LILAC 2019 – The Information Literacy Conference

Tillsammans med min kollega Markus Svensson hade jag nöjet att delta vid årets LILAC konferens som hölls vid University of Nottingham, 24-26 april. Det var tre intensiva dagar på det vackert gröna campuset utanför själva staden. 

Som alltid står information literacy i centrum för denna konferens. Årets tema bjöd på en breddning av begreppet literacitet och vi fick bl.a. genom de tre olika keynote speakers höra om detta i olika sammanhang. 

Sandeep Mahal (Director, Nottingham UNESCO City of Literature): Love Literacy, Love Libraries – Om betydelsen vad tillgång till bibliotek faktiskt kan göra för en människa under olika skeenden i livet. Sandeep berättade också om Nottinghams fantastiska satsningar och om det nya biblioteket mitt i centrum.

Ruth Carlyle (Head of Library & Knowledge Services and Technology Enhanced Learning for the Midlands and the East of England): Health literacy: information literacy for life  – I dag har vi tillgång till mycket information och kan t.o.m. läsa våra journaler. Undersökningar visar dock hur svårt det är för vanliga människor att förstå informationen, fortfarande idag 2019.

Allison Littlejohn (Dean (Learning & Teaching) of the College of Social Sciences, University of Glasgow): [Un]intended consequences of educational change: The need to focus on literacy development – Om hur viktigt det är med informationskompetens i dagens skolor/utbildningssystem och att det behövs fokuseras mer på detta.

En röd tråd årets konferensprogram är att det pratas mycet om digitala kurser, blended learning och integrering i lärplattformar.  Här vill jag verkligen nämna The Open University och tipsa alla som inte känner till dem att spana in deras verksamhet. Deras utbildningar är populära världen över och når många personer. Konceptet är distansutbildningar med “supported open learning”.  Jag tror också att många andra brittiska lärosäten inspireras av dem och deras utveckling av online material.

Laura Woods, University of Huddersfield
Seizing the opportunity: creating a library module on the university’s new virtual learning system.

Lorrie Evans och Karen Sobel, University of Colorado, Denver.
When the library one-shot goes online: what to let go, what to keep, what to build.

Vill även puffa för Kartlstads UB:s nya onliekurs i Canvas: Akademisk informationskompetens (tyvärr missade vi deras presentation om arbetet med kursen p.g.a. flygstrejken.  Eriksson, M-L, Borg, L. All inclusive – creating a web course in Academic Information Literacy and its effects on library teaching

Data literacitet och utveckling av stöd till doktorander var andra aktuella ämnen under LILAC 2019. När det gäller det sistnämnda är det tydligt att engelska PhD students är mer “studenter” än våra doktorander i Sverige. Exempelvis har de inte har anställningskrav på samma sätt som här och forskarutbildningen är något kortare. Intressant att höra om onliemoduler, workshops men även “coffebreaks” för doktorander i biblioteket. Flera bibliotek som bygger om, eller nytt, verkar satsa på särskilda ytor/rum just för PhD students.  

Jones, J. & Bennett, A. Exploring the ‘how and the now’ of online learning for PGT students.

Workman, L., Phillips, D., Burnett, E. & Leurs, G. Making them an offer they can’t refuse: using informal networks to enhance IL offering for PhD students. (Se. abstrakt s. 86).

Läs fler inlägg om LILAC2019: 
https://blogg.mah.se/ihuvudetpabibliotekarien/2019/08/13/lilac-2019-the-information-literacy-conference-part-2/

Creating Knowledge 2018 – Beyond information literacy: Navigating an Ever-Evolving Library Landscape

Vingsted, Danmark 6-8 juni
Det var första gången jag deltog på Creating Knowledge.
Konferensen levde upp till namnet; genomsyrades av lärande  och hur lärande kan skapas på olika sätt, men också vikten av “navigering” i användandet av ny kompetens, nya tekniker samt interaktion med våra användare på nya sätt!

