LILAC 2019 – The Information Literacy Conference

Tillsammans med min kollega Markus Svensson hade jag nöjet att delta vid årets LILAC konferens som hölls vid University of Nottingham, 24-26 april. Det var tre intensiva dagar på det vackert gröna campuset utanför själva staden. 

Som alltid står information literacy i centrum för denna konferens. Årets tema bjöd på en breddning av begreppet literacitet och vi fick bl.a. genom de tre olika keynote speakers höra om detta i olika sammanhang. 

Sandeep Mahal (Director, Nottingham UNESCO City of Literature): Love Literacy, Love Libraries – Om betydelsen vad tillgång till bibliotek faktiskt kan göra för en människa under olika skeenden i livet. Sandeep berättade också om Nottinghams fantastiska satsningar och om det nya biblioteket mitt i centrum.

Ruth Carlyle (Head of Library & Knowledge Services and Technology Enhanced Learning for the Midlands and the East of England): Health literacy: information literacy for life  – I dag har vi tillgång till mycket information och kan t.o.m. läsa våra journaler. Undersökningar visar dock hur svårt det är för vanliga människor att förstå informationen, fortfarande idag 2019.

Allison Littlejohn (Dean (Learning & Teaching) of the College of Social Sciences, University of Glasgow): [Un]intended consequences of educational change: The need to focus on literacy development – Om hur viktigt det är med informationskompetens i dagens skolor/utbildningssystem och att det behövs fokuseras mer på detta.

En röd tråd årets konferensprogram är att det pratas mycet om digitala kurser, blended learning och integrering i lärplattformar.  Här vill jag verkligen nämna The Open University och tipsa alla som inte känner till dem att spana in deras verksamhet. Deras utbildningar är populära världen över och når många personer. Konceptet är distansutbildningar med “supported open learning”.  Jag tror också att många andra brittiska lärosäten inspireras av dem och deras utveckling av online material.

Laura Woods, University of Huddersfield
Seizing the opportunity: creating a library module on the university’s new virtual learning system.

Lorrie Evans och Karen Sobel, University of Colorado, Denver.
When the library one-shot goes online: what to let go, what to keep, what to build.

Vill även puffa för Kartlstads UB:s nya onliekurs i Canvas: Akademisk informationskompetens (tyvärr missade vi deras presentation om arbetet med kursen p.g.a. flygstrejken.  Eriksson, M-L, Borg, L. All inclusive – creating a web course in Academic Information Literacy and its effects on library teaching

Data literacitet och utveckling av stöd till doktorander var andra aktuella ämnen under LILAC 2019. När det gäller det sistnämnda är det tydligt att engelska PhD students är mer “studenter” än våra doktorander i Sverige. Exempelvis har de inte har anställningskrav på samma sätt som här och forskarutbildningen är något kortare. Intressant att höra om onliemoduler, workshops men även “coffebreaks” för doktorander i biblioteket. Flera bibliotek som bygger om, eller nytt, verkar satsa på särskilda ytor/rum just för PhD students.  

Jones, J. & Bennett, A. Exploring the ‘how and the now’ of online learning for PGT students.

Workman, L., Phillips, D., Burnett, E. & Leurs, G. Making them an offer they can’t refuse: using informal networks to enhance IL offering for PhD students. (Se. abstrakt s. 86).

Se fler inlägg från LILAC2019: kommer snart

Creating Knowledge 2018 – Beyond information literacy: Navigating an Ever-Evolving Library Landscape

Vingsted, Danmark 6-8 juni
Det var första gången jag deltog på Creating Knowledge.
Konferensen levde upp till namnet; genomsyrades av lärande  och hur lärande kan skapas på olika sätt, men också vikten av “navigering” i användandet av ny kompetens, nya tekniker samt interaktion med våra användare på nya sätt!

 Genomtänkt möblering för en mer aktiv konferens:
Under de gemensamma delarna satt vi i denna sal. Gruppdiskussioner och även sång(!) kring dessa mindre bord. Skönt att aktivera sig och inte bara lyssna. Dessutom ett bra sätt att lära känna andra konferensdeltagare.

 

Tracks!
Hela konferensen följde dessa tre spår:

#New skills
#New technologies
#New ways to interact with
   and engage our patrons

 

 

 

 

Under dag två hade vi också ett open space tillfälle där alla fick bidra frågor de vill diskutera eller problematisera kring de olika spåren/teman.

