ChALS – Creativity at work!

ChALS Graphic Recording

Den 27 september var vi fyra kollegor från Mah-biblioteket som var på ChALS i Göteborg. Chalmers bibliotek håller årligen den här endagskonferensen, det här året under rubriken ”Creativity – at work!”. Konferensen tog 120 deltagare och var fulltecknad. Vi som var med från Malmö presenterade Studenternas Galleri (Jessica Zaar), Forskarnas Galleri (Sara Kjellberg), Disk-quiz (Lisa Bergenäs) och kompetensfredagar (Ewa Stenberg). Här är ett axplock från andras inspirerande föreläsningar under dagen.

Katarina Stetler, Kairos Future

  • Skrev 2015 boken Kreativ när piskan viner – Pusselbiten som saknas i Lean tillsammans med Magnus MackAldener.
  • Vad är det att vara ”effektiv”? Kanske vill vi istället vara TRÄFFektiva, träffa rätt med det vi gör?
  • Kreativitet handlar om tanke, medan Innovation handlar om görande

Carolina Engfelt och Anna Stigell, Stockholms UB

  • Biblioteket har börjat satsat mer på sökhandledning och talboksregistrering genom att bemanna ett så kallat handledningsbord från kl 9-17. Man erbjuder drop-in handledning alla vardagar  kl 9-16 (sökhandledning till kl 17). Stöd via digitala kanaler har också stärkts, t ex via chatt och widgets
  • Många positiva erfarenheter, men en negativ: schemaläggningsmonstret – fler aktiviteter att schemalägga än förut

Adam Lawrence, WorkPlayExperience

  • Tipsar om Global Sustainability Jam, som hålls världen runt första helgen i november. Delta eller sätt upp ett eget ”jam”!
  • Skillnaden mellan att svara på ett kreativt för slag med ”Ja, men…” eller ”Ja, och…”
  • Question the question before answering the question (citat föreläsaren)

Jonas Evertsson, Försäkringskassan

  • Försäkringskassan har ca 80 milj. kundmöten/år. Varför förändra en myndighet? Jo, både p g a omvärldens krav och för att utveckla individerna i organsiationen.
  • Ett talesätt, ”Culture eats strategy for breakfast”, säger att kulturen är det som bär en organisation, inte strategierna.
Utvärdering – Temperaturen på ChALS

Om du blev nyfiken och vill veta mer så hittar du de flesta av presentationerna från dagen här: https://chalmersuniversity.app.box.com/s/1opjwjw591bqjv6c24xmhfmo6dsg4ixs
Ni är såklart också välkomna att ta kontakt med oss! 

Real world critical information literacy!?

Den 10 – 12 april var jag på konferensen LILAC (Library Information Literacy Annual Conference) i Wales. Det var fullspäckade dagar med intressanta keynotes, givande presentationer och roliga workshops. Jag fick mycket tänkvärt och en hel del användbara tips med mig hem. I veckan delade jag med mig av mina erfarenheter i Team Undervisning och nu vill jag börja med att lyfta det tema och den föreläsning som väckte min nyfikenhet allra mest.

Alan Carbery (Associate Library Director, Champlain College, Vermont) var den keynote speaker som jag tyckte var mest inspirerande och väckte flest nya tankar kring vårt sätt att undervisa Information Literacy (IL). Hans presentation Authentic information literacy in a post-truth era finns att se i form av en inspelning från konferensen eller som en slideshow och båda ligger i LILAC arkivet från 2017. Om ni inte orkar se hela filmen så ta åtminstone en titt på hans slideshow som är ett exemplariskt sätt att använda bilder kombinerat med korta kärnfulla texter för att lyfta en presentation.