 Genomtänkt möblering för en mer aktiv konferens:
Under de gemensamma delarna satt vi i denna sal. Gruppdiskussioner och även sång(!) kring dessa mindre bord. Skönt att aktivera sig och inte bara lyssna. Dessutom ett bra sätt att lära känna andra konferensdeltagare.

 

Tracks!
Hela konferensen följde dessa tre spår:

#New skills
#New technologies
#New ways to interact with
   and engage our patrons

 

 

 

 

Under dag två hade vi också ett open space tillfälle där alla fick bidra frågor de vill diskutera eller problematisera kring de olika spåren/teman.

 

Workshops!
Se hela programmet här: http://creatingknowledge.dk/program/
Det var inte helt lätt att välja, men jag kryssade runt bland ämnen som: UX, Co-creating, AI, Open Science, Moocs, doktorandstöd.  Nedan kort om några bidrag som väckte mitt intresse extra mycket:

FRILUX-ing  har blivit ett nytt verb på Universitetsbiblioteket i Oslo!
Det är det numera praxis att  konsekvent använda användarupplevelse / UX metoder för att sätta användarens behov i centrum när nya tjänster ska utvecklas. Frilux är en designmetod särskilt anpassad för bibliotekarier! Läs mer om FRILUX-ing och ladda ner gratis verktyg: https://www.frilux.no/ 

NVivo Courses in the Library: Working to Create the Library Services of Tomorrow. Ibland är det bra att åka på konferens för att upptäcka att andra har samma utmaningar som oss själva! Att biblioteket tar sig an tjänster som inte riktigt har någon naturlig hemvist, ger oss ett mervärde!

Co-redefining and co-creating Academic literacies in PhD education
Projekt vid Umeå universitetsbibliotek; ny workshopsserie tillsammans med  Studieverkstaden: Write grow glow: A workshop series for PhD studentsSamarbete och sammanhang är viktig. Informationskompetens ska inte bara handla om resurser och verktyg, utan mer vara  en “springbräda” som stimulerar doktorandernas kritiska tänkande när de blir forskare.

Keynotes
Nina Bonderup Dohn, Professor, MA, Ph.D, dr.phil, University of Southern Denmark.  Knowledge and competence for a networked world (ppt-slides)
Dagens samhälle kan ses som ett stort nätverk, både tekniskt och socialt. Det räcker inte att ha kompetens om olika saker, du måste också ha kompetens att fungera i detta näterk. Det här betyder bl.a. att olika kunskaper måste flyttas (av dig) till olika kontexter och nya sammanhang. 

Christian T. Lystbæk, Assoc. Professor, Ph.D., Aarhus University
Co-creating libraries? Who should be drawing the map of the library landscape? (abstrakt)
Co- creating är ett begrepp som utmanar befintliga roller/ förhållanden mellan “producenter” och “konsumenter” av tjänster. Tjänsterna bör skapas tillsammans snarare än var för sig.  “Co-creating” är ett nytt begrepp, men dess grundtanke bygger på gamla ideal såsom demokratiskt medborgarskap och ett civilt samhälle. Christian pratar inspiererande om hur de låtit användare varit med och föreslå nya tjänster på Aarhus Universitetsbibliotek. Detta skulle kunna ses som en “mini-demokrati” på biblioteket 🙂 

Imran Rashid, Bestselling Author, Specialist in General Medicine, Founder of ‘Centre for Healthy Digitalization’. Lost in Automation – How Digitalization is Transforming our Biological, Psychological, and Social Needs (video)

Att skapa kunskap kommer inte att vara nog i framtiden – det krävs ett: VARFÖR-HUR-NÄR.
Nästa avsnitt,  Netflix – bra exempel #motivation #ability #trigger

Den digitalisering som skett de senaste tio åren, har inte fokuserat så mycket på människor utan främst på teknik menar Rashid! Att ständigt vara interaktiva med vår mobiler, gör att vårt sociala beteende och vår hjärna förändras!

