Att “packa upp” vetenskaplig text.

Biblioteket har sedan många år ett nära och bra samarbete med specialpedagog/speciallärarutbildningen här på Malmö högskola. För några år sedan var biblioteket en del i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som leddes av lektorerna Lotta Anderson och Barbro Bruce på dessa program. Projektet gick under namnet  Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande – att generera och granska kunskap i samverkan med fältet . Ett av projektets syfte var att utveckla pedagogiska metoder för att ta tillvara och vetenskapligt förädla studenternas praktiskpedagogiska erfarenheter.  Lärarna ville att studenterna skulle ges förutsättningar för att kunna bemästra det akademiska språket, det vill säga att kunna läsa, förstå och uttrycka sig vetenskapligt. En metod som introducerades för att utmana studenterna i att samtala utifrån vetenskapliga texter var Spanarverkstad. En metod som man har kunnat läsa om tidigare här på bloggen:
http://blogg.mah.se/ihuvudetpabibliotekarien/2013/01/30/spanarverkstad-for-att-komma-i-kontakt-med-vetenskapliga-texter/.

I förra veckan träffade vi nya studenter på specialpedagogiska utbildningarna som introducerades till metoden Spanarverkstad. Nytt för i år var att studenterna fått läsa artikeln Att kunna följa och förstå forskning på väg mot ett vetenskapligt förhållningssätt genom spaning skriven av mig och min kollega Jessica Zaar tillsammans med ovan nämnda Barbro Bruce och Lotta Anderson. Artikeln publicerades i tidskriften Högskolepedagogisk debatt nr 1 2016.
Här skriver vi om Spanarverkstad som metod för att “packa upp” vetenskapliga texter.  Studenterna får i artikeln läsa denna formulering som handlar om deras egna lärande:”Deras grundutbildning och erfarenheter från skolans praxisfält kan, när det kombineras med ett vetenskapligt förhållningssätt, utvecklas till beprövad erfarenhet som vilar på vetenskaplig grund. Det akademiska språket, som kännetecknas av transparens, exakthet och enkelhet måste “packas upp” och översättas, eller snarare omsättas, i ett vardagsnära professionsspråk.” (s. 88) Gillar skarpt att studenterna får insyn i hur lärarna motiverar och resonerar kring studenternas lärande och hur ambitionen med att utforma en utbildning som ska vila på vetenskaplig grund är tydlig. Fram för mer “metadiskussioner” om lärande med studenterna!

 

 

Guided inquiry

I måndags hade jag och min kollega Jessica Zaar förmånen att få deltaga vid ett kompetensutvecklingstillfälle om Guided Inquiry (GI) som arrangerades av Pedagogisk inspiration Malmö. Vi var flera bibliotekarier från skolvärlden, från grundskolan till högskolan, som träffades för att bland annat ta del av Lena Fogelberg Carlssons erfarenheter av att arbeta med GI. Lena berättade om sitt eget förhållningssätt till och hur hon arbetar med GI, om GI som ett koncept med en mängd variationer.

Jag blir tilltalad av att se GI som ett förhållningssätt istället för metod (som det också kan ses som). Ett förhållningssätt som jag kan ha med i olika sammanhang och situationer. I handledning, i informationsdisk, i undervisning. Där jag på ett tydligt sätt möter studenterna och deras frågor i deras informationssökningsprocess.

Men jag vill gärna tänka mer på hur jag på flera sätt kan använda GI som förhållningssätt i min kontext på högskolan. Kan det vara något att sprida vidare till handledare som möter studenter i uppsatsskrivandet? Annat? Tänker på pbl, på utmaningsbaserat lärande, på ett forskande arbetssätt. Ja jag ser många möjligheter som jag tänker att jag får fundera vidare på.

