Creating Knowledge 2018 – Beyond information literacy: Navigating an Ever-Evolving Library Landscape

Vingsted, Danmark 6-8 juni
Det var första gången jag deltog på Creating Knowledge.
Konferensen levde upp till namnet; genomsyrades av lärande  och hur lärande kan skapas på olika sätt, men också vikten av “navigering” i användandet av ny kompetens, nya tekniker samt interaktion med våra användare på nya sätt!

 Genomtänkt möblering för en mer aktiv konferens:
Under de gemensamma delarna satt vi i denna sal. Gruppdiskussioner och även sång(!) kring dessa mindre bord. Skönt att aktivera sig och inte bara lyssna. Dessutom ett bra sätt att lära känna andra konferensdeltagare.

 

Tracks!
Hela konferensen följde dessa tre spår:

#New skills
#New technologies
#New ways to interact with
   and engage our patrons

 

 

 

 

Under dag två hade vi också ett open space tillfälle där alla fick bidra frågor de vill diskutera eller problematisera kring de olika spåren/teman.

 

Workshops!
Se hela programmet här: http://creatingknowledge.dk/program/
Det var inte helt lätt att välja, men jag kryssade runt bland ämnen som: UX, Co-creating, AI, Open Science, Moocs, doktorandstöd.  Nedan kort om några bidrag som väckte mitt intresse extra mycket:

FRILUX-ing  har blivit ett nytt verb på Universitetsbiblioteket i Oslo!
Det är det numera praxis att  konsekvent använda användarupplevelse / UX metoder för att sätta användarens behov i centrum när nya tjänster ska utvecklas. Frilux är en designmetod särskilt anpassad för bibliotekarier! Läs mer om FRILUX-ing och ladda ner gratis verktyg: https://www.frilux.no/ 

NVivo Courses in the Library: Working to Create the Library Services of Tomorrow. Ibland är det bra att åka på konferens för att upptäcka att andra har samma utmaningar som oss själva! Att biblioteket tar sig an tjänster som inte riktigt har någon naturlig hemvist, ger oss ett mervärde!

Co-redefining and co-creating Academic literacies in PhD education
Projekt vid Umeå universitetsbibliotek; ny workshopsserie tillsammans med  Studieverkstaden: Write grow glow: A workshop series for PhD studentsSamarbete och sammanhang är viktig. Informationskompetens ska inte bara handla om resurser och verktyg, utan mer vara  en “springbräda” som stimulerar doktorandernas kritiska tänkande när de blir forskare.

Keynotes
Nina Bonderup Dohn, Professor, MA, Ph.D, dr.phil, University of Southern Denmark.  Knowledge and competence for a networked world (ppt-slides)
Dagens samhälle kan ses som ett stort nätverk, både tekniskt och socialt. Det räcker inte att ha kompetens om olika saker, du måste också ha kompetens att fungera i detta näterk. Det här betyder bl.a. att olika kunskaper måste flyttas (av dig) till olika kontexter och nya sammanhang. 

Christian T. Lystbæk, Assoc. Professor, Ph.D., Aarhus University
Co-creating libraries? Who should be drawing the map of the library landscape? (abstrakt)
Co- creating är ett begrepp som utmanar befintliga roller/ förhållanden mellan “producenter” och “konsumenter” av tjänster. Tjänsterna bör skapas tillsammans snarare än var för sig.  “Co-creating” är ett nytt begrepp, men dess grundtanke bygger på gamla ideal såsom demokratiskt medborgarskap och ett civilt samhälle. Christian pratar inspiererande om hur de låtit användare varit med och föreslå nya tjänster på Aarhus Universitetsbibliotek. Detta skulle kunna ses som en “mini-demokrati” på biblioteket 🙂 

Imran Rashid, Bestselling Author, Specialist in General Medicine, Founder of ‘Centre for Healthy Digitalization’. Lost in Automation – How Digitalization is Transforming our Biological, Psychological, and Social Needs (video)

Att skapa kunskap kommer inte att vara nog i framtiden – det krävs ett: VARFÖR-HUR-NÄR.
Nästa avsnitt,  Netflix – bra exempel #motivation #ability #trigger

Den digitalisering som skett de senaste tio åren, har inte fokuserat så mycket på människor utan främst på teknik menar Rashid! Att ständigt vara interaktiva med vår mobiler, gör att vårt sociala beteende och vår hjärna förändras!

