Tema sökord

Bild från Linnéuniversitetets bibliotek
Bild från Linnéuniversitetets bibliotek

Ibland kan det vara svårt att hitta rätt termer för att få ett bra sökresultat och hitta de där mest relevanta artiklarna eller böckerna. Vår erfarenhet som bibliotekarier är att det där med sökord är ett stort problem för studenter som ska söka information. Det visar sig inte minst i den analys biblioteket gjorde av handledningsbokningar som inkommit till biblioteket, där studenterna ska beskriva sitt problem. Här är två exempel på studentröster som illustrerar detta:

  • Har helt enkelt inte hittat något som behandlar ämnet. Utgår från att det finns, men att jag använder fel sökord eller något sånt.
  • Problemet är att hitta tillräckligt specifika sökord och hitta rätt termer på engelska.

Team pedagogisk verksamhet (som jobbar med pedagogisk utveckling på BIT) anordnade för ett tag sedan ett pedagogiskt café på tema sökord där alla på biblioteket bjöds in till diskussion och reflektion kring just sökord. Hur vi kan öka studenternas förståelse för vikten av att lägga tid på att välja sökord och inte enbart välja de ord som man först kommer att tänka på?

Vi började med att lägga problemen på bordet; vad upplever vi som bibliotekarier är problematiskt i mötet med studenterna när det handlar om sökord? Här är några svar:

  • Studenten skriver hela frågeställningen i databasens sökfält (typisk Googlesökning).
  • Att förklara varför de spelar roll är problematiskt ibland.
  • Man kan verka flummig när man föreslår en brainstorming och de bara vill ha “de rätta sökorden”.
  • Förklara att det tar tid. Trial and error. Finns ingen perfekt sökning på en gång.
  • Att få studenten att tänka i vidare begrepp – kanske inte kan hitta exakt det de vill.
  • När studenten fastnat i en term (som kan vara helt korrekt inom disciplinen och när vi föreslår något annat).
  • Det tar tid att sätta sig in i ett specifikt ämne. Svårt när studenten har bråttom och är otålig.

 Vi fortsatte sedan med gruppdiskussioner; hur kan vi skapa läraktiviteter där studenterna tränas i att välja sökord och att förstå att detta är viktigt? Här kommer några förslag:

Grupp 1:
Studenterna får läsa en artikel som de fritt får tagga med nyckelord. Samla upp nyckelorden i en gemensam mindmap/kluster. Studenterna testar att sök på dessa nyckelord t.ex. i Summon eller i ämnesdatabas. Hittar de artikeln? Varför, varför inte? Kolla de ämnesord som artikeln har! Testa i andra databaser, fyll på med ämnesord i mindmapen. Fånga upp de kontrollerade ämnesorden i t.ex. ERIC.

Grupp 2:
Fokus ligger på studentaktivitet. Studenterna ”brainstormar” på egen hand sökord kring sin frågeställning. Studenterna får en matris där de får fylla i de sökord de hittat och anvisningar om att tänka bredare/snävare. De byter matris med grannen och får/ger feedback på sökorden. Bibliotekarien förklarar databasens ”språk” – tesaurus, ämnesord mm. Studenterna testar sina ord i databaserna. (studentaktivitet). Hur funkade orden? – kort diskussion. Studenterna kompletterar matrisen med nya sökord de hitta via thesaurus, ämnesord mm. (studentaktivitet). Studenterna söker i databaserna igen och kombinerar sökorden på olika sätt. (studentaktivitet)

Grupp 3:
För att skapa en förförståelse innan vi träffar studenterna vill vi prova metoden flipped classroom, dvs. att studenterna får ta del av lärobjekt (exempelvis film/webbsida) innan som behandlar sökordstemat. Fokus på träffen ska ligga på studentaktivitet.
Alt 1: Testa att utgå från en rubrik/löpsedel i stil med ”forskning visar att…” Låta studenterna hitta forskningen bakom. Spåna kring nyckelbärande ord, frågeställning, ämnesord.
Alt 2: Börja med egen sökning, sen låta dem skriva ner frågor/problem, sen ha en genomgång och sen låta dem söka om. Reflektera om resultatet blir annorlunda.

Som en stor bonus denna dag så hade vi besök av en kollega från Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Linda Grandsjö, som var här för att skugga en bibliotekarie. Linda delade med sig av ett exempel som hon använt sig av för att skapa en diskussion om sökord med studenterna. Linda kommer inom kort att dela med sig av sitt exempel här i vår blogg.

MIK vad är det?