 Alan Carbery pratar om våra möjligheter att som bibliotekarier göra en verklig skillnad på lång sikt och kunna bidra till studenternas livslånga lärande “Real World critical information literacy”. Han lyfter att vårt sätt att undervisa Information Literacy (IL) är för bibliotekscentrerat och för akademiskt centrerat och att vi på olika sätt dessutom  förenklar verkligheten. Att undervisa IL handlar enligt Alan inte bara om biblioteket, att söka i databaser och att hitta information, utan även om att lära studenterna att ifrågasätta, att öppna upp för olika människors syn på verkligheten och att uppmuntra studenternas nyfikenhet. IL är inte bara något som behövs för att lyckas ta en examen utan något som behövs i det kommande arbetslivet och framförallt i det verkliga livet och världen vi lever i. Undervisningen i IL måste vara genuin, meningsfull (inte bara i uppsatsskrivandet) och autentisk.

Hur kan vi då hjälpa studenterna att lyckas i arbetslivet och ute i “verkligheten” och att långsiktigt bli källkritiska, medvetna demokratiska medborgare som tar sitt samhällsansvar? Hur går vi från ett bibliotekscentrerat synsätt till ett informationscentrerat synsätt?

Givetvis handlar detta mycket om hur vår organisation ser ut och hur vi har möjlighet att bli en integrerad del av undervisningen på vårt lärosäte. Alan Carbery säger själv att han är “the luckiest librarian ever” och med detta syftar han på att han och hans kollegor träffar alla studenter vid minst sju olika undervisningstillfällen under deras grundutbildning. Så är ju givetvis inte fallet för de flesta högskolebibliotekarier och det handlar därför om att tänka efter vad det är vi tycker är det viktigaste för studenterna att få med sig från oss. Vi kanske inte kan göra en skillnad för alla studenter, men vi har möjlighet att bestämma VAD vi vill fokusera på och vi har möjlighet att INSPIRERA lärare och studenter att själva vilja lära mer och gå utanför sin egen “bekvämlighetsbubbla”.

Här är några exempel på saker att ta upp med som vi skulle kunna bygga in vid de tillfällen vi möter studenterna.

  • Filterbubblan “A web of one”. Går det att komma ur denna bubbla? Visa TED-talk om detta och diskutera vad detta innebär.
  • Hur styrs dina Google sökningar? Göra övningar med studenterna där de får ta bort cookies och sen söka på olika ämnen (demokrati, nazism, katter etc.) och därefter på ett och samma ämne. Hur ser deras träffar ut? Låta dem söka från olika devices och jämföra.
  • Hur göra “bra” Google sökningar? Begränsa till site, frassökningar, se hur man kan se statistik etc.
  • Hur söka i Google Scholar mer effektivt?  Ge fördjupad sökkunskap och göra olika slags övningar.
  • Hjälpa studenterna att få syn på privilegier, fördomar och rasism i informationslandskapet. Använda olika sätt att få syn på detta som t.ex. bilder, historiskt material och politiska händelser.

Var kan jag “knycka” bilder fritt?

Jag vill här dela med mig av några tips på sidor där man laddar ner fria bilder. Inspirationen till detta fick jag under hösten då jag varit co-facilitator i en nätkurs som bland annat handlar om hur man använder och hittar öpFri bild på filmpna läranderesurser – Open Networked Learning.

Tipsen fokuserar på helt fria resurser (CC0, Creative Commons Zero, Public domain). Detta betyder att du varken behöver länka till var du hittat bilden eller ange upphovsman. Men några av tipsen kan innehålla andra former av Creative Commons licenser där du måste ange upphovsman och länka till denna. Information om vad som krävs för att få använda en bild finns på de olika resurssidorna. Du kan även läsa mer om de olika Creative Commons licenserna här.

  1. Flickr Creative Commons
    https://www.flickr.com/creativecommons/
  2. Freepik
    http://www.freepik.com/
  3. Google bilder
    Gå till “verktyg”—> “användningsrättigheter”—> ”som får användas” och välj sen endast CC eller CC0 bilder.
  4. Pexels
    https://www.pexels.com/
  5. Pixabay
    https://pixabay.com/
  6. Unsplash
    https://unsplash.com/
  7. Wikimedia commons
    https://commons.wikimedia.org/

Om dessa tips inte var tillräckligt för dig så finns en lista på ännu fler ställen där du hittar fria bilder i detta blogginlägg http://blog.sellfy.com/free-stock-images/

Avslutningsvis vill jag även tipsa om Jamendo som är ett ställe där man kan hitta massor av musik som är CC som du till exempel kan använda när du skapar egna öppna läranderesurser!