Sammanfattningsvis:
Creative Knowledge är ett bra sätt att få veta mer om saker som är på gång inom biblioteksvärlden i Norden. Visst en del om mycket, lite om annat, något var nytt. Uppskattar att organsatörerna jobbat med att skapa interaktion och aktivitet, dock var vissa annonserade workshops mer föredrag. Co-creation är väldigt populärt i den nordiska biblioteksvärlden just nu. Men jag undrar om det bara är på Malmö universitetsbibliotek vi skapar tillsammans med forskare? #forskarnasgalleri 

Vad står först på min lista att undersöka närmare?
Svar: FRILUX-ing 

Besöket på Trapholt var något extra 🙂  http://www.trapholt.dk/ 

/Kristina Ericson

Engaging students with research data management – the modular approach

En intressant workshop som jag deltog i på LILAC 2017 var Claire Sewell´s:
Engaging students with research data management – the modular approach

Claire Sewell, University of Cambridge berättade på ett inspirerande sätt hur hon jobbat med att lära doktorander och masterstudenter hantera sin forskningsdata. Hennes koncept känns vinnande och hållbart då hon mixar att använda förberedda (moduler) som lätt kan plockas upp och användas, samtidigt som hon är väldigt noga med att målgruppsanpassa varje enskilt tillfälle. Några tips från Claire är att använda relevanta exempel (fråga vad deltagarna är intresserade av) samt att ta reda på vad som är nödvändigast för dem att veta just nu (dvs. berätta inte allt du kan om forskningsdata på en gång).

  • Talk to your audience about their needs
  • Make the workshop meaningful
  • Attainable level of learning
  • Make learning a group activity
  • Allow your audience to be an active participant in shaping the workshop

Självklart hade hon under sin workshop planerat in lärande gruppaktiviteter och vi fick själva i små grupper bygga ihop en workshop i data research management.

Från Claire’s workshop tar jag med mig hur man på ett strukturerat och sätt kan förbereda sig (genom färdiga moduler) för att sedan målgruppsanpassa och vara spontan/flexibel vid själva tillfället. Det känns både roligt, tidseffektivt och pedagogiskt tydligt. Att skapa modulerna kräver inledningsvis ett merarbete, men det utmanar oss som undervisare att vara tydliga med vad vi lär ut och dessutom dela upp innehållet i lagom stora delar “moduler”. Det är också bra att varva moduler av olika karaktär (teori, praktisk övning, osv.) Under workshopen kommer vi också in på vikten av att återanvända material (som andra gjort) i sin undervisning för att spara tid. Det finns mycket bra material där ute och vi behöver inte göra om allting själva. Jag tänker att många av dessa tips är saker som kan appliceras på undervisning allmänt (det behöver alltså inte vara just hantering av forskningsdata som ska läras ut).
Till sist tar jag även med mig några praktiska “hands on” tips att visa doktorander; exempelvis hur man sparar/arkiverar sin data på ett systematiskt sätt – det kan du också göra eftersom Claire generöst delar med sig av dessa i sin presentation!

LILAC 2017 – doktorandstöd och reflektion

Även jag hade glädjen att delta vid årets LILAC konferens, 10 -12 april.
Att vara med på LILAC var mycket roligt och inspirerande. Trots geografiskt avstånd är det i mångt och mycket samma frågor, utmaningar och dilemman vi står inför på de olika universitets- och högskolebiblioteken. Det var tre intensiva dagar vid det nybyggda Swansea City Bay Campus, där jag gick på intressanta föredrag, workshops och själv presenterade ett paper. Jag träffade förstås också många trevliga och intressanta bibliotekarier!
Framtidens informationskompetens diskuterades och min kollega Jessica Zaar har bloggat om keynote speaker Alan Carbery´s presentation och inlägg i debatten; Real world critical information literacy!?