Att ha en skugga kan leda till många intressanta diskussioner och kan även bli ett naturligt sätt för omvärldsbevakning. Under två dagar i vår skuggade Stina Larsson från Kristianstads högskola mig. Inför ett undervisningstillfälle kom Stina, jag och Helen Rasmussen in på en diskussion kring informationskompetens. Stina började då prata om begreppet MIK och jag satt som ett frågetecken och försökte tänka så det knakade om jag visste vad denna förkortning stod för? Under vårt fortsatta samtal fick jag lära mig att det är ett samlingsbegrepp som vuxit fram under Unescos arbete med ett ramverk och en undervisningsmodell för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers.

Nordicom vid Göteborgs universitet har, i samverkan med Svenska Unescorådet och andra aktörer, gjort en svensk översättning av Unescos undervisningsmodell som översatt heter, Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/08/Medie_informationskunnighet.pdf

MIK är alltså en förkortning för Media och InformationsKunnighet. I den svenska översättningen av Unescos ramverk beskrivs begreppet på detta sätt: “För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier och andra informationskanaler behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet (MIK).” Det finns två aktuella skrifter som behandlar begreppet och en kort sammanfattning och diskussion av begreppet kan ni se här: http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/11/Folder-Medie-och-informationskunnighet-i-skolan-och-lärarutbildningen.pdf

Kanske känner alla utom jag till detta begrepp och kanske är detta något som redan diskuteras och appliceras på LS? I så fall är jag intresserad av att ta del av dessa diskussioner. Jag har inte själv hunnit läsa genom hela ramverket men tänkte att det skulle bli ett sommarprojekt! När jag bad min kollega Jenny Magnusson läsa genom mitt inlägg så fick jag även reda på att hon redan skrivit ett inlägg om detta begrepp så kanske vi och andra nyfikna kan ha ett sommarprojekt kring MIK tillsammans?

”Smart maties”

The JS Gericke Library ligger mitt i Stellenbosch campus. Trappan, nästan som en antik teater, slussar ner studenterna från solen utanför till det delvis underjordiska biblioteket. 

Dagen efter Sebokan  var jag där på besök och kollade lite extra på bibliotekets nya zoner för lärande.

Nära entrén ligger Learning commons. Jag går genom passerkortsstyrda grindar in en miljö som sjuder av aktivitet. I en rund rosa disk mitt i centrum av rummet finns IT-supporten samlad. Runt om den fullt av studenter som pluggar i grupp, i par eller enskilt. Zonerna var avskilda från resten av biblioteket med glasväggar, som rum i rummet.

Liksom i många nya eller renoverade bibliotek blandas den traditionella möbleringen med datorarbetsplatser och grupprum upp med färgklickar av sittpuffar, sittgrupper och mattor. Färgerna påminner om smarties, och universitetets rugbylag, Maties Rugby Club, har gett smeknamn åt studenterna på campus.  Smart maties, smarties: smarta studenter som pluggar på biblioteket.

learning commons 2 learning commons

learning commons desk learning commons lounge

Helt intill har man inrett ett ”E-learning room” – en traditionell datorsal men med fantastisk akustik! Här höll jag ett seminarium om Malmö högskolas biblioteks pedagogiska utmaningar och verksamhet, och även när jag lämnade “lärar-podiet” och rörde mig runt i rummet var det mikrofonlösa ljudet imponerande.

En trappa ner finns ett eget rum för forskarna, Research Commons. En lugnare arbetszon med skrivbord placerad i grupper om tre, ergonomiska stolar och fin avskärmning. Längre in en lounge med soffor, förvaringsskåp, pentry och utgång till egen terrass!

research-commons-deskresearch-commons-lounge

Det fanns många likheter men också skillnader mellan SUNs bibliotek och mitt. SUN är ju ett större universitet, mer som Lund eller Uppsala. De jobbade mer med digitalisering och hade också samlingar med rara böcker och mycket äldre material i arkiven. Vårt systemlandskap var annars ganska likt SUNs. Discoverysystem, SFX, DSpace och snart

studenter

PDA på e-böcker från EBL. Nästan allt utlån och all återlämning gjordes manuellt av personalen, och de hade precis som vi problem med att skylta upp hyllorna så att studenterna lätt hittade rätt. En sak som jag gillade var att de hade korttidslån på 3 timmar på kurslitteraturen.

Personalens arbetsplatser fanns dels i den öppna miljön, dels i avskilda kontor. Bibliotekarierna som jobbade med undervisning och kontakt hade t ex sina skrivbord ute i den öppna miljön bland bokhyllorna. En ständigt bemannad ämnesinriktad informationsdisk!

På Malmö högskolas bibliotek har vi just inlett arbete med ämnesguider, som ett komplement till våra mer generella sidor om informationssökning.   På SUN har man jobbat med LibGudies längre.  Man har guider inom många ämnen och bibliotekarierna jobbar tillsammans med lärare för att göra dem bra, och de har hög användningsstatisk. Man filmar också mycket av sin undervisning och har en hög närvara i kursernas lärplattformar t ex.

rlabs-rummetEtt annat exempel på kreativ och flexibel miljö men skapad med enklare medel fanns på RLabs i Bridgetown utanför Kapstaden.  Dagen efter besöket på SUN sände vi ett seminarium därifrån, ART/iculation & Social Change.  Marlon Parker berättade om grunden för RLabs som jobbar för samhällsutveckling genom lärande inom teknik, media, entreprenörskap och management. RLabs är ett Living labs vars aktiviteter påminner om t ex Stplns. Ett citat tar jag med mig därifrån. Enkelt, men viktigt.

“Whatever you learn, try use it to empower someone else’s life”

Bilder från seminariet på RLabs

 


/Linda Karlsson 
Gästbloggande bibliotekarie på Malmö högskola, som undervisar studenter och doktorander i informationssökning,  administrerar e-tidskrifter och databaser. Intresserad av gränssnitt, tilltal, kommunikation och lärande.

”Digital only aid classes”

Oj vad tiden går, nu är det nästan en månad sen jag i samband med The Glocal classsroom-projektet besökte Stellenbosch University i Sydafrika (SUN).
Hög tid att få ner lite funderingar om (e-)lärande, rummet och bibliotek på det virtuella pappret!

”Transforming  Education through technological Inovation Seboka”
Seboka teknikbordetUniversiteten som deltar i projektet är värdar för vars ett seminarium och SUN gjorde det i form av en konferens, Seboka, med fokus på e-lärande, management och teknik. Det var en traditionellt upplagd konferens, där det virtuella inslaget i hög grad bestod av twitt-flöde och ett par presentationer på distans, som hämtades in i Google Hangout. Just distans-presentationsdelen kan man jobbat mer med då bara personen som pratade eller hens bildspel kunde visas var det svårt att hålla kvar intresset för pratet. Överlag var det mycket envägs-kommunikation och kvaliteten på Google Hangout-streamingen för besökare utanför det fysiska rummet var tyvärr inte så bra.

Konferensen hade keynotes från stora företag och från folk i ledande positioner inom universiteten, men det som jag fastnade mest för var några konkreta exempel på hur lärare med ”vardags-IT” som medel utvecklat sina kurser för att t ex öka studentaktiviteten.

Michael Rowe , University of Western Cape, använder bloggar i kurser om etik för studenter inom fysioterapi. Ett bra exempel på aktionsforskning där hans arbete med kursutveckling utgör underlag till flera vetenskapliga artiklar,  t ex Developing reflection and research skills through blogging in an evidence-based practice postgraduate physiotherapy module (2013).

Heleen Mills, Stellenbosch University, som undervisar i marknadsföring och sociala media använder twitter och bloggar både för praktisk kommunikation och metareflektion i sina kurser. Hon problematiserade “professional space” och “private space” på nätet, och hade valt bort facebook i undervisningen, men tyckte twitter funkade. Vill du kolla på exempel från hennes kurser så sök på #marketing214 #marketing244 .

Båda presentationerna berörde studenternas skrivande. Digitala redskap kan vara ett sätt att komma förbi “writers block”, men också för att träna och lära ”writing academic” respektive att ”writing professional”.

En tråd som gick igen i flera presentationer var att tekniken kan inte ersätta det pedagogiska tänket, bara stötta och utveckla det. Här är tre citat som exemplifierar det:

”Communication is not an end but a means”
University of Guelph,  om learning in the  glocal word

”Space of the teacher becomes the space of the learners”
SUN,  om lärarens pedagogiska resa som kan utmanas och utvecklas med nya tekniker

”It’s not about technology, its about the organisation and the people behind it”
Flinders University,  som höll en intressant presentation om educational ICT och transforming rural and remote health education

Majoriteten av universiteten verkade ha speciella avdelningar för e-lärande, men jag tror det är viktigt att inte separera den pedagogiska utvecklingen och teknikanvändningen på campus från den utanför campus. Blended learning  var också ett ord som återkom i många av presentationerna, och i mitt prat om Bibliotek och ITs erfarenheter av att under lång tid följa en distanskurs som Communication for Development   är att ” whats good for the onliners is good for the campus students too”. Tydliga stabila IT-tjänster, att jobba för att sänka tröskeln för användning, användarorienterad support och inte minst tidskrifter och e-böcker av hög kvalitet på lättanvända plattformar. Här finns mer kvar att göra men behoven från studenterna off campus triggar utvecklingen.

I slutet av maj är det dags för nästa projektseminarium, från Guelph i Kanada, på temat:  Communication for Social and Environmental Change
Följ det gärna online!

Fler bilder från konferensen

/Linda Karlsson Gästbloggande bibliotekarie på Malmö högskola, som undervisar studenter och doktorander i informationssökning,  administrerar e-tidskrifter och databaser. Intresserad av gränssnitt, tilltal, kommunikation och lärande.