Att söka efter en kritisk vän

För ett tag sen träffades några bibliotekarier i Lund för en inspirationsdag om Critical friends. Det var arbetsgruppen för kompetensutveckling för biblioteksmedarbetare inom Lärosäten Syd som tid initiativ till tillfället. Under dagen fick vi lyssna till Katarina Mårtensson som pratade om metoden Kritiska vänner som en metod för professionell och kollegial pedagogisk utveckling. Jette Guldborg Petersen (vår förra bibliotekschef) pratade om feedback, om att ge, ta emot och be om det. Båda dessa föreläsningar var väldigt inspirerande och givande ramade in det som vi nu har möjlighet  att genomföra. Jag skrev precis ett inlägg i den nya Facebookgruppen om att jag sökte en sådan kritisk vän. Så nu väntar jag med spänning på om det är någon som nappar. Hoppas nästa inlägg kan komma att handla om detta nya möte 🙂

Teach-BibMeet på Malmö högskola – tema samarbete och språkutveckling

För någon vecka sedan anordnade vi ett Teach-Bibmeet tillsammans med kollegor på Pedagogisk inspiration Malmö. På samma sätt som tidigare stod det kollegiala lärandet i fokus. Nytt för denna gång var att vi även lade till ett moment där fick möjlighet till fördjupade diskussioner på teman som samarbete och språkutveckling.  Mer om detta teach-bibmeet kan du läsa via följande länk, där kan du även se och höra alla deltagarna eftersom tillfället filmades: Teachmeet på Malmö högskola- språkutveckling och samarbete

 

Avslutning i projektet och artikel i nyhetsbrevet

Nyligen avslutade vi vårt projekt “Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information“.  Projektet har vi skrivit om tidigare i bloggen men i veckan skrevs det också om projektet i Malmö högskolas nyhetsbrev för medarbetare. Väldigt roligt. Hoppas att det kan bidra till att våra tankar och erfarenheter når ut till fler på högskolan. Vi har bland annat presenterat projektet internt inom vår organisation samt på vårt BIT-råd. Till hösten kommer vi att presentera projektet på Fokus: Studenters lärande 2015, Malmö högskolas pedagogiska konferens, och sen hoppas vi även på ytterligare möjligheter!

Projektet har varit väldigt givande och spännande och självlärt ville vi fira att detta genom att gå ut på restaurang. Fantastiskt god mat men framförallt väldigt trevligt sällskap! Så här glada är vi i projektgruppen 🙂

bild 2[3]

 

Teachmeet med många möten

När jag ändå är igång och skriver så måste jag även passa på att berätta om ett Teachmeet som Malmö högskola anordnade tillsammans med Pedagogisk inspiration Malmö. Ett Teachmeet där grund-, gymnasie- och högskolebibliotekarier träffades för att utbyta erfarenheter, nätverka och lära tillsammans. Läs mer om detta Teachmeet på temabloggen “Skolbibliotek Malmö”: Teachmeet med många möten och Läshundar på Teach-/ Bibmeet.

Talarna:
Pernilla Fröjdh, Malmö högskola – Högskolans samarbete med Pauliskolan
Linnea Eriksson, Malmö latinskola – Poesiverkstad med gymnasiesärelever
Ewa Stenberg, Malmö högskola – Coachning för reflekterande kring undervisning
Barbro Hallberg, Pedagogisk inspiration Malmö – Skärminspelningsverktyget Screencast-O-Matic
Monique Ghoce, Värner Rydénskolan – Stärka elevers självkänsla genom skolbiblioteket
Jessica Zaar, Malmö högskola – Reflective teaching
Devin Andersson, Sorgenfriskolan – Rollspel för språkutveckling
Jenny Magnusson, Malmö högskola – Tidslinjer över undervisning
Berit Wijk och Annie Gäre Hejll, St Petri skola – Bulltips
Alba Lira-Morel, Videdalsskolan – Förmedla elevers kunskap med digitala verktyg
Jörgen Persson, Mellanhedsskolan – Läshundar (är inte med på filmen)

Vill du se och höra alla talare så finns filmen här:

Utmaning Orkanen!