 

Workshops!
Se hela programmet här: http://creatingknowledge.dk/program/
Det var inte helt lätt att välja, men jag kryssade runt bland ämnen som: UX, Co-creating, AI, Open Science, Moocs, doktorandstöd.  Nedan kort om några bidrag som väckte mitt intresse extra mycket:

FRILUX-ing  har blivit ett nytt verb på Universitetsbiblioteket i Oslo!
Det är det numera praxis att  konsekvent använda användarupplevelse / UX metoder för att sätta användarens behov i centrum när nya tjänster ska utvecklas. Frilux är en designmetod särskilt anpassad för bibliotekarier! Läs mer om FRILUX-ing och ladda ner gratis verktyg: https://www.frilux.no/ 

NVivo Courses in the Library: Working to Create the Library Services of Tomorrow. Ibland är det bra att åka på konferens för att upptäcka att andra har samma utmaningar som oss själva! Att biblioteket tar sig an tjänster som inte riktigt har någon naturlig hemvist, ger oss ett mervärde!

Co-redefining and co-creating Academic literacies in PhD education
Projekt vid Umeå universitetsbibliotek; ny workshopsserie tillsammans med  Studieverkstaden: Write grow glow: A workshop series for PhD studentsSamarbete och sammanhang är viktig. Informationskompetens ska inte bara handla om resurser och verktyg, utan mer vara  en “springbräda” som stimulerar doktorandernas kritiska tänkande när de blir forskare.

Keynotes
Nina Bonderup Dohn, Professor, MA, Ph.D, dr.phil, University of Southern Denmark.  Knowledge and competence for a networked world (ppt-slides)
Dagens samhälle kan ses som ett stort nätverk, både tekniskt och socialt. Det räcker inte att ha kompetens om olika saker, du måste också ha kompetens att fungera i detta näterk. Det här betyder bl.a. att olika kunskaper måste flyttas (av dig) till olika kontexter och nya sammanhang. 

Christian T. Lystbæk, Assoc. Professor, Ph.D., Aarhus University
Co-creating libraries? Who should be drawing the map of the library landscape? (abstrakt)
Co- creating är ett begrepp som utmanar befintliga roller/ förhållanden mellan “producenter” och “konsumenter” av tjänster. Tjänsterna bör skapas tillsammans snarare än var för sig.  “Co-creating” är ett nytt begrepp, men dess grundtanke bygger på gamla ideal såsom demokratiskt medborgarskap och ett civilt samhälle. Christian pratar inspiererande om hur de låtit användare varit med och föreslå nya tjänster på Aarhus Universitetsbibliotek. Detta skulle kunna ses som en “mini-demokrati” på biblioteket 🙂 

Imran Rashid, Bestselling Author, Specialist in General Medicine, Founder of ‘Centre for Healthy Digitalization’. Lost in Automation – How Digitalization is Transforming our Biological, Psychological, and Social Needs (video)

Att skapa kunskap kommer inte att vara nog i framtiden – det krävs ett: VARFÖR-HUR-NÄR.
Nästa avsnitt,  Netflix – bra exempel #motivation #ability #trigger

Den digitalisering som skett de senaste tio åren, har inte fokuserat så mycket på människor utan främst på teknik menar Rashid! Att ständigt vara interaktiva med vår mobiler, gör att vårt sociala beteende och vår hjärna förändras!

Sammanfattningsvis:
Creative Knowledge är ett bra sätt att få veta mer om saker som är på gång inom biblioteksvärlden i Norden. Visst en del om mycket, lite om annat, något var nytt. Uppskattar att organsatörerna jobbat med att skapa interaktion och aktivitet, dock var vissa annonserade workshops mer föredrag. Co-creation är väldigt populärt i den nordiska biblioteksvärlden just nu. Men jag undrar om det bara är på Malmö universitetsbibliotek vi skapar tillsammans med forskare? #forskarnasgalleri 

Vad står först på min lista att undersöka närmare?
Svar: FRILUX-ing 

Besöket på Trapholt var något extra 🙂  http://www.trapholt.dk/ 

/Kristina Ericson

Höjdpunkter från EAHIL

Mitt i sommaren gick årets upplaga av EAHIL (European Association for Health Information and Libraries)-konferensen av stapeln i Cardiff. Här kommer några höjdpunkter!

Veckan startade med fyra halvdagarskurser. Två stod särskilt ut för mig, en på temat onlinebaserad undervisning med Tomas Allen från WHO och en om värdering av systematiska översikter med Caro Noake och Shelley de Kock från Kleijnen Systermatic Reviews.