Tydliga teman för årets konferens var bl.a.: doktorandstöd, reflektion, forskningsdata och forskning. Våra två bidrag från Malmö om doktorandstöd och reflektion låg således i tiden. Här skriver jag kort om dessa.

PhD student support at the Library : from generic courses to contextual learning. (Kristina Ericson)

Jag presenterade hur vi på Malmö högskolas bibliotek i projektform, jobbat med att utveckla vårt stöd till doktorander och varför vi ansåg att en förändring behövdes. Läs mer om projektet.
Respons som jag fick under min presentation var att många vara nyfikna/intresserade hur vi arbetat med förändring inspirerade av aktionsforskning. Ytterligare feedback från andra lärosäten är att doktorander föredrar valbarhet och vill ha den flexibilitet som onlinekurser (material) ger. Men de är också i behov av individuell hjälp, samt uppskattar att träffas live tillsammans med andra doktorander (doktorandgemenskap). Det känns som att vi är inne på rätt spår här i Malmö, när vi tagit fasta på kontextuellt lärande. Men jag anser att vi bör går vidare med och utveckla delar av vårt utbud så att det är tillgängligt online. Inspiration kan särskilt hämtas från lärosäten som profilerar sig på distansutbildning.
Presentation och abstrakt:  http://dspace.mah.se/handle/2043/22488

 

Posterpresentation: Improving information literacy instruction through reflection (Jessica Zaar, Jenny Magnusson, Åsa Tosting)

På Malmö högskolas bibliotek har vi under ett par års tid jobbat med modellen “Reflective teaching”, se gärna tidigare blogginlägg där du även hittar det frågeformulär vi använder: Reflekterande undervisning. På LILAC hade vi en posterpresentation om arbetat med att utveckla vår undervisning i informationskompetens, genom självreflektion. Tankar från konferensen som jag tar med mig är att vi kommit ganska långt här i Malmö.  Jag deltog exempelvis på en workshop om reflektion och där pratade de flesta enbart om studenternas reflektion och arbetet med att få in och utvärdera denna.  Även om några hade erfarenhet av självreflektion, så uppfattade jag inte som att någon gjort det på samma strukturerade sätt som oss. Brist på tid när det gäller att reflektera över sin undervisning var något som lyftes och därför var många intresserade av vår ”modell” som ju är väldigt tidseffektiv med hjälp av formuläret. Coachande samtal var också något som väckte märkbart intresse. Även posterns design fick också mycket beröm 🙂
Poster och abstrakt: http://dspace.mah.se/handle/2043/22489

 


Presentationer/abstrakt från konferensen kan läsas här: http://www.lilacconference.com/lilac-archive/lilac-2017-1

Jag kommer att blogga om några fler intressanta presentationer från LILAC. 
Läs gärna: Engaging students with research data management – the modular approach

Till sist kan jag varmt rekommendera att åka till konferensen! 
Nästa år blir det i Liverpool 🙂 

Arbetsblad – ett verktyg för att jobba med sökord

För drygt två år sedan började jag på allvar att skriva anteckningar/reflektioner efter varje undervisningstillfälle. De har i sig gett mig en hel del insikter, inte minst sedan vi på Malmö högskolas bibliotek började arbeta med metoden Reflective Teaching.

Workshop med en genomgång följt av att studenterna själva söker inför en uppgift eller uppsats är den vanligaste undervisningsformen. Något som blev väldigt tydligt när jag tittat på mina anteckningar var hur jag under flera workshops stressade förbi den del av genomgången som handlade om hur man jobbar med sina sökord. Jag tipsade lite allmänt om synonymer och uppslagsverk, mind mapping och studenterna var märkbart förvirrade, några uppvisade uppgivenhet och fixade inte ”övergången” från genomgång till egen sökning. Det kändes aldrig helt bra – det skavde! Jag bestämde mig för att ta tag i denna ömma punkt och ge just arbeten med sökorden mer tid – eftersom det var så tydligt att det var svårt! Detta var också något jag fick bekräftat i samtal med flera lärare.