En annan intressant fråga som Lena ställde var frågan om hur informationsvetenskapen kan bli en del av och/ eller ett komplement till den pedagogiska kontexten. All forskning som finns om elever och informationssökning, hur kan den bli ett innehåll i kurserna på lärarutbildningen till exempel? En intressant artikel som vi läste inför tillfället är den här: Lundh, Anna & Sundin, Olof (2006). Lärare och informationskompetens Från utbildningspraktik till yrkespraktik. Dansk biblioteksForskning : tidsskrift for informations- og kulturformidling. 2:3, s. 5-14 tio är gammal men väldigt intressant fortfarande och jag är oerhört nyfiken på hur läget ser ut idag. Står sig resultaten från studien fortfarande eller har det hänt något med tanke på ny lärarutbildning och 1:e lärare ute på skolorna? Det skulle vara oerhört intressant att få möjlighet att diskutera artikeln med lärare och/eller studenter på lärarutbildningen. Kanke ska föreslå en Spanarverkstad? 🙂

Spanarverkstäder på Malmö högskola på temat guided inquiry

Som vi tidigare berättat om här i bloggen så har vi sedan en tid tillbaka ett samarbete med Pedagogisk inspiration i Malmö som bland annat har resulterat i att vi anordnat två Teachmeet där vi bjudit in bibliotekarier (och några lärare) från grund- och gymnasieskolor i Malmö. För att tag sedan bjöd vi in till ytterligare en möjlighet för kollegialt lärande, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Denna gång utifrån gemensam läsning och diskussion i form av en Spanarverkstad.

Texten vi spanade på är tagen ur antologin “Bortom förlägenheten” är skriven av ämnesläraren Håkan Dahlberg och har titeln “Vad är egentligen guided inquiry?”. Resultatet blev givande diskussioner som förhoppningsvis kommer att fortsätta ute på skolorna. Nästa Spanarverkstad blir den 4:e april.

Ny Sökguide – flexibelt lärande och integration i ämnesundervisning?

18-19 november deltog jag på NGL (Next Generation Learning) 2015
NGL – inbegriper en vision på lärande baserat på kollaboration och dialog med hjälp av innovation anpassat till varje individ, oavsett inlärningsstil, livssituation och anledning till studier. NGL åsyftar utvecklingen av pedagogik med stöd och hjälp av teknik och hur vi kan nyttja dagens och morgondagens teknik för att ta itu med och lösa pedagogiska utmaningar. Läs gärna mer: NGL2015

Det fanns många intressanta föredrag att välja på under konferensen, som också gav mig möjlighet att reflektera över undervisning i informationskompetens och studenternas lärande. Inte minst har jag funderat mycket på det informella lärandet som hela tiden sker runtomkring oss. Hur det påverkar vår vardag men också yrkesliv och studier – hur dessa flyter ihop och påverkar varandra, om det så är en app eller en vana. I dagens digitala värld finns en frihet att lära oss saker när vi själva vill. I en studiesituation kan vi kalla det för flexibelt lärande och begrepp som ”Flipped classroom” är numera bekant för de flesta.
Hur bra är vi på biblioteken att nyttja de digitala möjligheterna i vår undervisning? Jag tror att många “kör på” lite som vanligt när vi träffar framförallt nya studenter. Vi klarar inte av att utelämna något viktigt/intressant – men vill inte heller att studenterna ska bli uttråkade och/eller dränkta av all information. Ett liknande exempel är workshopen med en alltför lång ”startsträcka” (p.g.a. en lång introduktion av bibliotekarien) som gör att vi inte tycks nå fram till det viktiga. Samtidigt vill ämneslärarna gärna att studenterna får en personlig kontakt och vi bibliotekarier säger inte gärna nej till ett undervisningstillfälle.

Kan vi med de möjligheter som faktiskt finns idag skapa ett flexibelt lärande och samtidigt möta studenterna personligt? Är vi redo att släppa traditionella undervisningsformer och tänka framåt även i praktiken? Under konferensen presenterades en ny sökguide som jag ser framemot att undersöka närmare och förhoppningsvis använda mig av under 2016. Inspirerad och nyfiken är jag redan!