Lycka till med knyckandet!

Aktiverande metoder

På NU2016 var jag på ett blixttal om aktiverande metoder för djupare lärande som Anna Greta Nyström och Joachim Ramström från Åbo Akademi höll i. I detta blixttal lyftes ett informations- och kunskapssökande synsätt på lärande. En utgångspunkt för presentationen var att man ser människans hjärna som ett förråd för information och kunskap och att problemet många gånger är att lärandet är ritualartat och ytligt. Det problematiska med det ritualartade lärandet är att information endast går in i korttidsminnet och aldrig blir till kunskap och att förståelsen för ett fenomen förblir ytlig.

Många gånger utsätts studenterna för det som föreläsarna kallar för ”bulimipedagogik”. Med detta menar de att studenterna proppas fulla med faktakunskap som de sedan “kräker ur sig” vid tentamenstillfället och därefter glömmer bort. En annan risk är att lärarna fastnar i ”föreläsningsfällan”, det vill säga att man ser föreläsningsformen i sin ursprungliga form som det enda sättet att lära (ut). Föreläsningen som metod är gammal och från början handlade det om att läraren läste upp direkt ur en ursprungskälla för en grupp studenter som tog anteckningar. Idag går i stort sett alla ursprungskällor att få tag i för studenterna själva och föreläsningen som metod för inlärning är därför inte lika aktuell. Det är viktigare att studenterna lär sig hur de får tag i och värderar information och att de får en förståelsen för olika fenomen.

Aktiverande metoder är enligt föreläsarna därför ett sätt att hjälpa studenterna att lära sig mer på djupet och skapa förståelse för olika fenomen. Aktiverande metoder motsvarar det vi på Malmö högskola brukar prata om som studentaktivitet eller studentaktiva arbetsformer. Studentaktiva metoder går ut på att göra studenter mer delaktiga i en lärandeprocess som annars kan upplevas som passiv ur studentsynpunkt. I ett projekt som jag deltog i 2014, Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information, undersökte vi på vilket sätt studenterna aktivt kan involveras i undervisningen. Vår utgångspunkt var just att ökad delaktighet leder till en djupare förståelse hos studenterna för sitt eget lärande och en ökad insikt hos de som undervisar för hur studenter lär och hur deras kontext ser ut, vilket i det långa loppet leder till en större förståelse och en högre grad av djupinlärning.

Några av de aktiverande metoder som föreläsarna nämnde var; brainstorming, rollspel, mindmapping, moodboard, scamper, skattjakt, företagsprojekt, brainwriting, pecha kucha, 5 x varför?, Me-We-Us, empathy map, Einsteinmetoden, de Bono’s thinking hat, grow modellen och learning café. Jag valde att kolla upp några av dessa som jag inte kände till sen tidigare.

Scamper – En checklista för att få fart på kreativiteten och generera idéer för problemlösning och utveckling. Kolla den här filmen om du vill få en uppfattning om hur metoden fungerar.
Bildresultat för moodboard

Moodboard – Collage av material som beskriver stämningen eller känslan i en plats eller design. Främst använt i designprocessen men kan användas i olika slags konceptutveckling. Finns flera olika verktyg för att skapa moodboards.

De Bono’s thinking hats – Ett sätt att fokusera och förbättra tänkandet och uppmuntra kreativitet. De sex tänkarhattarna symboliserar olika sätt att tänka, och ska användas genom att man enskilt eller i grupp fokuserar på ett problem från sex olika perspektiv.  Läs boken av Edward de Bono

5 x Varför? – En förbättringsmetod där man ställer frågor om varför ett fel har uppstått och försöker komma fram till vad  grundorsaken är och hitta en lösning på problemet. Bra beskrivet i denna pdf från Borås stad.

Vill du ha fler tips eller läsa mer om brukarinvolvering och studentdelaktighet så kolla in de lästips om brukarinvolvering och studentdelaktighet som vi använde oss av i vårt projekt.