Den första kursen handlande mycket om att flytta fokus från undervisaren till deltagarna. ”It’s not what you (the instructor) know that counts, it’s what they (the participants) will remember” som Tomas sade. Vid onlineundervisning där vi ”mister” den fysiska personen är det ännu viktigare att fånga och behålla studenternas intresse. Se till att interagera med deltagarnas var 3-5 minut, använd deltagnas namn ofta och se till att de hänger med. Att komma väl förberedd är också viktigt för att behålla deltagarnas uppmärksamhet. Testa tekniken i förväg och ha om möjligt med dig en extra person som ansvarar för tekniken under själva kurstillfället. Undvik att lägga för mycket tid på att knattra på tangentbordet utan förbered ett dokument med söktermer etc. som du kan klistra in. Välj en neutral bakgrund om du undervisar vid webbkamera och sätt dig i ett tyst rum med vatten i närheten. Det är också viktigt att skicka ut påminnelser om kurstillfället i förväg, men inte för långt i förväg. Tomas rekommenderade en första påminnelse inom en vecka, sedan en dag i förväg och till sist 15 minuter innan tillfället (1). För den luttrade kan kanske en del av tipsen tyckas självklara, men för mig bjöd kursen på mycket matnyttigt även för vanlig klassrumsundervisning, t.ex. tipset om att förbereda ett dokument med sökexempel. Hur många gånger har jag inte stått framför en klass och försökt stava en krånglig medicinsk term medan studenternas uppmärksamhet vandrar?

Nästa morgon satte vi tänderna i att utvärdera systematiska sökstrategier.  Till vår hjälp använde vi verktyget Risk of Bias eller ROBIS. ROBIS är indelat i tre faser: 1) utvärdera studiens relevans (valfritt), 2) identifiera problem med reviewprocessen, och 3) bedöma risken för bias (2). Under kursens gång ägnade vi oss åt fas 2, nämligen att utvärdera sökstrategier i ett antal systematiska översikter publicerade i peer reviewade tidskrifter.

Som bibliotekarie blev man ganska mörkrädd av resultatet. Till och med jag som än så länge är ganska grön på systematiska sökningar hittade många tveksamheter i de artiklar vi tittade på. Vanliga missar var sökning i för få eller överlappande databaser, brist på synonymer och trunkering och omotiverade avgränsningar på språk. Ett annat problem var otillräcklig rapportering, i de flesta fall gavs inte tillräckligt med information om hur sökningen genomfördes för att kunna utvärdera sökningens kvalitet. Caro och Shelley pekade på att kvaliteten på sökstrategin förstås påverkar kvaliteten på den systematiska översikten i stort och att många av de misstag som leder till en högs risk för bias lätt kan undvikas (3). Nedslående kan tyckas, men själv kunde jag inte låta bli att känna att de bristande sökstrategierna var något av en egoboost för mig som bibliotekarie. Till och med etablerade forskare kan ha mycket att lära om informationssökning, så vårt arbete behövs verkligen! Jag tyckte också om formatet på kursen där vi gavs mycket tid att själva utvärdera och diskutera sökstrategierna. Kanske kunde vi ordna en kurs på samma tema för våra forskarstuderande någon gång?

Dagen efter drog själva konferensen med pompa och ståt. Som ny på EAHIL var det hela ganska överväldigande, så många presentationer och workshops att välja mellan! En presentation som stod ut för mig (och som bjöd på konferensens sötaste kattbild) var Jane Falconer från London School of Hygiene & Tropical Medicine (LSHTM), som hade undersökt LSHTM:s forskares sökstrategier i systematiska översikter. Även Jane hade upptäckt stora brister i rapporteringen av sökstrategierna och hennes presentation mynnade ut i spännande diskussioner om hur sökstrategin påverkar kvaliteten på den systematiska översikten och vad vi som informationsspecialister kan göra för att höja kvaliteten på forskarnas sökstrategier. Som många påpekade spelar peer review-processen en avgörande roll. Dessa studier har trots bristande sökstrategier passerat nålsögat, så kanske behövs det ett större inflytande från informationsspecialister och bibliotekarier på tidskriftsredaktionerna(4)? Jane vann konferensens pris för Best 1st time attendee oral presentation, en mycket värdig vinnare!

Sista dagen bjöd Marshall Dozier, Ewan McAndrew, Jason Evans, Donna Watson och Ruth Jenkins från University of Edinburgh  på en finfin workshop: How to run a Wikipedia edit-athon. Sedan ett par år tillbaka har de hållit i ”wikipediapredigeringsmaraton”, där studenterna får i uppgift att skriva en Wikipediaartikel i sitt ämne för en bredare allmänhet. Uppgiften ger tillfälle att diskutera frågor kring källkritik och vikten av att referera, samt att det ger studenterna chansen att bidra till att förse allmänheten med hälsoinformation redan innan de kommit ut i arbetslivet(5).