Idag har jag och min kollega Jessica Zaar träffat ett 60-tal 6-klassare från Munkhätte- och Höjaskolan. Jättetrevliga elever som kom hit till högskolan inom ramen för samarbetsprojektet “Inspiration Fem” som bland annat syftar till att skapa en kontakt mellan Malmö högskola och årskurs 5-elever och att skapa ett intresse för högskolestudier hos eleverna. Eleverna hade innan de kom till oss varit på K3 och träffat lärare och utfört någon form av experiment med robotar och annat, spännande! När de sedan kom till oss på Orkanenbiblioteket välkomnade vi dem till och berättade bland annat lite kort om Orkanenbiblioteket och om vem som pluggar här. Sedan var det dags för “Utmaning Orkanen”, en skattjakt där de fick gå runt och upptäcka och bekanta sig med biblioteket vilket alla gjorde med stor entusiasm!

När vi frågade om det var någon som hade planer på att plugga på universitet eller högskola var det flera som räckte upp handen. Härligt att se och jag hoppas verkligen att jag får träffa flera av dem här på Malmö högskola om några år :-).

Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information – rapport klar!

Som vi tidigare skrivit om här i Bloggen (se bland annat Hannas förra inlägg)  så har vi under 2014 genomfört ett projekt om studenter som medskapare av undervisning i informationssökning. Syftet med projektet har varit att utveckla metoder för att ta tillvara studenternas erfarenheter och tidigare kunskaper för att stödja deras informationssökning. Vi har velat undersöka på vilka sätt studenterna aktivt kan involveras i undervisningen genom att titta på olika former av brukarinvolvering.

Nu är projektet i sitt slutskede och vi har sammanställt några av erfarenheterna i en projektrapport som ni kan läsa här.

studentinvolvering

Nätverksträff på Högskolan i Halmstad

Varje år träffas bibliotekarier som arbetar med lärarutbildningar på universitet och högskolor runt om i Sverige. Denna gång träffades vi på Högskolan i Halmstad högst upp på 22:a våningen i Trade Center. Fantastiskt fin utsikt! Men det var inte bara utsikten som fantastisk, det var även nätverksträffens innehåll. Jag väljer ut tre saker som gjorde mest intryck hos mig.

Dagen började med att Ika Jorum från Södertörns högskola berättade om ett intressant samarbete mellan högskolebiblioteket och lärarutbildningen på Södertörns högskola och Nacka gymnasium vilket syftade till att stärka övergången mellan gymnasie- och högskolestudier. Projektet har bland annat resulterat i att ett nytt moment införts i kursplanen på lärarutbildningen på Södertörns högskola där studenterna under sin verksamhetsförlagda utbildning ska undersöka gymnasiebiblioteket som pedagogisk resurs i undervisningen. Samarbetet har även resulterat i en modell för progression i gymnasieskolan samt en samverkansmodell mellan bibliotek och lärarutbildningar. Egentligen skulle jag kunna skriva ett inlägg bara om detta samarbete men väljer att istället länka till rapporten “Högskolebiblioteket och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen: en rapport”, som jag genast ska läsa.

Dagen fortsatte med att Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad, reflekterade över vilka olika strategier som bidrar till en framgångsrik forskning och vilken roll som biblioteket spelar. Pernilla pratade om vikten av att sprida sin forskning på olika nivåer och till olika målgrupper. Till andra forskare, lärarutbildare, lärare och även egna studenter på lärarutbildningen. Hon tycker att det borde finnas fler sätt att mäta inpact factor än det traditionella. När det gäller bibliotekets roll så värdesätter hon möten med bibliotekets personal och tyckte att vi skulle fortsätta att satsa på att få till olika former av möten. Hon värdesätter också att kunna föra en dialog med bibliotekets personal, bland annat om publiceringsfrågor, var var hon som forskare kan publicera sig inom sitt fält.

Annika Elm Fristorp, lektor inom utbildningsvetenskap på Högskolan i Halmstad, pratade om vetenskap för lärande, om vetenskaplig progression, om hur man kan medvetandegöra ett kritiskt förhållningssätt. Hon pratade om att omsätta vetenskap i praktiken, att använda vetenskapsteori och ett vetenskapligt arbetssätt kopplat till förskolläraryrket. För att koppla samman yrkes- och utbildningspraktik får studenter på förskollärarutbildningen under T6 inventera undersökningsområden tillsammans med lärare ute på sin VFU-plats. I samband med detta så läser de vetenskapsteori- och metod och gör efter det en systematisk litteraturstudie på ett av undersökningsområdena som de identifierat. Terminen efter det läser de en kurs som handlar om verksamhetsutveckling och auktionsforskning och i samband med det så skriver de sitt examensarbete. Det verkar vara ett väldigt bra sätt att knyta ihop utbildning och praktik och ett sätt för studenterna att faktiskt se hur man kan arbeta med forskning för verksamhetsutveckling i praktiken.

Kan inte låta bli att avsluta med att skriva att även jag fick möjlighet att dela med mig av tankar och resultat från projektet ”Vad är utbildning på vetenskaplig grund”. Fick äran att vara sista punkt i programmet och det kändes faktiskt riktigt bra, många saker som tagits upp under nätverksträffens två dagar återspeglades i det som vi sett i vår undersökning. Bland annat att forskningen på den egna institutionen många gånger är osynlig för studenterna under utbildningen, vilket Pernilla Nilsson tog upp. Annika Elm Fristorp pratade om hur de arbetar med att koppla forskningspraktiken till den kommande yrkespraktiken. Ika, Pernilla och Annika belyste alla vikten av samarbete, och inte bara samarbete för sakens skull utan kvalitet i samarbete.

Nästa gång verkar det som att det är Högskolan Väst som ska ta tag i stafettpinnen och ordna nätverksträff, undrar vilket tema det blir då?

Ett nytt försök att undervisa många

Vårterminen 2014 började biblioteket, i samarbete med kurslärarna, köra en ny modell för undervisningen i litteratursökning på Omvårdnadsprogrammets tredje termin. Antalet studenter är ca 100, vilket gör att det är svårt att med befintlig personal ge undervisning med kvalitet, dvs som gör att studenterna faktiskt lär sig något och inte bara sitter av tid. En av modellerna vi har prövat har vi kallat ”Peer Education”. Den fungerade ganska bra under några år, men bland annat pga att kursen har ändrat karaktär kände vi att det var dags att prova något nytt.

Modellen vi har prövat den här terminen skulle kunna kallas ”storföreläsning med efterföljande Hands-on”. Det går ut på att alla ca 100 studenter får gå på en serie föreläsningar om informations- och litteratursökning med inriktning på vetenskapliga texter. Så snart som möjligt därefter (samma vecka) får samtliga studenter i grupper om ca 16 gå på en ”Hands-on”, där de får arbeta självständigt med sina sökningar i närvaro av en bibliotekarie och en kurslärare. Eftersom arbetet med litteratursökning och arbetet med problemformulering hela tiden går in i varandra är det bra att ha både ämneskunnig personal och bibliotekspersonal närvarande så att studenterna kan få hjälp med problem i sökprocessen i samma stund som de dyker upp.

Efter Hands-ontillfällena får studenterna jobba på egen hand ca en vecka, varefter de kan gå på en ”grupphandledning” om de vill utan krav på föranmälan. Även vid detta tillfälle finns både bibliotekspersonal och kurslärare tillgänglig för studenterna.
Det känns som att denna modell fungerar bra. Det är svårt att veta hur stor skillnad den gör, men när jag har pratat med studenterna under processens gång tycker jag det verkar som att de har lärt sig ganska mycket om hur man får fram det material de behöver för att kunna skriva sina arbeten.

/Pär Hyberg

Vad är utbildning på vetenskaplig grund?

Ja, det är frågan som vi undersökt i ett projekt tillsammans med AKL. Vi har intervjuat lärare, studenter och bibliotekarier för att se hur de olika grupperna möts i en utbildning på vetenskaplig grund. Något svar på frågan har vi inte direkt, men vi har skrivit en rapport som vi tror kan användas som diskussionsunderlag, eller bara läsas av de som vill höra mer om hur lärare, studenter och bibliotekarier resonerar kring ämnet.

Rapporten finns här: http://dspace.mah.se/handle/2043/17011