Undervisa tillgängligt!

Ett av de område jag valde att fokusera lite extra på under NU-konferensen 2016 var tillgänglighet och breddat deltagande. Jag och min kollega Helen Rasmussen höll i ett rundabordssamtal med utgångspunkt i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt vi deltagit i tillsammans med lärare från specialpedagogprogrammen på Malmö högskola – Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande. I samtalet diskuterade vi hur viktigt det är att tillgängliggöra ett vetenskapligt förhållningssätt, och som en del av detta vetenskapliga texter, för att studenterna ska känna sig delaktiga i den akademiska kulturen. Vi utgick i samtalet från en artikel vi skrivit tillsammans med lärarna Barbro Bruce och Lotta Anderson. I artikeln lyfter vi bland annat fram metoden Spanarverkstad som ett sätt att tillgängliggöra vetenskapliga texter.

Vår artikel Att kunna följa och förstå forskning på väg mot ett vetenskapligt förhållningssätt genom spaning finns att läsa i tidskriften Högskolepedagogisk debatt nr 1, 2016. Tidskriften ges ut av Högskolan i Kristianstad (HKR) och temat för detta nummer är “Undervisa tillgängligt”. I detta temanummer finns även en artikel av Pia Häggblom, samordnare för studenter med funktionsnedsättning på HKR,  som var en av de som presenterade på NU-konferensen. Hennes presentation och artikel handlar om att undervisa tillgängligt utifrån Universal Design som ett förhållningssätt för breddat deltagande. Jag blev inspirerad av Pias presentation och vill lära mig mer om detta förhållningssätt. Är ni nyfikna så är det en bra början att läsa Pias artikel. Jag har även läst artikeln av Claes Dahlqvist i samma nummer som handlar om hur HKR jobbar med anpassad litteratur för studenter med läsnedsättning och förslag på hur det kan bli bättre. Det är en bra beskrivning av det arbete som görs, framförallt på biblioteken.

Jag är imponerad av HKR:s arbete kring tillgänglighet på olika sätt. I mitt arbete med studenter med läsnedsättningar på Malmö högskola har jag och mina kollegor träffat på flera studenter som tidigare studerat vid HKR som uttryckt att de varit mycket nöjda med det stöd de fått. HKR verkar ha satsat medvetet på att tillgängliggöra sina utbildningar och prorektorns tankar kring breddad rekrytering och breddat deltagande, som ni inledningsvis kan läsa i ovan nämnda tidskrift, går i linje med detta. Jag och några av mina kollegor som arbetar med tillgänglighetsfrågor på Malmö högskolas biblioteket håller på att skriva ihop en checklista för att undervisa tillgängligt och jag tror att vi skulle ha mycket att lära från våra kollegor på Högskolan i Kristianstad. Jag hoppas därför på ett utbyte och samarbete kring tillgänglig undervisning inom kort!

Läs även tidigare nummer av Högskolepedagogisk debatt.

FISh – en modell för PBL arbete online

I mitt förra blogginlägg skrev jag om utmaningarna med att arbeta problembaserat i onlinekursen Open Networked Learning (ONL161). En av svårigheterna handlar om att göra onlinemöten i realtid effektiva och hitta former som engagerar hela gruppen. En annan utmaning är tekniken. I den PBL grupp jag tillhörde använde vi Adobe Connect som mötesverktyg när hela gruppen träffades. Vi upplevde alla teknikproblem i mötessituationerna och detta störde ibland effektiviteten. Det var också svårt att föra diskussioner på grund av eftersläpning i ljud som gjorde att det var svårt att ta och fördela ordet. Kanske hade Skype, Google Hangouts eller något annat mötesverktyg fungerat bättre, men jag tror att oavsett vilket verktyg man använder för synkrona möten online så kan det vara en utmaning.

För att PBL arbete online ska fungera är därför en tydlig modell att följa en bra början. I ONL kursen användes en modell som kalls FISh (Focus Investigate Share). Detta är en modell för PBL arbete såväl som individuell som i par och grupp. FISh modellen har utvecklats av Chrissi Nerantzi & Lars Uhlin (2012) och bilden är designad av Ellie Livermore.