Jag blev väldigt inspirerad och ville börja planera mitt eget Wikipedia edit-athon med en gång. Wikipedia är ett ypperligt verktyg för att bidra till den tredje uppgiften. Som Ruth beskriver i vidoklippet kan studenterna göra forskning tillgänglig för en bredare allmänhet på ett roligt och konkret sätt.

Sammanfattningsvis bjöd EAHIL och Cardiff på många nya intryck och insikter, och de fem dagarna gick alldeles för fort. Bäst i min mening var de olika interaktiva momenten, så jag hoppas att någon från Malmö universitetsbibliotek åker på nästa års upplaga  av EAHIL i Basel, Schweiz, som kommer bli en renodlad workshop.

/Karin Lundin

Fortsätt läsa “Höjdpunkter från EAHIL”

Active learning på Biomedicinska biblioteket

Förra veckan var jag på Fortbildningsdagarna för medicinska bibliotekarier som i år gick av stapeln på Biomedicinska biblioteket i Göteborg. Med så många medicinska bibliotekarier så samma ställe blir det förstås en hel del PubMed-nörderi, men en workshop tror jag att alla undervisande bibliotekarier, oavsett ämnesområde, kan vara intresserade av! Det var workshopen ”Hur kan vi aktivera studenterna i klassrummet? ALC på Biomedicinska biblioteket” som hölls av Veronica Alfredsson och Louise Bjur från Team Undervisning. Workshopen hölls i bibliotekets nya ALC-salar. Veronica och Louise började med att berätta lite om hur det hade gått till när salarna gick från vanliga datorsalar till active learning classrooms. Salarna utrustades med:

  • fyra eller fem runda bord med plats för upp till sex personer per bord
  • en skärm per bord där samma bild kunde projiceras på samtliga skärmar samtidigt
  • en whiteboardtavla per bord i olika färger
  • laptops till utlån

Före

 

 

 

 

 

Efter

 

 

 

Foto: Veronica Alfredsson

Louise och Veronica berättade att rummens möblering tvingade dem att tänka om sina lektionsupplägg. I den här typen av sal fungerar inte traditionell katederundervisning där läraren står längst fram och föreläser. Därför läste de på om lika typer av studentaktiverande metoder och utvecklade nya upplägg anpassade efter ALC-salarna (mer om arbetet med att ta fram ALC-salarna finns att läsa i projektrapporten). Här använde de sig av så kallad ”baklängesplanering” utifrån följande frågor:  Vad vill vi att studenterna ska kunna när de lämnar lektionen? Vilka övningar bör studenterna göra för att lära sig detta? Vilken information behöver vi ge studenterna för att de ska kunna göra övningen?

Sedan följde praktiska övningar där vi fick testa samma övningar som studenterna fått göra. En övning gick ut på att diskutera en artikel från DN som behandlade en forskningsstudie om kost och ärftlighet och sedan hitta den ursprungliga forskningspublikationen som artikeln refererade till. Det här var ett bra sätt att synliggöra skillnaden mellan olika typer av artiklar och ledde naturligt in på frågor kring referering, peer review och hur  studenterna väljer källor till sina egna arbeten.

En annan övning var ”The Boolean Game”. Jag blev först lite nervös när Louise sade ”Nu ska vi testa en lite barnslig övning” och undrade vad det var för förnedrande lek vi skulle göra nu. Men det visade sig vara ganska harmlöst. Övningen gick ut på att vi i rummet skulle tänka oss att vi var innehållet i en databas som Louise skulle ”söka” i. Först bad hon alla med glasögon att ställa sig upp och fick många ”träffar”. Sedan lade hon till ett sökord: ”jeans” och kom ner till nio personer. Det var för lite tyckte hon och gjorde en ny sökning där alla med antingen glasögon eller kontaktlinser och jeans fick ställa sig upp. För mig var det här ett nytt och roligt sätt att förklara booleska operatorer (jag tror det är fler än jag som börjar tröttna på att alltid använda ifyllda cirklar som exempel), och trots varningen om den ”barnsliga” övningen så var jag helt okej med att avslöja för resten av rummet att jag hade jeans och kontaktlinser den dagen. För att den här övningen ska fungera krävs dock en relativt stor studentgrupp.

En tredje övning gick ut på att alla grupper fick läsa samma abstract och sedan skulle skriva upp möjliga sökord på whiteboardtavlorna. Sedan gick vi igenom vad de olika grupperna hade skrivit i helklass, och det blev tydligt att samma artikel kan beskrivas på en mängd olika sätt! Övningen kan också lätt anpassas till olika svårighetsgrader. Vid ett tillfälle på grundnivå fick studenterna  istället en bild på en fruktmarknad. En grupp hade då kategoriserat de olika frukterna de såg på bilden i olika över- och undergrupper, precis som ett ämnesordsträd alltså!