Sammanfattningsvis:
Creative Knowledge är ett bra sätt att få veta mer om saker som är på gång inom biblioteksvärlden i Norden. Visst en del om mycket, lite om annat, något var nytt. Uppskattar att organsatörerna jobbat med att skapa interaktion och aktivitet, dock var vissa annonserade workshops mer föredrag. Co-creation är väldigt populärt i den nordiska biblioteksvärlden just nu. Men jag undrar om det bara är på Malmö universitetsbibliotek vi skapar tillsammans med forskare? #forskarnasgalleri 

Vad står först på min lista att undersöka närmare?
Svar: FRILUX-ing 

Besöket på Trapholt var något extra 🙂  http://www.trapholt.dk/ 

/Kristina Ericson

Design thinking under två dagar i juni

Under 2018 har vi i team undervisning ett särskilt fokus på kompetensutveckling och utvecklande av vår undervisning i käll- och sökkritik, något som avspeglas i vår gemensamma handlingsplan. Under året har vi kompetensutvecklat oss bl.a. genom att läsa och diskutera gemensam litteratur (Sökkritik och algoritmers synlighet, Empowering students to make sense of an information-saturated world) . Vi har också bjudit in Marie Gustafsson Friberger som höll i en workshop där fokus var på sökkritik i en högre utbildningskontext.

En ytterligare sak som jag tänkte skriva om i detta blogginlägg är att vi i teamet ägnade två dagar åt att utveckla vår undervisning i käll- och sökkritik genom metoden “Design thinking på en dag”. Metoden kan användas för att utveckla  program, tjänster och annat och vi tänkte att det skulle vara spännande att se om metoden kunde fungera för att utveckla vår undervisning. Metoden tog oss stegvis genom designprocessen, från definition av utmaning fram till ett möjligt undervisningsupplägg/ något vi vill testa i undervisningssammangang. Min erfarenhet är att metoden fungerade bra men att arbetsprocessen var väldigt krävande och intensiv. Med facit i hand hade vi kunnat göra några justeringar i upplägget för att det skulle kunna fungera ännu bättre. Men på det stora hela tycker jag att det var kul att arbeta så intensivt tillsammans, att ha möjlighet att avsätta så mycket sammanhållen tid till ett ändamål. Att gå från idé till ett möjligt undervisningsupplägg och få feed-back på det av kollegor som inte varit med i processen var väldigt värdefullt. Att få testa sina tankar utan att de är helt färdiga, få feed-back och  sedan kunna modifiera igen. I den grupp som har arbetade i valde vi att utforma ett helt undervisningsupplägg i ALC-anda (Active Learning Classroom). Vi använde oss av post-it lappar för att planera upplägget vilket var ett bra sätt att visualisera det vi ville göra och post-it lapparna gjorde det också lättare för oss att flytta och designa om upplägget under arbetsprocessen. Här nedan ser ni delar av resultatet. Hoppas på att vi kan testa något av det i höst! Tack alla kollegor för en inspirerande, intensiv och rolig arbetsprocess 🙂

/Jenny Magnusson

Kollegialt erfarenhetsutbyte i form av en variant på Open Space

För någon vecka sen bjöd vi in skolbibliotekarier från Malmös grund- och gymnasieskolor till Malmö universitet för ett kollegialt erfarenhetsutbyte i form av en variant på Open space. Ett tillfälle där vi som deltog fick möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter kring följande tre teman; “Sök- och källkritik”, “Digitalt lärande” och “Bibliotekarien som mellanhand mellan elever/studenter och lärare”. Det blev intressanta diskussioner med perspektiv från grund-, gymnasie- och högskolekontext.
Tillfället anordnades tillsammans med Pedagogisk inspiration Malmö och är ett av flera kollegiala lärandetillfällen som vi arrangerat under åren.

Här är några bilder som ger lite inblick i vad vi pratade om.

Tack till alla som deltog 🙂

/Jenny Magnusson

Vad tänker IVA-studenter om bibliotekets doktorandstöd och digital närvaro?

Att få hjälp att lyfta blicken genom att se hur någon utanför tänker är så bra! Och när studenterna på Det Informationsvidenskabelige Akademi, IVA, på Københavns Universitet i förra veckan pitchade sina idéer utifrån vårt case så var det dessutom superkul och fantastiskt intressant!

Det är ett lyckat exempel på samverkan mellan profession och akademi. Vi behövde hjälp med att fortsätta utveckla vårt stöd till Malmö högskolas pdh-studenter genom format som är mer oberoende av tid och plats och ökad digital närvaro. Och studenterna på IVA skulle bl a få bekanta sig med högskolebibliotek, forskningsmetoder och att jobba i projekt.

Att studenterna presenterade genom att sälja in sina idéer, pitcha, innan de är helt klara med projekten gav dem en chans att kolla av om de var på rätt spår, och samtidigt få feedback för den sista delen av arbetet. Dessutom blev det bra driv i presentationern – snabbt och intresseväckande!

Intressant var också att se hur studenterna tagit sig an utmaningen och caset – vilka delar de funnit intressanta och brutit ut (Communities och practice, Forskningsprocessen, Gameification och Informationsstukturer) och vilka undersökningsmetoder de valt. En stor bonus var också att få lyssna på pitcharna från studenter som jobbat med ett annat biblioteks case, det intressanta Samfundsvidenskabelige Fakultetsbibliotek med sitt Digital Social Science Lab, där studenterna utforskar lärandemiljön på olika sätt.

 

Vi hann också med att kolla in de nya lokaler på Amager som IVA flyttat till, fördelade på tre våningar med ett bibliotek i mitten som kopplade ihop boksamlingen, lounger och studieplatser med rum för undervisning och forskning, utan några hårda gränser däremellan. Här är några bilder från den miljön.

    

TeachMeet för bibliotekets lärarlag

I våras samlades några av de undervisande bibliotekarierna på Malmö Högskolas bibliotek för ett TeachMeet, där vi delade med oss och inspirerades av varandras undervisningserfarenheter. TeachMeet är ett mötesupplägg där varje deltagare under max 5 minuter presenterar ett lyckat (eller mindre lyckat) undervisningsupplägg, en utvärderingsmetod, en teknik eller något annat som har med ens egen undervisning att göra. Efter 5 minuters presentation väntar 2 minuters frågestund från övriga deltagare. Om man istället har en idé eller ett problem man vill bolla med kollegorna finns möjligheten till 2 minuter presentation och 5 minuter frågor/feedback. Syftet är att det ska vara korta presentationer med möjlighet till feedback till den som presenterar och inspiration till dem som lyssnar.

Här  är vad som togs upp under den tankeväckande förmiddagen!

Hanna Wilhelmsson presenterade ett studentaktivt upplägg som hon prövat med en grupp tandläkarstudenter. Hon prövade att skapa s k active learning classroom i en traditionellt möblerad datasal, genom att sätta upp stora papper på alla väggar så att studenterna kunde röra sig runt i rummet diskutera och arbeta problemlösande tillsammans istället för att sitta individuellt och statiskt framför en fast dator.

Ewa Stenberg startade upp en diskussion kring olika sökvägar in i vår webb som vi visar vid vår undervisning – vilka vägar väljer vi och varför? Under diskussionen framkom att vi gör/väljer olika. Någon utgår alltid från bibliotekets startsida, någon använder bara ämnesguider. Funderingar väcktes också kring att alla våra informationsresurser inte får plats på startsidan. Men det finns t ex databaser i ämnesguider som inte finns med i den allmänna  databaslistan. Hur gör vi för att uppmärksamma varandra på detta?

Ib Lundgren berättade om undervisningsupplägget ”Mannen med hatten – eller sagan om informationssökningen utifrån informationssökningsprocessen”. Här utgår man från en bild på en man (med hatt) vid en tågstation när man diskuterar informationssökningsprocessen med studenterna. Genom bilden kan man förklara sökprocessen som en resa, där man gör olika val av vägar (ämnesval), transportmedel (materialtyper), resmål (frågeställning) etc.

Lena Wennerholm delade med sig av ett framtaget arbetsblad för studenterna att ha som hjälpmedel när de startar upp sin informationssökning. Med arbetsbladet kan man skapa en bro mellan den mer teoretiska genomgången av informationsresurser och sökteknik och en workshop där studenterna prövar på att göra sökningar utifrån sina ämnesval och frågeställningar.

Jessica Zaar berättade om Open networked learning, en öppen kurs som Jessica gått för att spana och hämta idéer till Medieverkstaden och Centrum för akademiskt lärarskap (AKL). Ett av inslagen i kursen var reflektion i bloggform. I arbetet med detta kom Jessica på en idé om att göra vår lathund i informationssökning interaktiv i form av klickbara moduler med mer information och mer länkar och information till de olika punkterna. Detta skulle kunna användas både vid flippning av klassrummet, för lärarna i sin undervisning och vid referensfrågor i bibliotekets informationsdisk.

Elisabeth Bergenäs presenterade ett upplägg hon prövat med sjuksköterskestudenter på termin 1, där hon använt ämnet kostråd som utgångspunkt för att diskutera olika källtyper med studenterna. Inom detta område finns många olika typer av källor; allt från vetenskapliga artiklar till läkarbloggar och är därför ett bra exempel för att prata om källtyper och deras användningsområden.

Helen Rasmussen pratade om att använda sig av filmmaterial i undervisningen. Hon visade två exempel på filmer hon använt vid en föreläsning om peer review och att välja sitt forskningsämne, producerade av North Carolina State University Library.

https://www.youtube.com/watch?v=rOCQZ7QnoN0
https://www.youtube.com/watch?v=Q0B3Gjlu-1o

Jenny Magnusson berättade om sina positiva erfarenheter av att ha en kritisk vän. Hon har under våren haft ett samarbete med en bibliotekarie från SLU, där de som sk kritiska vänner observerade varandra under vars ett undervisningstillfälle. De gav därefter feedback till varandra, jämförde och reflekterade över sin undervisning.

Helena Stjernberg jobbar med att informera och undervisa doktorander och forskare om Open access. Vid TeachMeet ville Helena ha feedback på sin undervisningsdel om användbarhet inom open access. Hon efterfrågade tips om följande förbättringsmöjligheter i  undervisningsupplägget: göra något komplext så begripligt som möjligt utan att använda för mycket presentationstid, använda diskussionsmöjligheter och att använda erfarenheterna för att bygga en enhetlig service.

Martina Vall berättade om när en forskargrupp ville ha handledning och hjälp med sökning kring sitt ämne. Lärarlag Medicin gjorde en sökworkshop där de gjorde brainstorming, sökning och reflektion tillsammans. När Martina sen träffade forskargruppen diskuterade de och jämförde våra och deras sökningar och upptäckte många intressanta likheter och skillnader i sökningarna.

Pernilla Fröjdh visade hur hon använt en omarbetad variant av en av våra progressionslinjer för vår undervisning som vi arbetat fram för olika utbildningar vid en introduktion för lärarstudenter. Hittills har vi använt progressionslinjerna för eget bruk och vid diskussioner med lärarna, men Pernilla vill väcka frågan om mötena med studenterna också är ett användningsområde för progressionslinjerna.

Pär Hyberg delade med sig av sina tankar kring en film om sökord och ämnesord som han jobbar med. Han berättade lite om filmens innehåll och sökexempel som ska användas och efterfrågade sedan feedback på upplägget, vilket bland annat blev att det kan vara fördelaktigt att dela upp innehållet i två eller flera kortare filmer.

Guided inquiry

I måndags hade jag och min kollega Jessica Zaar förmånen att få deltaga vid ett kompetensutvecklingstillfälle om Guided Inquiry (GI) som arrangerades av Pedagogisk inspiration Malmö. Vi var flera bibliotekarier från skolvärlden, från grundskolan till högskolan, som träffades för att bland annat ta del av Lena Fogelberg Carlssons erfarenheter av att arbeta med GI. Lena berättade om sitt eget förhållningssätt till och hur hon arbetar med GI, om GI som ett koncept med en mängd variationer.

Jag blir tilltalad av att se GI som ett förhållningssätt istället för metod (som det också kan ses som). Ett förhållningssätt som jag kan ha med i olika sammanhang och situationer. I handledning, i informationsdisk, i undervisning. Där jag på ett tydligt sätt möter studenterna och deras frågor i deras informationssökningsprocess.

Men jag vill gärna tänka mer på hur jag på flera sätt kan använda GI som förhållningssätt i min kontext på högskolan. Kan det vara något att sprida vidare till handledare som möter studenter i uppsatsskrivandet? Annat? Tänker på pbl, på utmaningsbaserat lärande, på ett forskande arbetssätt. Ja jag ser många möjligheter som jag tänker att jag får fundera vidare på.

En annan intressant fråga som Lena ställde var frågan om hur informationsvetenskapen kan bli en del av och/ eller ett komplement till den pedagogiska kontexten. All forskning som finns om elever och informationssökning, hur kan den bli ett innehåll i kurserna på lärarutbildningen till exempel? En intressant artikel som vi läste inför tillfället är den här: Lundh, Anna & Sundin, Olof (2006). Lärare och informationskompetens Från utbildningspraktik till yrkespraktik. Dansk biblioteksForskning : tidsskrift for informations- og kulturformidling. 2:3, s. 5-14 tio är gammal men väldigt intressant fortfarande och jag är oerhört nyfiken på hur läget ser ut idag. Står sig resultaten från studien fortfarande eller har det hänt något med tanke på ny lärarutbildning och 1:e lärare ute på skolorna? Det skulle vara oerhört intressant att få möjlighet att diskutera artikeln med lärare och/eller studenter på lärarutbildningen. Kanke ska föreslå en Spanarverkstad? 🙂

Ännu ett inlägg i semestertider: om handledning och kritiska vänner

Ja, detta blir också ett sent inlägg mitt i högsommaren, men så blir det kanske efter en hektisk vår med många möten, undervisningstillfällen och handledningsmöten med studenter och personal, som när jag kollar bland mina gamla bokningar har handlat om Parkinson och livskvalitet, trygghetsvandringar som preventiv metod,  fysisk aktivitet som hälsofrämjande för äldre personer,  motiverande samtal vid livsstilsförändringar, trädgård/natur och funktionshinder och mycket mer… Spännande ämnen att tillsammans söka information om och utforska mera!

Under våren har jag också varit med i Lärosäten Syds kompetenstillfällen kring Kritiska vänner. Vi träffades ett gäng bibliotekarier från olika lärosäten i södra Sverige och lärde oss mer om metoden “Critical friends” och feedback men knöt också kontakter med varandra, så att vi kunde vara kritiska vänner under tex ett undervisningstillfälle. Jag och en annan bibliotekarie från Lunds universitet, Ingela Wahlgren, hittade varandra eftersom vi båda pratade om just handledningen som en “hjärtefråga” och så blev det att vi blev varandras kritiska vänner.

Vi har skrivit ett inlägg om våra möten och erfarenheter på Lärosätens syds blogg här: http://bibkompetenslssyd.blogspot.se/, så läs gärna mer där om du är nyfiken på att veta mer!

Under hösten vill jag gärna fortsätta jobba med “kritiska vänner”, både inom undervisningen och handledningen, eftersom jag tycker att det är bra sätt att utveckla sin pedagogiska kompetens på, på ett sätt som gagnar alla inblandade, inte minst våra användare.

Men nu: semester!

Ett litet blogginlägg i semestertider

Tomt i biblioteket, glest i korridoren, snart dags för semester. Innan jag går har jag lovat mig själv att skriva ett blogginlägg. Det går sådär men så plötsligt kom jag att tänka på att jag skulle kunna dela med mig av någon erfarenhet från NU-konferensen som ägde rum för ca en månad sedan här i Malmö. Förutom de erfarenheter som jag gjorde tillsammans med mina kollegor Hanna och Martina då vi höll i en workshop på temat “Låt studenterna bli mer delaktiga i din undervisning!” så tror jag nästan att det var det arbetet med aktiv studentmedverkan som Alexis Engström, pedagogisk utvecklare på Uppsala universitet, berättade om som väckte min nyfikenhet allra mest.  Han berättade bland annat om hur de hade arrangerat tävlingar för studenter, där studenterna skulle skicka in förslag för hur deras utbildning skulle kunna bli bättre. Förslagen har de samlat och kan läsas här http://www.uu.se/digitalAssets/550/550990_3bidrag-studenttavling-2015.pdf. Jag vill gärna veta mer och kommer att gå in och spana på deras webbplats där de samlat tankar om hur man kan arbeta med aktiv studentmedverkan. Här kan man också ta del av olika goda exempel. Gör det du med 🙂

Trevlig sommar!

Open Networked Learning – PBL arbete online

Under våren har jag gått en öppen kurs på nätet som bygger på samarbete och nätverkande och att utforska hur problembaserat lärande (PBL) kan användas i en online lärandemiljö. Kursen heter Open Networked Learning (ONL161). Jag har under kursens gång haft en blogg där jag reflekterat och bloggat på engelska, eftersom det är en kurs som ges på engelska och med deltagare från hela världen. Några av de erfarenheter jag gjort och de ämnen jag bloggat om vill jag nu även dela med mig här.

Det första ämnet jag vill lyfta är utmaningarna med att arbeta problembaserat i en onlinekurs. I ONL161 kursen har jag som deltagare kunnat välja olika sätt att delta. Det vanligaste och mest kollaborativa sättet är att vara med i en PBL grupp där man arbetar med 5-10 kollegor med scenarier baserad på varje ämne i kursen, men man kan även välja att ta kursen helt oberoende av övriga deltagare. Jag valde att vara med i en PBL grupp för att se hur detta fungerar i en online situation och för att kunna dela erfarenheterna med kollegor från andra lärosäten i världen. I min PBL grupp var det både deltagare från några av de universitet som håller i kursen samt “open learners”. Jag och Mikael Björk (som representanter för VLM teamet respektive AKL) deltog på olika sätt för att spana på kursen och se om vi (Malmö högskola) skulle kunna tänka oss att göra något liknande eller vara med som organisatörer av kursen i framtiden.

I ett av mina första blogginlägg skriver jag om förvirringen som fanns när vi skulle sätta igång och arbeta i PBL grupperna. Denna förvirring la sig under kursens gång, men jag tyckte aldrig riktigt att arbetet fungerade så bra som jag önskat. Jag har arbetat problembaserat i båda de utbildningar jag gått för att bli lärare respektive bibliotekarie och har därför erfarenheter sen tidigare. Jag vet att det krävs ett väl genomtänkt arbetssätt och en struktur som ger trygghet i arbetsformen.

Efter att ha testat PBL arbete online och med en grupp som jag inte träffat på annat sätt vet jag nu att det krävs ännu mer struktur för att få problembaserat arbete online att bli lyckat. När det gäller den sociala delen av att tillhöra en grupp så kanske det räcker att man får till regelbundna möten online, men för att verkligen utnyttja PBL arbetets kollaborativa potential och skapa ett mervärde för gruppdeltagarna krävs det mer. I mitt nästa blogginlägg kommer jag att presentera en metod för hur man kan strukturera PBL arbete online – FISh modellen.

Spanarverkstäder på Malmö högskola på temat guided inquiry

Som vi tidigare berättat om här i bloggen så har vi sedan en tid tillbaka ett samarbete med Pedagogisk inspiration i Malmö som bland annat har resulterat i att vi anordnat två Teachmeet där vi bjudit in bibliotekarier (och några lärare) från grund- och gymnasieskolor i Malmö. För att tag sedan bjöd vi in till ytterligare en möjlighet för kollegialt lärande, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Denna gång utifrån gemensam läsning och diskussion i form av en Spanarverkstad.

Texten vi spanade på är tagen ur antologin “Bortom förlägenheten” är skriven av ämnesläraren Håkan Dahlberg och har titeln “Vad är egentligen guided inquiry?”. Resultatet blev givande diskussioner som förhoppningsvis kommer att fortsätta ute på skolorna. Nästa Spanarverkstad blir den 4:e april.