Jag tror FISh modellen kan fungera bra om det finns en facilitator/gruppledare som styr upp arbetet och modererar online mötena till en början. En tydlig introduktion till modellen och PBL arbete som metod krävs för att arbetet ska fungera och att gruppen därefter på egen hand organiserar arbetet och fördelar ansvaret för olika moment och arbetsuppgifter. En viss förvirring är naturligt till en början men om man fokuserar på planering och organisation i uppstarten tror jag FISh modellen kan vara till stor hjälp i PBL arbetet.

Om du vill veta mer om FISh modellen och andra läraktiviteter i PBL arbetet på ONL161 kursen kan du läsa på denna sida.

Step 1: Focus

  • What do I/we see?
  • How do I/we understand what we see?
  • What do I/we need to find out more about?
  • Specify learning issues/intended learning outcomes!

Step 2: Investigate

  • How and where am I/are we going to find answers?
  • What will I do/who will do what and by when?
  • What main findings and solutions do I/we propose?

Step 3: Share

  • How am I/are we going to present my/our findings?
  • What do I/we want to share with the community?
  • How can I/we provide feedback to others?
  • What reflections do I have about my learning (and working with others)?

Open Networked Learning – PBL arbete online

Under våren har jag gått en öppen kurs på nätet som bygger på samarbete och nätverkande och att utforska hur problembaserat lärande (PBL) kan användas i en online lärandemiljö. Kursen heter Open Networked Learning (ONL161). Jag har under kursens gång haft en blogg där jag reflekterat och bloggat på engelska, eftersom det är en kurs som ges på engelska och med deltagare från hela världen. Några av de erfarenheter jag gjort och de ämnen jag bloggat om vill jag nu även dela med mig här.

Det första ämnet jag vill lyfta är utmaningarna med att arbeta problembaserat i en onlinekurs. I ONL161 kursen har jag som deltagare kunnat välja olika sätt att delta. Det vanligaste och mest kollaborativa sättet är att vara med i en PBL grupp där man arbetar med 5-10 kollegor med scenarier baserad på varje ämne i kursen, men man kan även välja att ta kursen helt oberoende av övriga deltagare. Jag valde att vara med i en PBL grupp för att se hur detta fungerar i en online situation och för att kunna dela erfarenheterna med kollegor från andra lärosäten i världen. I min PBL grupp var det både deltagare från några av de universitet som håller i kursen samt “open learners”. Jag och Mikael Björk (som representanter för VLM teamet respektive AKL) deltog på olika sätt för att spana på kursen och se om vi (Malmö högskola) skulle kunna tänka oss att göra något liknande eller vara med som organisatörer av kursen i framtiden.

I ett av mina första blogginlägg skriver jag om förvirringen som fanns när vi skulle sätta igång och arbeta i PBL grupperna. Denna förvirring la sig under kursens gång, men jag tyckte aldrig riktigt att arbetet fungerade så bra som jag önskat. Jag har arbetat problembaserat i båda de utbildningar jag gått för att bli lärare respektive bibliotekarie och har därför erfarenheter sen tidigare. Jag vet att det krävs ett väl genomtänkt arbetssätt och en struktur som ger trygghet i arbetsformen.

Efter att ha testat PBL arbete online och med en grupp som jag inte träffat på annat sätt vet jag nu att det krävs ännu mer struktur för att få problembaserat arbete online att bli lyckat. När det gäller den sociala delen av att tillhöra en grupp så kanske det räcker att man får till regelbundna möten online, men för att verkligen utnyttja PBL arbetets kollaborativa potential och skapa ett mervärde för gruppdeltagarna krävs det mer. I mitt nästa blogginlägg kommer jag att presentera en metod för hur man kan strukturera PBL arbete online – FISh modellen.

