2014, Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information, undersökte vi på vilket sätt studenterna aktivt kan involveras i undervisningen. Vår utgångspunkt var just att ökad delaktighet leder till en djupare förståelse hos studenterna för sitt eget lärande och en ökad insikt hos de som undervisar för hur studenter lär och hur deras kontext ser ut, vilket i det långa loppet leder till en större förståelse och en högre grad av djupinlärning.

Några av de aktiverande metoder som föreläsarna nämnde var; brainstorming, rollspel, mindmapping, moodboard, scamper, skattjakt, företagsprojekt, brainwriting, pecha kucha, 5 x varför?, Me-We-Us, empathy map, Einsteinmetoden, de Bono’s thinking hat, grow modellen och learning café. Jag valde att kolla upp några av dessa som jag inte kände till sen tidigare.

Scamper – En checklista för att få fart på kreativiteten och generera idéer för problemlösning och utveckling. Kolla den här filmen om du vill få en uppfattning om hur metoden fungerar.
Bildresultat för moodboard

Moodboard – Collage av material som beskriver stämningen eller känslan i en plats eller design. Främst använt i designprocessen men kan användas i olika slags konceptutveckling. Finns flera olika verktyg för att skapa moodboards.

De Bono’s thinking hats – Ett sätt att fokusera och förbättra tänkandet och uppmuntra kreativitet. De sex tänkarhattarna symboliserar olika sätt att tänka, och ska användas genom att man enskilt eller i grupp fokuserar på ett problem från sex olika perspektiv.  Läs boken av Edward de Bono

5 x Varför? – En förbättringsmetod där man ställer frågor om varför ett fel har uppstått och försöker komma fram till vad  grundorsaken är och hitta en lösning på problemet. Bra beskrivet i denna pdf från Borås stad.

Vill du ha fler tips eller läsa mer om brukarinvolvering och studentdelaktighet så kolla in de lästips om brukarinvolvering och studentdelaktighet som vi använde oss av i vårt projekt.

Ett litet blogginlägg i semestertider

Tomt i biblioteket, glest i korridoren, snart dags för semester. Innan jag går har jag lovat mig själv att skriva ett blogginlägg. Det går sådär men så plötsligt kom jag att tänka på att jag skulle kunna dela med mig av någon erfarenhet från NU-konferensen som ägde rum för ca en månad sedan här i Malmö. Förutom de erfarenheter som jag gjorde tillsammans med mina kollegor Hanna och Martina då vi höll i en workshop på temat “Låt studenterna bli mer delaktiga i din undervisning!” så tror jag nästan att det var det arbetet med aktiv studentmedverkan som Alexis Engström, pedagogisk utvecklare på Uppsala universitet, berättade om som väckte min nyfikenhet allra mest.  Han berättade bland annat om hur de hade arrangerat tävlingar för studenter, där studenterna skulle skicka in förslag för hur deras utbildning skulle kunna bli bättre. Förslagen har de samlat och kan läsas här http://www.uu.se/digitalAssets/550/550990_3bidrag-studenttavling-2015.pdf. Jag vill gärna veta mer och kommer att gå in och spana på deras webbplats där de samlat tankar om hur man kan arbeta med aktiv studentmedverkan. Här kan man också ta del av olika goda exempel. Gör det du med 🙂

Trevlig sommar!

FISh – en modell för PBL arbete online

I mitt förra blogginlägg skrev jag om utmaningarna med att arbeta problembaserat i onlinekursen Open Networked Learning (ONL161). En av svårigheterna handlar om att göra onlinemöten i realtid effektiva och hitta former som engagerar hela gruppen. En annan utmaning är tekniken. I den PBL grupp jag tillhörde använde vi Adobe Connect som mötesverktyg när hela gruppen träffades. Vi upplevde alla teknikproblem i mötessituationerna och detta störde ibland effektiviteten. Det var också svårt att föra diskussioner på grund av eftersläpning i ljud som gjorde att det var svårt att ta och fördela ordet. Kanske hade Skype, Google Hangouts eller något annat mötesverktyg fungerat bättre, men jag tror att oavsett vilket verktyg man använder för synkrona möten online så kan det vara en utmaning.

För att PBL arbete online ska fungera är därför en tydlig modell att följa en bra början. I ONL kursen användes en modell som kalls FISh (Focus Investigate Share). Detta är en modell för PBL arbete såväl som individuell som i par och grupp. FISh modellen har utvecklats av Chrissi Nerantzi & Lars Uhlin (2012) och bilden är designad av Ellie Livermore.

Jag tror FISh modellen kan fungera bra om det finns en facilitator/gruppledare som styr upp arbetet och modererar online mötena till en början. En tydlig introduktion till modellen och PBL arbete som metod krävs för att arbetet ska fungera och att gruppen därefter på egen hand organiserar arbetet och fördelar ansvaret för olika moment och arbetsuppgifter. En viss förvirring är naturligt till en början men om man fokuserar på planering och organisation i uppstarten tror jag FISh modellen kan vara till stor hjälp i PBL arbetet.

Om du vill veta mer om FISh modellen och andra läraktiviteter i PBL arbetet på ONL161 kursen kan du läsa på denna sida.

Step 1: Focus

  • What do I/we see?
  • How do I/we understand what we see?
  • What do I/we need to find out more about?
  • Specify learning issues/intended learning outcomes!