Sökguide_AnnaL

 

En ny sökguide från
Anna-Lindhbiblioteket
presenterades vid NGL 2015
http://sokguidealb.com
Lanserades: 14/12 2015

 

 

  • Anna–Lindhbiblioteket, har två it-pedagoger och en bibliotekarie under 2015 arbetat med en nätbaserat guide i informationssökning och vetenskapligt skrivande. Guiden är uppbygd av moduler (text, bild, film) som kan användas tillsammans eller var för sig. Tanken är att guiden ska vara ett stöd för att integrera informationskomeptens i utbildningarna på Försvarshögskolan. De olika modulerna kan integreras direkt i lärplattformen.
  • Sökguiden har cc-licens och redan befintliga ”sökguider” från Göteborgs UB och även Norge har återanvänds. Läs mer om:  rättigheter till sökguiden.
  • Det finns tips, ”lathundar” och förslag på upplägg i kurs, för lärarna, läs mer om:  användarguider.

Sökguiden innehåller ett koncept som paketerats och presenteras med ett tydligt mål för progression. Att sätta upp lärandemål, stegvis skulle bli lättare och, tror jag, bättre förstås av studenterna. Självklart är det inte meningen att en sökguide ska ersätta all form av undervisning där bibliotekarier medverkar under utbildningarna. Om studenterna har haft möjlighet att skaffa sig förkunskaper som krävs för att utveckla sin informationskompetens, blir utgångspunkten på vår en pedagogiska insats en annan när vi möter dem i klassrummet.

Teach-BibMeet på Malmö högskola – tema samarbete och språkutveckling

För någon vecka sedan anordnade vi ett Teach-Bibmeet tillsammans med kollegor på Pedagogisk inspiration Malmö. På samma sätt som tidigare stod det kollegiala lärandet i fokus. Nytt för denna gång var att vi även lade till ett moment där fick möjlighet till fördjupade diskussioner på teman som samarbete och språkutveckling.  Mer om detta teach-bibmeet kan du läsa via följande länk, där kan du även se och höra alla deltagarna eftersom tillfället filmades: Teachmeet på Malmö högskola- språkutveckling och samarbete

 

Sommarläsning

En lugn dag i juli precis innan semestern börjar kan man ägna åt att läsa ikapp sånt där som man sparat på hög till ”sen”. Igår tog jag en heldag för läsning och kollade bl a på följande:

Senaste numIMG_1215ret av Journal of Information Literacy, som bland annat innehöll en artikel om effekten av bibliotekets undervisning för nya studenter (inte så stor) och en om information literacy-kartor som verkade påminna rätt mycket om de tidslinjer vi håller på med här på biblioteket, för att få syn på när, hur och var vår undervisning kommer in i utbildningarna.

Senaste numret av Högre utbildning, där fastnade jag speciellt för Eks och Safrankovas artikel om workshop som ett sätt att skapa ett demokratiskt rum i utbildningen.

Barbara Fisters keynote från LOEX, där hon ifrågasätter mycket av det vi gör i bibliotekets undervisning. Bland annat det stora fokuset på att studenter ska använda vetenskapliga artiklar (”which is kind of like being told to look for “organic” on the label at the grocery store”), istället för att prata om litteraturen som något man använder för att bli inspirerad av och för att hitta nya infallsvinklar.

Show me your search strings! En kort artikel om en norsk undersökning som kollat på hur folk söker i bibliotekssystemet och vad de gör för fel (t ex stavar fel, söker för stort, blandar ihop AND och OR).

Allt har jag inte läst supernoga, en del behöver jag återvända till, och annat kan jag lägga helt åt sidan, men nu är det i alla fall kollat på.

De flesta lästipsen har jag hittat på Sheila Webbers blogg Information literacy weblog.

