Är det här en vetenskaplig artikel?

Vi har nog alla varit med om följande scenario: en student kommer till disken och berättar att hen ska skriva ett arbete eller en uppsats där deras lärare har sagt att de bara ska använda sig av vetenskapliga artiklar. Studenten har nu hittat en text som är relevant för hens ämne och undrar om det är okej att använda den.

När man träffar studenter ansikte mot ansikte, till exempel i informationsdisken eller i en undervisningssituation kan man såklart berätta om vilka olika strategier man kan använda för att ta reda på om artikeln är vetenskaplig eller inte. Men hur gör vi med de studenter vi inte träffar? Vi ville hitta någon typ av digital lärresurs som på ett kortfattat och pedagogiskt sätt beskriver hur man kan avgöra om artikeln är peer review eller inte.

Min kollega Jenny Magnusson hittade det här blogginlägget av Klas Moberg som är bibliotekarie på Karolinska Institutet. Vi tyckte att det var ett bra blogginlägg, men det är inriktat just på det medicinska området. Jenny fick en idé om att vi borde ha något likande på vår webb, någon form av checklista t.ex. Jag nappade på idén och föreslog att vi kunde göra någon typ av visualisering, t.ex. ett flödesschema.

Jag och Jenny träffades och började bolla idéer. Vi ville att det skulle vara ungefär samma innehåll som i Klas blogginlägg, men i mer kortfattad form, och gärna någon form av visualisering. Vi ville också skapa en mer allmän resurs som ska kunna användas i många olika ämnen.

Vi började skissa… Tyvärr är varken jag eller Jenny så jättebra på att rita eller på grafisk design…

Men det är vår kollega Åsa Tosting, som är grafisk designer! Vi gav vår skiss till Åsa och berättade vad vi hade tänkt oss. Vi skickade också med lite förslag på skärmklipp som hon skulle kunna använda. Åsa skickade in några förslag på designer, vi valde den vi tyckte bäst om och föreslog några smärre ändringar. Här är slutresultatet:

Lärresursen finns även på engelska och på vår sida om vetenskapliga texter. Vi hoppas att den kommer vara till nytta både för våra studenter och för studenter på andra lärosäten. Dela och sprid gärna nästa gång du får frågan: ”Är detta en vetenskaplig artikel?”.

/Karin Lundin

Ett år med digitala lärresurser i fokus

Under 2017 har en av prioriteringarna för Malmö universitetsbibliotek varit att utveckla och synliggöra bibliotekets pedagogiska stöd i digital form (Verksamhetsplanering 2017). Bakgrunden är behoven och målsättningen för biblioteket att tillgängliggöra vår undervisning för en heterogen studentgrupp. Exempelvis ger digitala lärresurser möjligheter att stimulera olika lärstilar och möjliggör ett flexibelt lärande i både tid och rum.

Vid uppstarten av arbetet med digitala lärresurser under 2017 ringade vi in några, för oss, centrala frågor. Att använda sig av digitala lärresurser måste inte innebära att man själv skapar dem från grunden. Det finns många lärosäten, såväl svenska som internationella, som har öppna lärresurser att tillgå. Varför uppfinna hjulet på nytt? I många fall har man dock egna specifika förutsättningar, t ex speciella kurser och uppgifter, system eller informationsresurser som kräver egenproducerat material. Viktigt för oss har vidare varit en medvetenhet om att begreppet digitala lärresurser ofta förknippas med olika typer av film, men kan vara så mycket mer, som t ex sökguider, digitala quiz, arbetsblad eller tabeller/modeller. När det gäller just film har vi ställts inför funderingar kring kortsiktighet och långsiktighet. Digitala lärresurser kräver ofta en hel del underhåll och uppdatering, länkar och gränssnitt ändras ofta och behöver vara aktuella för att lärresursen ska vara funktionell. Just film kan vara mer tidskrävande att uppdatera än enstaka länkar i guider och tabeller och det kan därför vara bra att fundera över hur mycket tid man väljer att lägga ner på att ta fram dem i förhållande till innehållet. Lärresurser med innehåll som är mer beständigt, t ex vad som är en vetenskaplig text, kan få ta mer tid att skapa än lärresurser om hur man reserverar en bok i bibliotekets katalog, där gränssnittet ändras återkommande. Vid egen produktion av digitala lärresurser har också tillgängligheten varit en prioritering och vi har bland annat textat våra filmer och tillgängliggjort dem både på svenska och engelska.