Under denna tid träffade jag mest studenter på utbildningarna inom datavetenskap och jag märkte att flera av dem tyckte att en mind map för hand verkade lite flummigt. Att föra loggbok i ett textdokument och arbeta metodiskt var däremot något som de vara vana vid. För att skapa en känsla av struktur, meningsfullhet och metod, uppmanade jag studenterna att föra loggbok över sin informationssökning – för att inte glömma bort hur, var och (inte minst) vilka sökord de redan testat. Men det saknades ett tydligt arbetsredskap att ge dem för att jobba metodiskt just med sökorden. Jag funderade på en del användbart material som jag sett när jag var på utbyte vid RMIT University, Melbourne. Där jobbade de bl.a. med ett ”Worksheet” för att på ett strukturerat sätt arbeta med sökord.

Arbetsblad_exempel

Kort efter detta testade jag att ge studenterna detta “Worksheet” från RMIT som ett alternativ. Jag använde det även tillsammans med min kollega Lena Wennerholm och vi kom fram till att det vore bra att ha ett arbetsblad i egen design, vilket resulterade i följande: Arbetsblad_exempel (design by Lena W). Vid workshopen fick studenterna se på arbetsbladet med en frågeställning och ifyllda sökord. De fick tryckta exemplar av arbetsbladet, men vi uppmanade dem att ladda ner och direkt börja jobba med arbetsbladet digitalt. Arbetsbladet fanns redan uppladdat i deras kurs i Lärplattformen I’ts Learning.

Sammanfattningsvis: Istället för att stressa förbi sökordsproblematiken, lägger jag numera stor vikt vid sökord när jag träffar studenter. Det har varit intressant att utveckla denna idé med min kollega Lena Wennerholm. Vi upplever att vi fått respons från både studenter och lärare! Det underlättar verkligen att ha arbetsbladet som ett konkret verktyg att presentera och ge till studenterna. Använd det gärna! Arbetsblad

 

Ny Sökguide – flexibelt lärande och integration i ämnesundervisning?

18-19 november deltog jag på NGL (Next Generation Learning) 2015
NGL – inbegriper en vision på lärande baserat på kollaboration och dialog med hjälp av innovation anpassat till varje individ, oavsett inlärningsstil, livssituation och anledning till studier. NGL åsyftar utvecklingen av pedagogik med stöd och hjälp av teknik och hur vi kan nyttja dagens och morgondagens teknik för att ta itu med och lösa pedagogiska utmaningar. Läs gärna mer: NGL2015

Det fanns många intressanta föredrag att välja på under konferensen, som också gav mig möjlighet att reflektera över undervisning i informationskompetens och studenternas lärande. Inte minst har jag funderat mycket på det informella lärandet som hela tiden sker runtomkring oss. Hur det påverkar vår vardag men också yrkesliv och studier – hur dessa flyter ihop och påverkar varandra, om det så är en app eller en vana. I dagens digitala värld finns en frihet att lära oss saker när vi själva vill. I en studiesituation kan vi kalla det för flexibelt lärande och begrepp som ”Flipped classroom” är numera bekant för de flesta.
Hur bra är vi på biblioteken att nyttja de digitala möjligheterna i vår undervisning? Jag tror att många “kör på” lite som vanligt när vi träffar framförallt nya studenter. Vi klarar inte av att utelämna något viktigt/intressant – men vill inte heller att studenterna ska bli uttråkade och/eller dränkta av all information. Ett liknande exempel är workshopen med en alltför lång ”startsträcka” (p.g.a. en lång introduktion av bibliotekarien) som gör att vi inte tycks nå fram till det viktiga. Samtidigt vill ämneslärarna gärna att studenterna får en personlig kontakt och vi bibliotekarier säger inte gärna nej till ett undervisningstillfälle.

Kan vi med de möjligheter som faktiskt finns idag skapa ett flexibelt lärande och samtidigt möta studenterna personligt? Är vi redo att släppa traditionella undervisningsformer och tänka framåt även i praktiken? Under konferensen presenterades en ny sökguide som jag ser framemot att undersöka närmare och förhoppningsvis använda mig av under 2016. Inspirerad och nyfiken är jag redan!

Sökguide_AnnaL

 

En ny sökguide från
Anna-Lindhbiblioteket
presenterades vid NGL 2015
http://sokguidealb.com
Lanserades: 14/12 2015

 

 

  • Anna–Lindhbiblioteket, har två it-pedagoger och en bibliotekarie under 2015 arbetat med en nätbaserat guide i informationssökning och vetenskapligt skrivande. Guiden är uppbygd av moduler (text, bild, film) som kan användas tillsammans eller var för sig. Tanken är att guiden ska vara ett stöd för att integrera informationskomeptens i utbildningarna på Försvarshögskolan. De olika modulerna kan integreras direkt i lärplattformen.
  • Sökguiden har cc-licens och redan befintliga ”sökguider” från Göteborgs UB och även Norge har återanvänds. Läs mer om:  rättigheter till sökguiden.
  • Det finns tips, ”lathundar” och förslag på upplägg i kurs, för lärarna, läs mer om:  användarguider.

Sökguiden innehåller ett koncept som paketerats och presenteras med ett tydligt mål för progression. Att sätta upp lärandemål, stegvis skulle bli lättare och, tror jag, bättre förstås av studenterna. Självklart är det inte meningen att en sökguide ska ersätta all form av undervisning där bibliotekarier medverkar under utbildningarna. Om studenterna har haft möjlighet att skaffa sig förkunskaper som krävs för att utveckla sin informationskompetens, blir utgångspunkten på vår en pedagogiska insats en annan när vi möter dem i klassrummet.

Stödprogram – hjälp i läs- och skrivarbetet

Det kan underlätta att höra text istället för att bara läsa med ögonen.
Att skriva, stava och bygga korrekta meningar är för många studenter en utmaning.
Vi på Malmö högskola är därför glada att kunna erbjuda stödprogram som hjälp i läs- och skrivarbetet.

Skolon6SKOLON
Via plattformen SKOLON kan ALLA studententer (och personal) ladda ner  talsyntes- och avancerade stavningsprogram på svenska och engelska till sin egen dator.

Vill du testa själv?
Stödprogrammen finns redan på samtliga studentdatorer.
Vill du veta mer om programmen, läs här: stödprogram.
Vill du ha ett konto på SKOLON för att ladda ner programmen till din egen dator?
Hör av dig till oss på talbok@mah.se

 

Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll

Jag vill tipsa om detta fantastiska nätverk till alla som jobbar med pedagogisk verksamhet på högskole- och universitetsbibliotek!  Nätverket har en plattform på facebook – gå gärna med om du inte redan gjort det.  I nätverket kan vi utbyta erfarenheter och idéer med ”kollegor” på andra lärosäten runt om i landet. Kort sagt – inspirerande, kul, matnyttigt och omvärldsbevakande – allt  i ett! Något som bör nämnas är att nätverket drivs helt av intresse och alltså inte har extern finansiering.

Nätverksträff i Uppsala
10-11 november 2014 hölls den första nätverksträffen, i Uppsala på Carolina Rediviva.
Temat denna gång var utvärdering av undervisning i informationskompetens. Det var mycket intressanta dagar och givande presentationer. Nedan har jag lagt upp länkar till presentationerna (de som finns tillgängliga) så att även ni som inte är med på Facebook också kan ta del av dem.