Step 2: Investigate

  • How and where am I/are we going to find answers?
  • What will I do/who will do what and by when?
  • What main findings and solutions do I/we propose?

Step 3: Share

  • How am I/are we going to present my/our findings?
  • What do I/we want to share with the community?
  • How can I/we provide feedback to others?
  • What reflections do I have about my learning (and working with others)?

Ny Sökguide – flexibelt lärande och integration i ämnesundervisning?

18-19 november deltog jag på NGL (Next Generation Learning) 2015
NGL – inbegriper en vision på lärande baserat på kollaboration och dialog med hjälp av innovation anpassat till varje individ, oavsett inlärningsstil, livssituation och anledning till studier. NGL åsyftar utvecklingen av pedagogik med stöd och hjälp av teknik och hur vi kan nyttja dagens och morgondagens teknik för att ta itu med och lösa pedagogiska utmaningar. Läs gärna mer: NGL2015

Det fanns många intressanta föredrag att välja på under konferensen, som också gav mig möjlighet att reflektera över undervisning i informationskompetens och studenternas lärande. Inte minst har jag funderat mycket på det informella lärandet som hela tiden sker runtomkring oss. Hur det påverkar vår vardag men också yrkesliv och studier – hur dessa flyter ihop och påverkar varandra, om det så är en app eller en vana. I dagens digitala värld finns en frihet att lära oss saker när vi själva vill. I en studiesituation kan vi kalla det för flexibelt lärande och begrepp som ”Flipped classroom” är numera bekant för de flesta.
Hur bra är vi på biblioteken att nyttja de digitala möjligheterna i vår undervisning? Jag tror att många “kör på” lite som vanligt när vi träffar framförallt nya studenter. Vi klarar inte av att utelämna något viktigt/intressant – men vill inte heller att studenterna ska bli uttråkade och/eller dränkta av all information. Ett liknande exempel är workshopen med en alltför lång ”startsträcka” (p.g.a. en lång introduktion av bibliotekarien) som gör att vi inte tycks nå fram till det viktiga. Samtidigt vill ämneslärarna gärna att studenterna får en personlig kontakt och vi bibliotekarier säger inte gärna nej till ett undervisningstillfälle.

Kan vi med de möjligheter som faktiskt finns idag skapa ett flexibelt lärande och samtidigt möta studenterna personligt? Är vi redo att släppa traditionella undervisningsformer och tänka framåt även i praktiken? Under konferensen presenterades en ny sökguide som jag ser framemot att undersöka närmare och förhoppningsvis använda mig av under 2016. Inspirerad och nyfiken är jag redan!

Sökguide_AnnaL

 

En ny sökguide från
Anna-Lindhbiblioteket
presenterades vid NGL 2015
http://sokguidealb.com
Lanserades: 14/12 2015

 

 

  • Anna–Lindhbiblioteket, har två it-pedagoger och en bibliotekarie under 2015 arbetat med en nätbaserat guide i informationssökning och vetenskapligt skrivande. Guiden är uppbygd av moduler (text, bild, film) som kan användas tillsammans eller var för sig. Tanken är att guiden ska vara ett stöd för att integrera informationskomeptens i utbildningarna på Försvarshögskolan. De olika modulerna kan integreras direkt i lärplattformen.
  • Sökguiden har cc-licens och redan befintliga ”sökguider” från Göteborgs UB och även Norge har återanvänds. Läs mer om:  rättigheter till sökguiden.
  • Det finns tips, ”lathundar” och förslag på upplägg i kurs, för lärarna, läs mer om:  användarguider.

Sökguiden innehåller ett koncept som paketerats och presenteras med ett tydligt mål för progression. Att sätta upp lärandemål, stegvis skulle bli lättare och, tror jag, bättre förstås av studenterna. Självklart är det inte meningen att en sökguide ska ersätta all form av undervisning där bibliotekarier medverkar under utbildningarna. Om studenterna har haft möjlighet att skaffa sig förkunskaper som krävs för att utveckla sin informationskompetens, blir utgångspunkten på vår en pedagogiska insats en annan när vi möter dem i klassrummet.

Arbeta formativt med digitala verktyg

När vi planerade workshoparna om IT som pedagogiskt verktyg så stötte jag på boken Arbeta formativt med digitala verktyg av Patricia Diaz. Den kom förra året och innehåller massor av konkreta tips som funkar även för högskolan, både om du vill utveckla hur du jobbar med återkoppling, men också om du vill testa lite olika digitala verktyg. En bra handbok där pedagogiska reflektioner varvas med introduktion till och tillämpning av olika verktyg.

Några avsnitt från boken som vi på biblioteket har testat/har nytta av:

  • Tankekartor – exempel på appar och program
  • Digitala responssystem –t ex Mentimeter och Socrative
  • Skärminspelningsverktyg, Youtube, Soundcloud

Och till hösten ska jag testa Two stars and a wish **!

Workshop studentinvolvering

Som avslutning på denna workshop fick deltagarna svara på frågan; Vad tar du med dig? Och nu var det så äntligen dags för en post-it övning!

Större medvetenhet om studenternas möjligheter till involvering, mer samproduktion, kloka reflektioner och idéer från kollegor, tidslinjer som visualisering till studenter och konkreta tips är några av de saker som vi tar med oss!

Utvärdering workshop