Under årets gång har vi också gjort olika reflektioner kring vad det innebär att arbeta med digitala lärresurser, vi har uppmärksammat att det finns en del utmaningar:

Tid. Det tar ofta mycket tid att producera lärresurser, hur får man till den tiden samtidigt som det ”vanliga” jobbet ska göras? Att jobba två timmar här och två timmar där är ineffektivt, det behövs längre sammanhängande tidssjok för att plocka fram teknik, sätta sig in i programvara, klippa och redigera etc. Möjligheten att avsätta tid är bland annat beroende av…

Gruppstorlek. Ju fler som är involverade i skapandet av en specifik lärresurs desto svårare är det att få till gemensam tid för produktionen. Vi har provat med grupper om 3 personer, men resonerat oss fram till att 2 personer är effektivitetsgränsen – om ens det.

Teknik/programvaraKompetensAmbitionsnivå. Vad har vi tillgång till för teknik/programvara? Hur väl känner vi till dessa och hur inkörda är vi att arbeta med dem? Detta hänger också ihop med möjligheter att avsätta tid till arbetet, ju oftare vi arbetar med tekniken desto lättare går det. Att bara jobba med vissa program då och då adderar mycket tid i att fräscha upp och uppdatera sina kunskaper hela tiden. Här handlar det naturligtvis också om vilken ambitionsnivå vi har med lärresurserna. För att göra en skärminspelning behövs inte så avancerad teknik, men resultatet blir därefter. Kanske går det inte att göra resurser om mer komplicerade modeller eller förklaringar med enbart skärminspelning?

Syfte/användning. Vi har märkt att det är mycket viktigt att ha syftet och tänkt användning  klart för sig innan man väljer och går in produktion av enskild resurs. Eftersom det kan vara krångligt och tidskrävande finns det risk att tappa motivationen och att resursen aldrig blir färdig. Har man en situation klar för sig där man vill använda resursen är det lättare att välja resurstyp, teknik och känna motivation att få den färdig.

Slutligen har det varit mycket spännande och lärorikt att fokusera på arbetet med digitala lärresurser, ett arbete som kommer att fortgå även när det inte längre är ett verksamhetsprioriterat uppdrag. Vi funderar exempelvis kring det faktum att Malmö universitet är ett campusfokuserat lärosäte, med få distansutbildningar. I bibliotekets undervisning träffar vi oftast studenterna i fysiska möten, på föreläsningar eller workshops. Hur kan vi tänka mer kring det digitala mötet istället? Hur jobbar vi med bemötande i digitala lärresurser? Hur kan man skapa personliga möten även med hjälp av digitala upplägg? Här ser vi med spänning fram emot universitetets övergång till en ny lärplattform, Canvas, och de nya möjligheter och utmaningar det för med sig.

Dokumentera sökningar

Ibland ingår det i studenternas uppgifter att de ska dokumentera sina sökningar. Ofta finns det ingen mall för hur detta ska göras utan det är ganska fritt. Ibland finns det instruktioner över vad som ska ingå, tex sökord, sökvägar och begränsningar. Men om det inte finns någon mall på hur det ska se ut hur kan det då se ut?  När jag söker runt lite på nätet så hittar jag olika förslag, till exempel denna mall via KIBs sökguide. Hittar även en tabell via Göteborgs universitets lärplattform, GUL och en beskrivande text via Anna Lindh- bibliotekets sökguide.

