TeachMeet för bibliotekets lärarlag

I våras samlades några av de undervisande bibliotekarierna på Malmö Högskolas bibliotek för ett TeachMeet, där vi delade med oss och inspirerades av varandras undervisningserfarenheter. TeachMeet är ett mötesupplägg där varje deltagare under max 5 minuter presenterar ett lyckat (eller mindre lyckat) undervisningsupplägg, en utvärderingsmetod, en teknik eller något annat som har med ens egen undervisning att göra. Efter 5 minuters presentation väntar 2 minuters frågestund från övriga deltagare. Om man istället har en idé eller ett problem man vill bolla med kollegorna finns möjligheten till 2 minuter presentation och 5 minuter frågor/feedback. Syftet är att det ska vara korta presentationer med möjlighet till feedback till den som presenterar och inspiration till dem som lyssnar.

Här  är vad som togs upp under den tankeväckande förmiddagen!

Hanna Wilhelmsson presenterade ett studentaktivt upplägg som hon prövat med en grupp tandläkarstudenter. Hon prövade att skapa s k active learning classroom i en traditionellt möblerad datasal, genom att sätta upp stora papper på alla väggar så att studenterna kunde röra sig runt i rummet diskutera och arbeta problemlösande tillsammans istället för att sitta individuellt och statiskt framför en fast dator.

Ewa Stenberg startade upp en diskussion kring olika sökvägar in i vår webb som vi visar vid vår undervisning – vilka vägar väljer vi och varför? Under diskussionen framkom att vi gör/väljer olika. Någon utgår alltid från bibliotekets startsida, någon använder bara ämnesguider. Funderingar väcktes också kring att alla våra informationsresurser inte får plats på startsidan. Men det finns t ex databaser i ämnesguider som inte finns med i den allmänna  databaslistan. Hur gör vi för att uppmärksamma varandra på detta?

Ib Lundgren berättade om undervisningsupplägget ”Mannen med hatten – eller sagan om informationssökningen utifrån informationssökningsprocessen”. Här utgår man från en bild på en man (med hatt) vid en tågstation när man diskuterar informationssökningsprocessen med studenterna. Genom bilden kan man förklara sökprocessen som en resa, där man gör olika val av vägar (ämnesval), transportmedel (materialtyper), resmål (frågeställning) etc.

Lena Wennerholm delade med sig av ett framtaget arbetsblad för studenterna att ha som hjälpmedel när de startar upp sin informationssökning. Med arbetsbladet kan man skapa en bro mellan den mer teoretiska genomgången av informationsresurser och sökteknik och en workshop där studenterna prövar på att göra sökningar utifrån sina ämnesval och frågeställningar.

Jessica Zaar berättade om Open networked learning, en öppen kurs som Jessica gått för att spana och hämta idéer till Medieverkstaden och Centrum för akademiskt lärarskap (AKL). Ett av inslagen i kursen var reflektion i bloggform. I arbetet med detta kom Jessica på en idé om att göra vår lathund i informationssökning interaktiv i form av klickbara moduler med mer information och mer länkar och information till de olika punkterna. Detta skulle kunna användas både vid flippning av klassrummet, för lärarna i sin undervisning och vid referensfrågor i bibliotekets informationsdisk.

Elisabeth Bergenäs presenterade ett upplägg hon prövat med sjuksköterskestudenter på termin 1, där hon använt ämnet kostråd som utgångspunkt för att diskutera olika källtyper med studenterna. Inom detta område finns många olika typer av källor; allt från vetenskapliga artiklar till läkarbloggar och är därför ett bra exempel för att prata om källtyper och deras användningsområden.