Tröskelbegrepp

Jag har tidigare skrivit några inlägg från mitt besök på konferensen LILAC i april, och här kommer ännu ett. Med anledning a800px-Light_on_door_at_the_end_of_tunnelv att den amerikanska biblioteksorganisationen ACRL har kommit med ett nytt ramverk för informationskompetens som bygger på så kallade tröskelbegrepp (threshold concepts),  handlade en av keynote-föreläsningarna om just tröskelbegrepp. Den hölls av Ray Land som är professor i högskolepedagogik vid Durham university, och en av personerna som introducerat  begreppet. Tröskelbegrepp handlar om de särskilda begrepp inom ett ämne som man måste förstå för att kunna behärska själva ämnet. Tröskelbegrepp kännetecknas av att de förändrar ens sätt att se på ämnet (de är ”transformative”). De är besvärliga att komma underfund med (troublesome), och när man väl förstått ett begrepp kan man inte ”oförstå” det (irreversible). Man passerar alltså en tröskel in i ämnet när man lär sig begreppet.

Lands föreläsning var en bra introduktion till tröskelbegrepp och finns filmad. En bra introduktion till tröskelbegrepp finns i den här artikeln av Glyn Cousins, och mer information finns också på den här webbsidan.

När det gällde kopplingen till ACRLs tröskelbegrepp inom informationskompetens tog Land upp några olika frågor som han funderade över. Den mest intressanta tycker jag är frågan vad ACRLs tröskelbegrepp är trösklar in till. Normalt sett handlar tröskelbegreppen om att komma in i ett ämne, men ACRLs tröskelbegrepp är mer generiska och Land tyckte det var lite oklart vad det är man är på väg in i och också vem som ska leda studenten dit. Själv tycker jag det är skönt att ACRLs nya ramverk är mer fokuserat på lite vidare begrepp istället för deras gamla standard som är rätt fyrkantig. Men frågan om vart de där trösklarna leder funderar jag också lite över.

 

Teachmeet om referenshantering, växthusodling av idéer mm

För ett par veckor sedan var jag i England på LILAC-konferensen. En av programpunkterna var ett Teachmeet, där jag tyckte det här var höjdpunkterna:

scones
Konferensscones

10 days of RefWorks. Clare McCluskey på York St John University hade gjort en blogg som introducerade studenter till referenshantering i allmänhet och RefWorks i synnerhet. Bloggen består av 10 korta lektioner: http://blog.yorksj.ac.uk/10daysrefworks/

Greenhousing for IL: letting good ideas grow. Julie Moody från Plymouth university berättade om ett sätt att ta hand om nya idéer som de kallar för greenhousing. Bakgrundstanken är att man ska ta hand om idéer precis som man gör med växter, varsamt i början med mycket sol (välvillig inställning) och lite regn (döm inte ut idéerna för snabbt). På Julies bibliotek ordnade de greenhousing-workshops med ett övergripande tema där de tog fram idéer som de skulle kunna arbeta vidare med. Själva greenhousing-konceptet verkar komma från en bok som heter Sticky wisdom.

Engaging first year students. Jasmine Jefferson och Vanessa Earp från Kent State University i Ohio, berättade om hur deras bibliotek välkomnar nya studenter med trevliga, inte särskilt studierelaterade aktiviteter. Varje terminsstart ordnar de Late Night at the Library där de håller öppet biblioteket mellan 10 och 2 på kvällen/natten för nya studenter och bjuder på pizza, popcorn och dj mm. I slutet på vårterminen ordnar de en ”Stress free Zone” som ett sätt att ge tentapluggande studenter en puas med fika och möjlighet att gosa med en hund via universitetets ”Dogs on Campus Pet Therapy Program”. Det övergripande syftet med aktiviteterna är att ge studenterna en positiv biblioteksupplevelse och en informell kontakt med bibliotekarierna, och i förlängningen även att behålla de studenter som annars kanske är på väg att hoppa av sina studier.

Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information – rapport klar!

Som vi tidigare skrivit om här i Bloggen (se bland annat Hannas förra inlägg)  så har vi under 2014 genomfört ett projekt om studenter som medskapare av undervisning i informationssökning. Syftet med projektet har varit att utveckla metoder för att ta tillvara studenternas erfarenheter och tidigare kunskaper för att stödja deras informationssökning. Vi har velat undersöka på vilka sätt studenterna aktivt kan involveras i undervisningen genom att titta på olika former av brukarinvolvering.

Nu är projektet i sitt slutskede och vi har sammanställt några av erfarenheterna i en projektrapport som ni kan läsa här.

studentinvolvering

Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll

Jag vill tipsa om detta fantastiska nätverk till alla som jobbar med pedagogisk verksamhet på högskole- och universitetsbibliotek!  Nätverket har en plattform på facebook – gå gärna med om du inte redan gjort det.  I nätverket kan vi utbyta erfarenheter och idéer med ”kollegor” på andra lärosäten runt om i landet. Kort sagt – inspirerande, kul, matnyttigt och omvärldsbevakande – allt  i ett! Något som bör nämnas är att nätverket drivs helt av intresse och alltså inte har extern finansiering.

Nätverksträff i Uppsala
10-11 november 2014 hölls den första nätverksträffen, i Uppsala på Carolina Rediviva.
Temat denna gång var utvärdering av undervisning i informationskompetens. Det var mycket intressanta dagar och givande presentationer. Nedan har jag lagt upp länkar till presentationerna (de som finns tillgängliga) så att även ni som inte är med på Facebook också kan ta del av dem.

Allmänna intryck från mig är att det var mycket givande och roligt att träffa andra som jobbar och brinner för pedagogiska frågor. Det ger ett mervärde att få ta del av andras erfarenheter och perspektiv när det gäller att utvärdera kvaliteten på undervisningen i informationskompetens. I Malmö befinner vi oss i en omorganisation, där vi av förståeliga skäl  tittar mycket på oss själva – kanske kände jag därför att det var extra viktigt att mitt i detta lyfta blicken och få inspiration av vad och hur andra gör. Vi har mycket att lära av varandra när det gäller utvärdering tror jag! Det var också intressant att höra mer om UKÄ:s utvärderingar och vad de bär med sig och hur (om) det på verkar oss inom biblioteket. Jag känner att jag fick med mig både ganska stora mer visionära tankar, samt en del väldigt praktiska “hands on” tips som kan testas direkt.

Presentationer:
UKÄ och kvalitetsutvärderingar – utvärdering för lärande och utbildning
Mona Fjellström, Universitetspedagogik & lärandestöd, Umeå universitet.

Studentreflektioner – vad lär vi oss av dem? 
Cecilia Falk, Universitetsbiblioteket, Luleå

Erfarenheter av utvärderingar av bibliotekens resurser vid Högskolan Gävle
Mats Brenner, Högskolebiblioteket, Gävle
Se även ”Självskattningsblanketten

Metoder och verktyg för utvärdering av informationskompetens – ett avslutat och ett pågående projekt
Lena Landgren, Universitetsbiblioteket, Lund
Se även: Slutrapport och Verktygslåda

Alumniundersökning – nyttan av IK i arbetslivet
Christina Brage, Universitetsbiblioteket, Linköping

Om förändringar i UKÄs utvärderingar
Åsa Kettis, Enheten för kvalitetsutveckling och universitetspedagogik, Uppsala universitet
Presentation saknas ännu!

Hur berör UKÄ:s utvärderingar högskolebiblioteken? Några exempel
Malin Utter, Högskolebiblioteket, Borås
Presentation saknas ännu!

Vi diskuterade även en del andra projekt, bl.a. detta:
Högskolebibliotek och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen.