Höjdpunkter från EAHIL

Mitt i sommaren gick årets upplaga av EAHIL (European Association for Health Information and Libraries)-konferensen av stapeln i Cardiff. Här kommer några höjdpunkter!

Veckan startade med fyra halvdagarskurser. Två stod särskilt ut för mig, en på temat onlinebaserad undervisning med Tomas Allen från WHO och en om värdering av systematiska översikter med Caro Noake och Shelley de Kock från Kleijnen Systermatic Reviews.

Den första kursen handlande mycket om att flytta fokus från undervisaren till deltagarna. ”It’s not what you (the instructor) know that counts, it’s what they (the participants) will remember” som Tomas sade. Vid onlineundervisning där vi ”mister” den fysiska personen är det ännu viktigare att fånga och behålla studenternas intresse. Se till att interagera med deltagarnas var 3-5 minut, använd deltagnas namn ofta och se till att de hänger med. Att komma väl förberedd är också viktigt för att behålla deltagarnas uppmärksamhet. Testa tekniken i förväg och ha om möjligt med dig en extra person som ansvarar för tekniken under själva kurstillfället. Undvik att lägga för mycket tid på att knattra på tangentbordet utan förbered ett dokument med söktermer etc. som du kan klistra in. Välj en neutral bakgrund om du undervisar vid webbkamera och sätt dig i ett tyst rum med vatten i närheten. Det är också viktigt att skicka ut påminnelser om kurstillfället i förväg, men inte för långt i förväg. Tomas rekommenderade en första påminnelse inom en vecka, sedan en dag i förväg och till sist 15 minuter innan tillfället (1). För den luttrade kan kanske en del av tipsen tyckas självklara, men för mig bjöd kursen på mycket matnyttigt även för vanlig klassrumsundervisning, t.ex. tipset om att förbereda ett dokument med sökexempel. Hur många gånger har jag inte stått framför en klass och försökt stava en krånglig medicinsk term medan studenternas uppmärksamhet vandrar?

Nästa morgon satte vi tänderna i att utvärdera systematiska sökstrategier.  Till vår hjälp använde vi verktyget Risk of Bias eller ROBIS. ROBIS är indelat i tre faser: 1) utvärdera studiens relevans (valfritt), 2) identifiera problem med reviewprocessen, och 3) bedöma risken för bias (2). Under kursens gång ägnade vi oss åt fas 2, nämligen att utvärdera sökstrategier i ett antal systematiska översikter publicerade i peer reviewade tidskrifter.

Som bibliotekarie blev man ganska mörkrädd av resultatet. Till och med jag som än så länge är ganska grön på systematiska sökningar hittade många tveksamheter i de artiklar vi tittade på. Vanliga missar var sökning i för få eller överlappande databaser, brist på synonymer och trunkering och omotiverade avgränsningar på språk. Ett annat problem var otillräcklig rapportering, i de flesta fall gavs inte tillräckligt med information om hur sökningen genomfördes för att kunna utvärdera sökningens kvalitet. Caro och Shelley pekade på att kvaliteten på sökstrategin förstås påverkar kvaliteten på den systematiska översikten i stort och att många av de misstag som leder till en högs risk för bias lätt kan undvikas (3). Nedslående kan tyckas, men själv kunde jag inte låta bli att känna att de bristande sökstrategierna var något av en egoboost för mig som bibliotekarie. Till och med etablerade forskare kan ha mycket att lära om informationssökning, så vårt arbete behövs verkligen! Jag tyckte också om formatet på kursen där vi gavs mycket tid att själva utvärdera och diskutera sökstrategierna. Kanske kunde vi ordna en kurs på samma tema för våra forskarstuderande någon gång?

Dagen efter drog själva konferensen med pompa och ståt. Som ny på EAHIL var det hela ganska överväldigande, så många presentationer och workshops att välja mellan! En presentation som stod ut för mig (och som bjöd på konferensens sötaste kattbild) var Jane Falconer från London School of Hygiene & Tropical Medicine (LSHTM), som hade undersökt LSHTM:s forskares sökstrategier i systematiska översikter. Även Jane hade upptäckt stora brister i rapporteringen av sökstrategierna och hennes presentation mynnade ut i spännande diskussioner om hur sökstrategin påverkar kvaliteten på den systematiska översikten och vad vi som informationsspecialister kan göra för att höja kvaliteten på forskarnas sökstrategier. Som många påpekade spelar peer review-processen en avgörande roll. Dessa studier har trots bristande sökstrategier passerat nålsögat, så kanske behövs det ett större inflytande från informationsspecialister och bibliotekarier på tidskriftsredaktionerna(4)? Jane vann konferensens pris för Best 1st time attendee oral presentation, en mycket värdig vinnare!

Sista dagen bjöd Marshall Dozier, Ewan McAndrew, Jason Evans, Donna Watson och Ruth Jenkins från University of Edinburgh  på en finfin workshop: How to run a Wikipedia edit-athon. Sedan ett par år tillbaka har de hållit i ”wikipediapredigeringsmaraton”, där studenterna får i uppgift att skriva en Wikipediaartikel i sitt ämne för en bredare allmänhet. Uppgiften ger tillfälle att diskutera frågor kring källkritik och vikten av att referera, samt att det ger studenterna chansen att bidra till att förse allmänheten med hälsoinformation redan innan de kommit ut i arbetslivet(5).