Allmänna intryck från mig är att det var mycket givande och roligt att träffa andra som jobbar och brinner för pedagogiska frågor. Det ger ett mervärde att få ta del av andras erfarenheter och perspektiv när det gäller att utvärdera kvaliteten på undervisningen i informationskompetens. I Malmö befinner vi oss i en omorganisation, där vi av förståeliga skäl  tittar mycket på oss själva – kanske kände jag därför att det var extra viktigt att mitt i detta lyfta blicken och få inspiration av vad och hur andra gör. Vi har mycket att lära av varandra när det gäller utvärdering tror jag! Det var också intressant att höra mer om UKÄ:s utvärderingar och vad de bär med sig och hur (om) det på verkar oss inom biblioteket. Jag känner att jag fick med mig både ganska stora mer visionära tankar, samt en del väldigt praktiska “hands on” tips som kan testas direkt.

Presentationer:
UKÄ och kvalitetsutvärderingar – utvärdering för lärande och utbildning
Mona Fjellström, Universitetspedagogik & lärandestöd, Umeå universitet.

Studentreflektioner – vad lär vi oss av dem? 
Cecilia Falk, Universitetsbiblioteket, Luleå

Erfarenheter av utvärderingar av bibliotekens resurser vid Högskolan Gävle
Mats Brenner, Högskolebiblioteket, Gävle
Se även ”Självskattningsblanketten

Metoder och verktyg för utvärdering av informationskompetens – ett avslutat och ett pågående projekt
Lena Landgren, Universitetsbiblioteket, Lund
Se även: Slutrapport och Verktygslåda

Alumniundersökning – nyttan av IK i arbetslivet
Christina Brage, Universitetsbiblioteket, Linköping

Om förändringar i UKÄs utvärderingar
Åsa Kettis, Enheten för kvalitetsutveckling och universitetspedagogik, Uppsala universitet
Presentation saknas ännu!

Hur berör UKÄ:s utvärderingar högskolebiblioteken? Några exempel
Malin Utter, Högskolebiblioteket, Borås
Presentation saknas ännu!

Vi diskuterade även en del andra projekt, bl.a. detta:
Högskolebibliotek och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen.

 

Var fanns pedagogiken?

Den 23 maj deltog jag på en temadag för hållbart och inkluderande lärande här på Malmö högskola. En mycket intressant dag, med talare från högskolan, men också gästföreläsare från bl.a. University of East London och Erik Arroy, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS. Breddad rekrytering och hur vi i högskolan pedagogiskt möter stundernas olika behov, var några av de frågor som stod i fokus.

Som bibliotekarie på Malmö högskola möter jag dagligen studenter i olika pedagogiska sammanhang och därför väcktes för mig en hel del tankar, inte minst kring vem som har ansvaret i en pedagogisk lärandesituation? Minnen och starka känslor från mitt eget första studieår på universitetet dök upp. Det där första året när jag plötsligt blev varse att ansvaret för lärandet låg helt och hållet hos mig själv – upprepade ”misslyckanden” som jag beskrivit som bristande kompetens i högskolestudier hos mig själv, utan att ställa frågan: var fanns pedagogiken?

Det är mitten av 90-talet och jag börjar läsa Kulturvetarlinjen vid Umeå Universitet, min första riktiga kurs är Historia A. Jag kommer direkt från gymnasiet till universitetet och hade gått ut med höga betyg (i Historia hade jag 5:a). Men när jag nu börjar läsa historia på universitetet kuggar jag på tenta efter tenta! Jag är inte van vid alla dessa självstudier, eller att läsa på engelska. Det är inte bara jag som har det tufft att klara studierna – flera kursare hoppar av och ger upp. Vi matas med kunskapsstoff, men ingen förklarar och vissa föreläsare läser i princip utantill från kurslitteraturen. En lärare sticker ut och ger oss uppgifter som vi förstår. Samma lärare råkar lite så där i förbifarten upplysa oss om att ”ja, det är märkligt men det är bara på universitetet som man inte behöver ett enda poäng pedagogik för att undervisa”. (Än idag minns jag hur paff jag blev över detta! Så här i efterhand undrar jag om det var en slump att han själv hade hoppat av från lärarutbildningen en gång i tiden?). Från olika håll fick jag också höra att ”det tar tid att lära sig plugga på universitetet”. Jag var envis och redde ut situationen under samma termin med omtentor och restuppgifter – men mycket annat blev lidande när allt som betydde något var att klara nästa tenta! En bit in i terminen började vi ha seminarium, det kändes lite ”flummigt” och ovant, men jag fick en känsla av att jag lärde mig mer än av tentaplugget. Terminen avslutades med uppsatsskrivning och det gick jättebra, fast jag satt förstås uppe hela natten innan deadline och skrev!