Efter att ha kollat igenom de olika varianterna så provade jag att utforma ett lite enklare formulär vilket jag och min kollega Lotta Wogensen testade att använda vid ett undervisningstillfälle i förra veckan. Studenterna vi träffade skulle söka efter tidigare forskning till sitt examensarbete.

Vi använde formuläret tillsammans med arbetsbladet för att jobba med sökord som en kollega bloggat om tidigare. Arbetsbladet för sökord fungerade jättebra (tror att jag måste skriva ett enskilt blogginlägg om det vid annat tillfälle) men formuläret/arbetsbladet för att dokumentera sökningar föll inte lika väl ut. Kanske beror det på att studenterna inte var tvungna att dokumentera sina sökningar eller för att det var för tidigt i processen, de hade fullt upp med att identifiera bra databaser och sökord samt kolla igenom träfflistor. Att dokumentera kommer då i andra hand. MEN jag tror på formuläret tillsammans med arbetsbladet för sökord. Det blir ett stöd för studenterna. Det som händer vid undervisningstillfället tillsammans med oss dokumenteras vilket möjliggör för studenterna att gå tillbaka till det när de vid senare tillfälle återupptar sina sökningar. Det blir också ett sätt att visualisera steg i sökprocessen. Vilka sökord som fungerar, hur dessa kan kombineras, vilka databaser som är relevanta och på vilka sätt sökorden används i dessa. Jag tror att vi kan jobba vidare med dessa dokument och fundera på hur de kan användas i olika sammanhang där vi möter studenter som är i behov av olika typer av stöd i sin informationssökning. 

TeachMeet för bibliotekets lärarlag

I våras samlades några av de undervisande bibliotekarierna på Malmö Högskolas bibliotek för ett TeachMeet, där vi delade med oss och inspirerades av varandras undervisningserfarenheter. TeachMeet är ett mötesupplägg där varje deltagare under max 5 minuter presenterar ett lyckat (eller mindre lyckat) undervisningsupplägg, en utvärderingsmetod, en teknik eller något annat som har med ens egen undervisning att göra. Efter 5 minuters presentation väntar 2 minuters frågestund från övriga deltagare. Om man istället har en idé eller ett problem man vill bolla med kollegorna finns möjligheten till 2 minuter presentation och 5 minuter frågor/feedback. Syftet är att det ska vara korta presentationer med möjlighet till feedback till den som presenterar och inspiration till dem som lyssnar.

Här  är vad som togs upp under den tankeväckande förmiddagen!

Hanna Wilhelmsson presenterade ett studentaktivt upplägg som hon prövat med en grupp tandläkarstudenter. Hon prövade att skapa s k active learning classroom i en traditionellt möblerad datasal, genom att sätta upp stora papper på alla väggar så att studenterna kunde röra sig runt i rummet diskutera och arbeta problemlösande tillsammans istället för att sitta individuellt och statiskt framför en fast dator.

Ewa Stenberg startade upp en diskussion kring olika sökvägar in i vår webb som vi visar vid vår undervisning – vilka vägar väljer vi och varför? Under diskussionen framkom att vi gör/väljer olika. Någon utgår alltid från bibliotekets startsida, någon använder bara ämnesguider. Funderingar väcktes också kring att alla våra informationsresurser inte får plats på startsidan. Men det finns t ex databaser i ämnesguider som inte finns med i den allmänna  databaslistan. Hur gör vi för att uppmärksamma varandra på detta?

Ib Lundgren berättade om undervisningsupplägget ”Mannen med hatten – eller sagan om informationssökningen utifrån informationssökningsprocessen”. Här utgår man från en bild på en man (med hatt) vid en tågstation när man diskuterar informationssökningsprocessen med studenterna. Genom bilden kan man förklara sökprocessen som en resa, där man gör olika val av vägar (ämnesval), transportmedel (materialtyper), resmål (frågeställning) etc.

Lena Wennerholm delade med sig av ett framtaget arbetsblad för studenterna att ha som hjälpmedel när de startar upp sin informationssökning. Med arbetsbladet kan man skapa en bro mellan den mer teoretiska genomgången av informationsresurser och sökteknik och en workshop där studenterna prövar på att göra sökningar utifrån sina ämnesval och frågeställningar.

Jessica Zaar berättade om Open networked learning, en öppen kurs som Jessica gått för att spana och hämta idéer till Medieverkstaden och Centrum för akademiskt lärarskap (AKL). Ett av inslagen i kursen var reflektion i bloggform. I arbetet med detta kom Jessica på en idé om att göra vår lathund i informationssökning interaktiv i form av klickbara moduler med mer information och mer länkar och information till de olika punkterna. Detta skulle kunna användas både vid flippning av klassrummet, för lärarna i sin undervisning och vid referensfrågor i bibliotekets informationsdisk.

Elisabeth Bergenäs presenterade ett upplägg hon prövat med sjuksköterskestudenter på termin 1, där hon använt ämnet kostråd som utgångspunkt för att diskutera olika källtyper med studenterna. Inom detta område finns många olika typer av källor; allt från vetenskapliga artiklar till läkarbloggar och är därför ett bra exempel för att prata om källtyper och deras användningsområden.

Helen Rasmussen pratade om att använda sig av filmmaterial i undervisningen. Hon visade två exempel på filmer hon använt vid en föreläsning om peer review och att välja sitt forskningsämne, producerade av North Carolina State University Library.

https://www.youtube.com/watch?v=rOCQZ7QnoN0
https://www.youtube.com/watch?v=Q0B3Gjlu-1o

Jenny Magnusson berättade om sina positiva erfarenheter av att ha en kritisk vän. Hon har under våren haft ett samarbete med en bibliotekarie från SLU, där de som sk kritiska vänner observerade varandra under vars ett undervisningstillfälle. De gav därefter feedback till varandra, jämförde och reflekterade över sin undervisning.

Helena Stjernberg jobbar med att informera och undervisa doktorander och forskare om Open access. Vid TeachMeet ville Helena ha feedback på sin undervisningsdel om användbarhet inom open access. Hon efterfrågade tips om följande förbättringsmöjligheter i  undervisningsupplägget: göra något komplext så begripligt som möjligt utan att använda för mycket presentationstid, använda diskussionsmöjligheter och att använda erfarenheterna för att bygga en enhetlig service.

Martina Vall berättade om när en forskargrupp ville ha handledning och hjälp med sökning kring sitt ämne. Lärarlag Medicin gjorde en sökworkshop där de gjorde brainstorming, sökning och reflektion tillsammans. När Martina sen träffade forskargruppen diskuterade de och jämförde våra och deras sökningar och upptäckte många intressanta likheter och skillnader i sökningarna.

Pernilla Fröjdh visade hur hon använt en omarbetad variant av en av våra progressionslinjer för vår undervisning som vi arbetat fram för olika utbildningar vid en introduktion för lärarstudenter. Hittills har vi använt progressionslinjerna för eget bruk och vid diskussioner med lärarna, men Pernilla vill väcka frågan om mötena med studenterna också är ett användningsområde för progressionslinjerna.

Pär Hyberg delade med sig av sina tankar kring en film om sökord och ämnesord som han jobbar med. Han berättade lite om filmens innehåll och sökexempel som ska användas och efterfrågade sedan feedback på upplägget, vilket bland annat blev att det kan vara fördelaktigt att dela upp innehållet i två eller flera kortare filmer.

Arbetsblad – ett verktyg för att jobba med sökord

För drygt två år sedan började jag på allvar att skriva anteckningar/reflektioner efter varje undervisningstillfälle. De har i sig gett mig en hel del insikter, inte minst sedan vi på Malmö högskolas bibliotek började arbeta med metoden Reflective Teaching.