Helen Rasmussen pratade om att använda sig av filmmaterial i undervisningen. Hon visade två exempel på filmer hon använt vid en föreläsning om peer review och att välja sitt forskningsämne, producerade av North Carolina State University Library.

https://www.youtube.com/watch?v=rOCQZ7QnoN0
https://www.youtube.com/watch?v=Q0B3Gjlu-1o

Jenny Magnusson berättade om sina positiva erfarenheter av att ha en kritisk vän. Hon har under våren haft ett samarbete med en bibliotekarie från SLU, där de som sk kritiska vänner observerade varandra under vars ett undervisningstillfälle. De gav därefter feedback till varandra, jämförde och reflekterade över sin undervisning.

Helena Stjernberg jobbar med att informera och undervisa doktorander och forskare om Open access. Vid TeachMeet ville Helena ha feedback på sin undervisningsdel om användbarhet inom open access. Hon efterfrågade tips om följande förbättringsmöjligheter i  undervisningsupplägget: göra något komplext så begripligt som möjligt utan att använda för mycket presentationstid, använda diskussionsmöjligheter och att använda erfarenheterna för att bygga en enhetlig service.

Martina Vall berättade om när en forskargrupp ville ha handledning och hjälp med sökning kring sitt ämne. Lärarlag Medicin gjorde en sökworkshop där de gjorde brainstorming, sökning och reflektion tillsammans. När Martina sen träffade forskargruppen diskuterade de och jämförde våra och deras sökningar och upptäckte många intressanta likheter och skillnader i sökningarna.

Pernilla Fröjdh visade hur hon använt en omarbetad variant av en av våra progressionslinjer för vår undervisning som vi arbetat fram för olika utbildningar vid en introduktion för lärarstudenter. Hittills har vi använt progressionslinjerna för eget bruk och vid diskussioner med lärarna, men Pernilla vill väcka frågan om mötena med studenterna också är ett användningsområde för progressionslinjerna.

Pär Hyberg delade med sig av sina tankar kring en film om sökord och ämnesord som han jobbar med. Han berättade lite om filmens innehåll och sökexempel som ska användas och efterfrågade sedan feedback på upplägget, vilket bland annat blev att det kan vara fördelaktigt att dela upp innehållet i två eller flera kortare filmer.

Vad kommer bibliotekens uppdrag vara i framtiden?

Läs- och diskussionstips:

“En nationell biblioteksstrategi – i vilken samhällskontext kommer biblioteken verka år 2025?” av Magnus Kempe, Cristian Wennertröm och Helene Olsson.

Ladda ner rapporten: Kairosrapport140424

Medverkar gör Maria Jacobsson, medlem av Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd, som var med i framtagandet av rapporten. Även Andreas Ingefjord, utvecklingssekreterare på Stadsbiblioteket i Malmö medverkar, och moderator är Per Svensson, Sydsvenskan.

Svensk biblioteksförening och Svensk förening för informationsspecialister (sfis) kommer att bjuda in författarna den 26 november. Tid: kl. 13.00-15.30 Plats: Malmö stadsbibliotek, Gullbergssalen.

Anmälan sker till hedija.kodzaga-jasarevic@malmo.se eller janerik.lindstrom@gmail.com senast 21 november.

Varmt välkommen!

Ett nytt försök att undervisa många

Vårterminen 2014 började biblioteket, i samarbete med kurslärarna, köra en ny modell för undervisningen i litteratursökning på Omvårdnadsprogrammets tredje termin. Antalet studenter är ca 100, vilket gör att det är svårt att med befintlig personal ge undervisning med kvalitet, dvs som gör att studenterna faktiskt lär sig något och inte bara sitter av tid. En av modellerna vi har prövat har vi kallat ”Peer Education”. Den fungerade ganska bra under några år, men bland annat pga att kursen har ändrat karaktär kände vi att det var dags att prova något nytt.

Modellen vi har prövat den här terminen skulle kunna kallas ”storföreläsning med efterföljande Hands-on”. Det går ut på att alla ca 100 studenter får gå på en serie föreläsningar om informations- och litteratursökning med inriktning på vetenskapliga texter. Så snart som möjligt därefter (samma vecka) får samtliga studenter i grupper om ca 16 gå på en ”Hands-on”, där de får arbeta självständigt med sina sökningar i närvaro av en bibliotekarie och en kurslärare. Eftersom arbetet med litteratursökning och arbetet med problemformulering hela tiden går in i varandra är det bra att ha både ämneskunnig personal och bibliotekspersonal närvarande så att studenterna kan få hjälp med problem i sökprocessen i samma stund som de dyker upp.

Efter Hands-ontillfällena får studenterna jobba på egen hand ca en vecka, varefter de kan gå på en ”grupphandledning” om de vill utan krav på föranmälan. Även vid detta tillfälle finns både bibliotekspersonal och kurslärare tillgänglig för studenterna.
Det känns som att denna modell fungerar bra. Det är svårt att veta hur stor skillnad den gör, men när jag har pratat med studenterna under processens gång tycker jag det verkar som att de har lärt sig ganska mycket om hur man får fram det material de behöver för att kunna skriva sina arbeten.

/Pär Hyberg

Filma föreläsningar

Jag har vid några tillfällen pratat med lärare som av olika anledningar vill filma sina föreläsningar. Det kan handla om att en medarbetare ska gå i pension och man vill spara dennes föreläsningar inför kommande studentgrupper. Någon vill testa att lägga ut filmade föreläsningar för sin distanskurs. Ibland kanske man vill ge studenter eller lärare möjlighet att ta del av föreläsningstillfällen som man annars skulle ha missat. Med den teknik som finns tillgänglig idag har man en ganska god möjlighet att filma själv, men om man vill ha en mer professionell hjälp kan man kontakta Stefan Bresche på IT-avdelningen. Stefan hjälper till att filma och lägger sedan ut filmen på webben om det är det man vill.

För att få mer information, kontakta Stefan.

Corkboard på storföreläsning

Häromveckan testade jag Corkboard i undervisning för första gången. Corkboard är en virtuell anslagstavla som man kan sätta upp ”postitlappar” på. En kollega och jag hade en storföreläsning om källkritik för en grupp studenter på första terminen på sitt program. Det är rätt svårt att just föreläsa om källkritik. Eftersom det handlar så mycket om värderingar behövs det ofta att man inte bara föreläser utan också diskuterar med studenterna. Diskussioner i storgrupp (i det här fallet rörde det sig om ca 90 studenter) är svårt. Vi var i en stor aulaliknande brant sal, för att kunna höras behöver man mikrofon. Dessutom känner inte studenterna varandra så väl än och det är inte alltid så enkelt att räcka upp handen i en så stor grupp. Därför kändes Corkboard som att det skulle kunna vara en möjlig lösning. Studenterna skulle kunna diskutera en fråga med dem som sitter runtom och sen skriva ner anonymt på postitlapparna.

Men den här gången funkade det inte riktigt så bra som jag tänkt mig. Jag hade oroat mig lite över att det inte skulle finnas tillräckligt med datorer eller smartphones i gruppen, men det verkade inte vara ett problem. Däremot tog det lite tid för studenterna att komma in på det trådlösa nätet och hitta till anslagstavlan (för att det inte skulle bli för krångligt med adressen hade jag gjort om den till en tinyurl). Men det jag verkligen inte hade räknat med var att studenterna skulle skriva lappar med nonsens, ingen skrev det vi hade bett dem om att göra. Det hela slutade med att vi fick stänga corkboardfönstret, studenterna fick prata i den stora gruppen och en av oss skriva på tavlan istället.

Det vi borde gjort är ju att ha inlett lektionen med att låta alla testa. Då ser man till att alla kommer ut på nätet, och alla får lov att skriva av sig. Då tror jag att det skulle bli seriösare svar under själva den riktiga övningen. Jag tror helt enkelt att studenterna blev för osäkra över både hur det skulle se ut med lapparna och hur vi skulle använda det de skrev.

För den som vill läsa mer om Corkboard och andra samarbetsverktyg har Åsa Kronkvist, ikt-pedagog på Högskolan i Kristianstad, gjort en sida: Samarbeta online.