I ljuset av temadagens diskussioner om högskolepedagogik (och Erik Arroys föredrag i synnerhet) ser jag plötsligt resan jag gjorde det där första året på ett nytt sätt och jag kan tycka att den på många vis var onödig! Ja, jag lärde mig att ”plugga rätt” och skriva VG på tentor – men tänk om jag istället möts av en pedagogik som fått mig att vilja plugga för att lära för livet & utveckla både kunskap och tänkande, och inte bara gett mig fokus att klara mina poäng? Varför såg jag det som självklart att det var jag som var dålig/trög/och inte förstod? Istället för att ifrågasätta pedagogiken, eller avsaknaden av den? Ett svar på den frågan tror jag är tradition. Vi håller inom akademin helt enkelt fast vid ett sätt att lära som är konservativt och inte har ändrats mycket genom åren om man tittar på föreläsningen till sin form. Studenten ska lära sig av föreläsaren och matas med information punkt slut. Eller?

”Studentens lärande i centrum. SFS om pedagogik i högskolan”
Erik Arroy utgår från den rapport som Sveriges förenade studentkårer publicerade efter en utförlig enkätundersökning bland Sveriges studenter under 2012. Rapporten är också understödd av fakta och forskning kring högskolepedagogik:  ”Studentens lärande i centrum. SFS om pedagogik i högskolan”. Den tar upp kvaliteten på högskolepedagogiken ur ett studentperspektiv:

Studentens lärande i centrum. SFS om pedagogik i högskolan
När jag läser det första kapitlet i rapporten går understrykningspennan varm – det är så mycket som jag känner igen från min egen studietid! En sak inser jag, det var inte alls någon kvalitet jag fick det där första året…det var kunskapsöverföring och ”learning by doing”.

I dag är det jag själv som är ”pedagogen”. Numera har jag faktiskt några poäng i högeskolepedagogik, men att undervisa i informationssökning var något jag började med utan att ha just detta. Precis som många andra har jag utvecklat mitt undervisande genom ”trial and error” men också (vilket inte ska underskattas) erfarenhetsutbyte och diskussioner med kollegor. Om jag ska knyta ihop temadagen så känns det viktigt att titta på den pedagogiska situationen och lärandet. Det kan konstateras att:

  • Vi lär på olika sätt och därför borde olika sätt att lära ut också välkomnas.
  • De uppsatta lärandemålen på en kurs kanske inte alltid  behöver uppfyllas på exakt samma vis av allla?
  • Examinationen är ett tillfälle för lärande och studenter är med och skapar kunskap i klassrummet.
  • Vem har ansvaret för lärandet? Givetvis måste du som student ta ansvar för ditt eget lärande, men har läraren då inte ansvaret för en god kvalitet på pedagogiken?
  • Studentaktivt lärande kräver engagemang både från lärare och studenter!
  • Vad kan göras för att överbrygga gapet mellan lärarnas krav och studenternas förkunskaper? (frågan lånad från Bo Norlund & Svante Lingärdes föredrag om akademiskt skrivande, men jag tycker det passar in även i ett bredare utbildningsperspektiv).

Till sist vill jag tipsa alla om att läsa SFS:s rapport och diskutera med varandra!