Jag blev väldigt inspirerad och ville börja planera mitt eget Wikipedia edit-athon med en gång. Wikipedia är ett ypperligt verktyg för att bidra till den tredje uppgiften. Som Ruth beskriver i vidoklippet kan studenterna göra forskning tillgänglig för en bredare allmänhet på ett roligt och konkret sätt.

Sammanfattningsvis bjöd EAHIL och Cardiff på många nya intryck och insikter, och de fem dagarna gick alldeles för fort. Bäst i min mening var de olika interaktiva momenten, så jag hoppas att någon från Malmö universitetsbibliotek åker på nästa års upplaga  av EAHIL i Basel, Schweiz, som kommer bli en renodlad workshop.

/Karin Lundin

Fortsätt läsa “Höjdpunkter från EAHIL”

Vad tänker IVA-studenter om bibliotekets doktorandstöd och digital närvaro?

Att få hjälp att lyfta blicken genom att se hur någon utanför tänker är så bra! Och när studenterna på Det Informationsvidenskabelige Akademi, IVA, på Københavns Universitet i förra veckan pitchade sina idéer utifrån vårt case så var det dessutom superkul och fantastiskt intressant!

Det är ett lyckat exempel på samverkan mellan profession och akademi. Vi behövde hjälp med att fortsätta utveckla vårt stöd till Malmö högskolas pdh-studenter genom format som är mer oberoende av tid och plats och ökad digital närvaro. Och studenterna på IVA skulle bl a få bekanta sig med högskolebibliotek, forskningsmetoder och att jobba i projekt.

Att studenterna presenterade genom att sälja in sina idéer, pitcha, innan de är helt klara med projekten gav dem en chans att kolla av om de var på rätt spår, och samtidigt få feedback för den sista delen av arbetet. Dessutom blev det bra driv i presentationern – snabbt och intresseväckande!

Intressant var också att se hur studenterna tagit sig an utmaningen och caset – vilka delar de funnit intressanta och brutit ut (Communities och practice, Forskningsprocessen, Gameification och Informationsstukturer) och vilka undersökningsmetoder de valt. En stor bonus var också att få lyssna på pitcharna från studenter som jobbat med ett annat biblioteks case, det intressanta Samfundsvidenskabelige Fakultetsbibliotek med sitt Digital Social Science Lab, där studenterna utforskar lärandemiljön på olika sätt.

 

Vi hann också med att kolla in de nya lokaler på Amager som IVA flyttat till, fördelade på tre våningar med ett bibliotek i mitten som kopplade ihop boksamlingen, lounger och studieplatser med rum för undervisning och forskning, utan några hårda gränser däremellan. Här är några bilder från den miljön.

    

Dokumentera sökningar

Ibland ingår det i studenternas uppgifter att de ska dokumentera sina sökningar. Ofta finns det ingen mall för hur detta ska göras utan det är ganska fritt. Ibland finns det instruktioner över vad som ska ingå, tex sökord, sökvägar och begränsningar. Men om det inte finns någon mall på hur det ska se ut hur kan det då se ut?  När jag söker runt lite på nätet så hittar jag olika förslag, till exempel denna mall via KIBs sökguide. Hittar även en tabell via Göteborgs universitets lärplattform, GUL och en beskrivande text via Anna Lindh- bibliotekets sökguide.

Efter att ha kollat igenom de olika varianterna så provade jag att utforma ett lite enklare formulär vilket jag och min kollega Lotta Wogensen testade att använda vid ett undervisningstillfälle i förra veckan. Studenterna vi träffade skulle söka efter tidigare forskning till sitt examensarbete.

Vi använde formuläret tillsammans med arbetsbladet för att jobba med sökord som en kollega bloggat om tidigare. Arbetsbladet för sökord fungerade jättebra (tror att jag måste skriva ett enskilt blogginlägg om det vid annat tillfälle) men formuläret/arbetsbladet för att dokumentera sökningar föll inte lika väl ut. Kanske beror det på att studenterna inte var tvungna att dokumentera sina sökningar eller för att det var för tidigt i processen, de hade fullt upp med att identifiera bra databaser och sökord samt kolla igenom träfflistor. Att dokumentera kommer då i andra hand. MEN jag tror på formuläret tillsammans med arbetsbladet för sökord. Det blir ett stöd för studenterna. Det som händer vid undervisningstillfället tillsammans med oss dokumenteras vilket möjliggör för studenterna att gå tillbaka till det när de vid senare tillfälle återupptar sina sökningar. Det blir också ett sätt att visualisera steg i sökprocessen. Vilka sökord som fungerar, hur dessa kan kombineras, vilka databaser som är relevanta och på vilka sätt sökorden används i dessa. Jag tror att vi kan jobba vidare med dessa dokument och fundera på hur de kan användas i olika sammanhang där vi möter studenter som är i behov av olika typer av stöd i sin informationssökning.