Workshop med en genomgång följt av att studenterna själva söker inför en uppgift eller uppsats är den vanligaste undervisningsformen. Något som blev väldigt tydligt när jag tittat på mina anteckningar var hur jag under flera workshops stressade förbi den del av genomgången som handlade om hur man jobbar med sina sökord. Jag tipsade lite allmänt om synonymer och uppslagsverk, mind mapping och studenterna var märkbart förvirrade, några uppvisade uppgivenhet och fixade inte ”övergången” från genomgång till egen sökning. Det kändes aldrig helt bra – det skavde! Jag bestämde mig för att ta tag i denna ömma punkt och ge just arbeten med sökorden mer tid – eftersom det var så tydligt att det var svårt! Detta var också något jag fick bekräftat i samtal med flera lärare.

Under denna tid träffade jag mest studenter på utbildningarna inom datavetenskap och jag märkte att flera av dem tyckte att en mind map för hand verkade lite flummigt. Att föra loggbok i ett textdokument och arbeta metodiskt var däremot något som de vara vana vid. För att skapa en känsla av struktur, meningsfullhet och metod, uppmanade jag studenterna att föra loggbok över sin informationssökning – för att inte glömma bort hur, var och (inte minst) vilka sökord de redan testat. Men det saknades ett tydligt arbetsredskap att ge dem för att jobba metodiskt just med sökorden. Jag funderade på en del användbart material som jag sett när jag var på utbyte vid RMIT University, Melbourne. Där jobbade de bl.a. med ett ”Worksheet” för att på ett strukturerat sätt arbeta med sökord.

Arbetsblad_exempel

Kort efter detta testade jag att ge studenterna detta “Worksheet” från RMIT som ett alternativ. Jag använde det även tillsammans med min kollega Lena Wennerholm och vi kom fram till att det vore bra att ha ett arbetsblad i egen design, vilket resulterade i följande: Arbetsblad_exempel (design by Lena W). Vid workshopen fick studenterna se på arbetsbladet med en frågeställning och ifyllda sökord. De fick tryckta exemplar av arbetsbladet, men vi uppmanade dem att ladda ner och direkt börja jobba med arbetsbladet digitalt. Arbetsbladet fanns redan uppladdat i deras kurs i Lärplattformen I’ts Learning.

Sammanfattningsvis: Istället för att stressa förbi sökordsproblematiken, lägger jag numera stor vikt vid sökord när jag träffar studenter. Det har varit intressant att utveckla denna idé med min kollega Lena Wennerholm. Vi upplever att vi fått respons från både studenter och lärare! Det underlättar verkligen att ha arbetsbladet som ett konkret verktyg att presentera och ge till studenterna. Använd det gärna! Arbetsblad

 

Ny Sökguide – flexibelt lärande och integration i ämnesundervisning?

18-19 november deltog jag på NGL (Next Generation Learning) 2015
NGL – inbegriper en vision på lärande baserat på kollaboration och dialog med hjälp av innovation anpassat till varje individ, oavsett inlärningsstil, livssituation och anledning till studier. NGL åsyftar utvecklingen av pedagogik med stöd och hjälp av teknik och hur vi kan nyttja dagens och morgondagens teknik för att ta itu med och lösa pedagogiska utmaningar. Läs gärna mer: NGL2015

Det fanns många intressanta föredrag att välja på under konferensen, som också gav mig möjlighet att reflektera över undervisning i informationskompetens och studenternas lärande. Inte minst har jag funderat mycket på det informella lärandet som hela tiden sker runtomkring oss. Hur det påverkar vår vardag men också yrkesliv och studier – hur dessa flyter ihop och påverkar varandra, om det så är en app eller en vana. I dagens digitala värld finns en frihet att lära oss saker när vi själva vill. I en studiesituation kan vi kalla det för flexibelt lärande och begrepp som ”Flipped classroom” är numera bekant för de flesta.
Hur bra är vi på biblioteken att nyttja de digitala möjligheterna i vår undervisning? Jag tror att många “kör på” lite som vanligt när vi träffar framförallt nya studenter. Vi klarar inte av att utelämna något viktigt/intressant – men vill inte heller att studenterna ska bli uttråkade och/eller dränkta av all information. Ett liknande exempel är workshopen med en alltför lång ”startsträcka” (p.g.a. en lång introduktion av bibliotekarien) som gör att vi inte tycks nå fram till det viktiga. Samtidigt vill ämneslärarna gärna att studenterna får en personlig kontakt och vi bibliotekarier säger inte gärna nej till ett undervisningstillfälle.