Malmöungdomars väg till arbete genom högskolestudier, MUVA

I höstas blev biblioteket inbjudet av Patricia Staaf, föreståndare för AKL (Centrum för akademiskt lärarskap), att delta vid ett högskoleövergripande möte om att utveckla ett samarbete mellan Malmö högskola och Malmö stad kring breddad rekrytering. Utifrån ett exempel från University of East London hade denna idé till ett gemensamt projekt för att följa Malmöungdomars väg genom hela utbildningssystemet växt fram.  Under hösten 2014 deltog jag och Pernilla Fröjdh, tillsammans med ett stort antal medarbetare från Malmö högskola och Malmö stad, i arbetet med att inventera vad som skulle krävas för ett sådant projekt och hur vi tillsammans kunde bygga vidare på befintlig kunskap och goda erfarenheter.

Visionen som finns för samarbetet är att det ska leda till en demokratiseringsprocess och ett bestående samarbete för att främja det livslånga lärandet. Målet är att:

  • Förstå och förändra strukturer
  • Kunna mäta och förstå effekter av olika insatser/interventioner
  • Öka antalet Malmöungdomar som går till högre utbildning
  • Öka Malmöungdomars inträde på arbetsmarknaden

Kortsiktigt är målet att genom ökad kunskap och förståelse effektivisera och vidareutveckla samarbeten mellan staden och högskolan i syfte att bredda rekryteringen och underlätta övergången till högskolestudier. Målet kommer att brytas ner i delmål som formuleras för varje delprojekt.

I ett första steg kommer MUVA att fungera som paraplyorganisation för ett antal mindre delprojekt som görs inom ramen för respektive organisations ordinarie verksamhet. Tre delprojekt är i nuläget klara:

  • Fortsatt kartläggning av aktiviteter för att fördjupa och strukturera den samverkan som finns.
  • Fortsatt arbete kring gemensamma data och om möjligt ta fram ett IT-stöd som gör det möjligt att följa elevers resultat från grundskola till arbetsliv.
  • Kritisk granskning av fyra delar i processen som löper genom utbildningssystemet/ut i arbetslivet: Genomströmning, drop-outs, övergångar mellan utbildningsstadier/arbetsliv samt validering (Vägledarnätverket SamSyv).

I ett andra steg tar MUVA formen av ett större forsknings- och utvecklingsprojekt som kräver extern finansiering, exempelvis EU-medel. För detta behöver politiker och näringsliv involveras och inget är ännu beslutat om hur denna del av projektet kommer att se ut.

Jag och Pernilla kommer att fortsätta följa projektet och delta vid de möten som organiseras. Vi vet inte ännu om, eller i vilken utsträckning, vi kommer att delta i något av de olika delprojekten, men hoppas kunna fortsätta bidra med vår kompetens och våra erfarenheter i diskussioner och samtal.

 

Workshop studentinvolvering

Som avslutning på denna workshop fick deltagarna svara på frågan; Vad tar du med dig? Och nu var det så äntligen dags för en post-it övning!

Större medvetenhet om studenternas möjligheter till involvering, mer samproduktion, kloka reflektioner och idéer från kollegor, tidslinjer som visualisering till studenter och konkreta tips är några av de saker som vi tar med oss!

Utvärdering workshop

Medieverkstadens invigning

Fredagen 10 april invigdes så äntligen Medieverkstaden!

Redan vecka 9 smygstartade verksamheten i Malmö högskolas nya medieverkstad, placerad i Orkanenbiblioteket i rum C 527, i närheten av studieverkstad och AKL. Till verkstaden välkomnas både lärare och studenter som har frågor om digitala former för lärande och undervisning.  Hit kan man komma med frågor och funderingar kring flippade klassrum, digitala examinationer, inspelat kursmaterial m.m. för att få tips och råd och ta del av andras erfarenheter i syfte att ”utveckla användandet av IKT som pedagogiskt redskap”: en av högskolans strategiska satsningar 2014 – 2016.  Utgångspunkten är pedagogisk och verkstaden bemannas gemensamt av AKL och BIT.

Medieverkstaden är öppen för drop-in besök 13 – 16 måndag, tisdag och onsdag. Utöver det finns möjlighet att boka tider för att arbeta med mindre utvecklingsprojekt.

Missade du invigningen? Kolla in bildspelet och se alla som var där och minglade.