Foto: Veronica Alfredsson

I den sista övningen fick vi lägga ett APA-pussel, där varje grupp fick sätta ihop en typ av källa i rätt ordning. I min grupp uppstod viss förvirring eftersom Göteborgs universitet och Karolinskas APA-guider gav olika bud för hur man refererar till lagar, men det var ändå en bra övning som gjorde det i min mening ganska pilliga och tradiga jobbet med att skriva referenser lite roligare.

Sammanfattningsvis var det en väldigt rolig och inspirerande workshop. Jag kände att det var nyttigt för mig som undervisare att få sätta mig i studenternas situation och testa övningarna själv. Det var också inspirerande att de flesta av övningarna var ganska ”low-tech”. Det enda som behövs är egentligen bord där studenterna kan sitta i grupper och något att skriva på. Fritt fram att testa själv på hemmaplan alltså!

En utmaning med den här typen av undervisning är förstås att den ställer högre krav på att studenterna. De måste aktivt delta i undervisningen, samarbeta och lära av varandra. Det ger också undervisaren en ny roll där man mer är moderator än lärare, med allt vad det innebär. Hur skapar man en trygg stämning i gruppen så studenterna vågar ställa frågor? Hur gör man om någon student hamnar ensam vid ett bord? Om någon tar allt för mycket plats?

Trots dessa frågor är jag väldig taggad på att prova på ALC-inspirerade metoder i min egen undervisning. Jag gick ifrån workshopen med många nya idéer och perspektiv. Kanske snor jag några av övningarna rakt av!

För den som vill veta mer finns här Veronica och Louises powerpoint från workshopen. Team undervisning på Biomedicinska biblioteket har också en blogg samt en wiki med fler övningar.

ChALS – Creativity at work!

ChALS Graphic Recording

Den 27 september var vi fyra kollegor från Mah-biblioteket som var på ChALS i Göteborg. Chalmers bibliotek håller årligen den här endagskonferensen, det här året under rubriken ”Creativity – at work!”. Konferensen tog 120 deltagare och var fulltecknad. Vi som var med från Malmö presenterade Studenternas Galleri (Jessica Zaar), Forskarnas Galleri (Sara Kjellberg), Disk-quiz (Lisa Bergenäs) och kompetensfredagar (Ewa Stenberg). Här är ett axplock från andras inspirerande föreläsningar under dagen.

Katarina Stetler, Kairos Future

  • Skrev 2015 boken Kreativ när piskan viner – Pusselbiten som saknas i Lean tillsammans med Magnus MackAldener.
  • Vad är det att vara ”effektiv”? Kanske vill vi istället vara TRÄFFektiva, träffa rätt med det vi gör?
  • Kreativitet handlar om tanke, medan Innovation handlar om görande

Carolina Engfelt och Anna Stigell, Stockholms UB

  • Biblioteket har börjat satsat mer på sökhandledning och talboksregistrering genom att bemanna ett så kallat handledningsbord från kl 9-17. Man erbjuder drop-in handledning alla vardagar  kl 9-16 (sökhandledning till kl 17). Stöd via digitala kanaler har också stärkts, t ex via chatt och widgets
  • Många positiva erfarenheter, men en negativ: schemaläggningsmonstret – fler aktiviteter att schemalägga än förut

Adam Lawrence, WorkPlayExperience

  • Tipsar om Global Sustainability Jam, som hålls världen runt första helgen i november. Delta eller sätt upp ett eget ”jam”!
  • Skillnaden mellan att svara på ett kreativt för slag med ”Ja, men…” eller ”Ja, och…”
  • Question the question before answering the question (citat föreläsaren)

Jonas Evertsson, Försäkringskassan

  • Försäkringskassan har ca 80 milj. kundmöten/år. Varför förändra en myndighet? Jo, både p g a omvärldens krav och för att utveckla individerna i organsiationen.
  • Ett talesätt, ”Culture eats strategy for breakfast”, säger att kulturen är det som bär en organisation, inte strategierna.
Utvärdering – Temperaturen på ChALS

Om du blev nyfiken och vill veta mer så hittar du de flesta av presentationerna från dagen här: https://chalmersuniversity.app.box.com/s/1opjwjw591bqjv6c24xmhfmo6dsg4ixs
Ni är såklart också välkomna att ta kontakt med oss!