Kan vi med de möjligheter som faktiskt finns idag skapa ett flexibelt lärande och samtidigt möta studenterna personligt? Är vi redo att släppa traditionella undervisningsformer och tänka framåt även i praktiken? Under konferensen presenterades en ny sökguide som jag ser framemot att undersöka närmare och förhoppningsvis använda mig av under 2016. Inspirerad och nyfiken är jag redan!

Sökguide_AnnaL

 

En ny sökguide från
Anna-Lindhbiblioteket
presenterades vid NGL 2015
http://sokguidealb.com
Lanserades: 14/12 2015

 

 

  • Anna–Lindhbiblioteket, har två it-pedagoger och en bibliotekarie under 2015 arbetat med en nätbaserat guide i informationssökning och vetenskapligt skrivande. Guiden är uppbygd av moduler (text, bild, film) som kan användas tillsammans eller var för sig. Tanken är att guiden ska vara ett stöd för att integrera informationskomeptens i utbildningarna på Försvarshögskolan. De olika modulerna kan integreras direkt i lärplattformen.
  • Sökguiden har cc-licens och redan befintliga ”sökguider” från Göteborgs UB och även Norge har återanvänds. Läs mer om:  rättigheter till sökguiden.
  • Det finns tips, ”lathundar” och förslag på upplägg i kurs, för lärarna, läs mer om:  användarguider.

Sökguiden innehåller ett koncept som paketerats och presenteras med ett tydligt mål för progression. Att sätta upp lärandemål, stegvis skulle bli lättare och, tror jag, bättre förstås av studenterna. Självklart är det inte meningen att en sökguide ska ersätta all form av undervisning där bibliotekarier medverkar under utbildningarna. Om studenterna har haft möjlighet att skaffa sig förkunskaper som krävs för att utveckla sin informationskompetens, blir utgångspunkten på vår en pedagogiska insats en annan när vi möter dem i klassrummet.

Stödprogram – hjälp i läs- och skrivarbetet

Det kan underlätta att höra text istället för att bara läsa med ögonen.
Att skriva, stava och bygga korrekta meningar är för många studenter en utmaning.
Vi på Malmö högskola är därför glada att kunna erbjuda stödprogram som hjälp i läs- och skrivarbetet.

Skolon6SKOLON
Via plattformen SKOLON kan ALLA studententer (och personal) ladda ner  talsyntes- och avancerade stavningsprogram på svenska och engelska till sin egen dator.

Vill du testa själv?
Stödprogrammen finns redan på samtliga studentdatorer.
Vill du veta mer om programmen, läs här: stödprogram.
Vill du ha ett konto på SKOLON för att ladda ner programmen till din egen dator?
Hör av dig till oss på talbok@mah.se

 

Arbeta formativt med digitala verktyg

När vi planerade workshoparna om IT som pedagogiskt verktyg så stötte jag på boken Arbeta formativt med digitala verktyg av Patricia Diaz. Den kom förra året och innehåller massor av konkreta tips som funkar även för högskolan, både om du vill utveckla hur du jobbar med återkoppling, men också om du vill testa lite olika digitala verktyg. En bra handbok där pedagogiska reflektioner varvas med introduktion till och tillämpning av olika verktyg.

Några avsnitt från boken som vi på biblioteket har testat/har nytta av:

  • Tankekartor – exempel på appar och program
  • Digitala responssystem –t ex Mentimeter och Socrative
  • Skärminspelningsverktyg, Youtube, Soundcloud

Och till hösten ska jag testa Two stars and a wish **!