Design thinking under två dagar i juni

Under 2018 har vi i team undervisning ett särskilt fokus på kompetensutveckling och utvecklande av vår undervisning i käll- och sökkritik, något som avspeglas i vår gemensamma handlingsplan. Under året har vi kompetensutvecklat oss bl.a. genom att läsa och diskutera gemensam litteratur (Sökkritik och algoritmers synlighet, Empowering students to make sense of an information-saturated world) . Vi har också bjudit in Marie Gustafsson Friberger som höll i en workshop där fokus var på sökkritik i en högre utbildningskontext.

En ytterligare sak som jag tänkte skriva om i detta blogginlägg är att vi i teamet ägnade två dagar åt att utveckla vår undervisning i käll- och sökkritik genom metoden “Design thinking på en dag”. Metoden kan användas för att utveckla  program, tjänster och annat och vi tänkte att det skulle vara spännande att se om metoden kunde fungera för att utveckla vår undervisning. Metoden tog oss stegvis genom designprocessen, från definition av utmaning fram till ett möjligt undervisningsupplägg/ något vi vill testa i undervisningssammangang. Min erfarenhet är att metoden fungerade bra men att arbetsprocessen var väldigt krävande och intensiv. Med facit i hand hade vi kunnat göra några justeringar i upplägget för att det skulle kunna fungera ännu bättre. Men på det stora hela tycker jag att det var kul att arbeta så intensivt tillsammans, att ha möjlighet att avsätta så mycket sammanhållen tid till ett ändamål. Att gå från idé till ett möjligt undervisningsupplägg och få feed-back på det av kollegor som inte varit med i processen var väldigt värdefullt. Att få testa sina tankar utan att de är helt färdiga, få feed-back och  sedan kunna modifiera igen. I den grupp som har arbetade i valde vi att utforma ett helt undervisningsupplägg i ALC-anda (Active Learning Classroom). Vi använde oss av post-it lappar för att planera upplägget vilket var ett bra sätt att visualisera det vi ville göra och post-it lapparna gjorde det också lättare för oss att flytta och designa om upplägget under arbetsprocessen. Här nedan ser ni delar av resultatet. Hoppas på att vi kan testa något av det i höst! Tack alla kollegor för en inspirerande, intensiv och rolig arbetsprocess 🙂

/Jenny Magnusson

60 6:e klassare till biblioteket!

I onsdags träffade min kollega och jag 60 st 6:eklassare från Munkhätteskolan och Johannesskolan i Malmö. Besöket på biblioteket var en del av det etablerade projektet I5 (Inspiration 5) som är en del av Malmö universitets arbete med breddad rekrytering. Projektet syftar till att väcka intresse för universitetssstudier redan i tidig ålder.

Att få möjlighet att träffa dessa elever känns både roligt och viktigt och jag blev väldigt glad över deras nyfikenhet (de ställde många bra frågor). Jag blev såklart  även påmind om hur utmanande men också givande det är att vara lärare för barn i den åldern.

För att eleverna skulle få möjlighet at bekanta sig med bibliotekets olika delar och verksamheter så satte vi samman ett frågeformulär som vi kallade utmaning Orkanen. Denna utmaning klarade såklart eleverna galant!

Hoppas att besöket på universitet har väckt nyfikenhet hos eleverna och att flera av dem väljer att studera  här eller på annat lärosäte om några år!

/ Jenny Magnusson

Kollegialt erfarenhetsutbyte i form av en variant på Open Space

För någon vecka sen bjöd vi in skolbibliotekarier från Malmös grund- och gymnasieskolor till Malmö universitet för ett kollegialt erfarenhetsutbyte i form av en variant på Open space. Ett tillfälle där vi som deltog fick möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter kring följande tre teman; “Sök- och källkritik”, “Digitalt lärande” och “Bibliotekarien som mellanhand mellan elever/studenter och lärare”. Det blev intressanta diskussioner med perspektiv från grund-, gymnasie- och högskolekontext.
Tillfället anordnades tillsammans med Pedagogisk inspiration Malmö och är ett av flera kollegiala lärandetillfällen som vi arrangerat under åren.

Här är några bilder som ger lite inblick i vad vi pratade om.

Tack till alla som deltog 🙂

/Jenny Magnusson

Kreativa möten och samtal- två metoder.

Hur får man till kreativa möten och samtal? Vad finns det för verktyg/ hjälpmedel? Jag har i flera fall inspirerats av metoder som jag har hämtat från metodbanken.se. På sidan fick jag tips om två verktyg som vi använt oss av vid möten i team undervisning på biblioteket. Ett av dem är att använda sig av fotokort som utgångspunkt för att öppna upp för diskussioner, tankar, reflektioner. Att starta reflektioner eller tankar utifrån en bild kan vara ett sätt att öppna upp för diskussioner på nya och kreativa sätt, att möjliggöra för att tänka på annat sätt, nytt sätt än vad man brukar. Min erfarenhet är att det är väldigt lustfyllt också. Fotokorten vi använde kommer från Resultatbolaget.

Vi har även provat att utvärdera ett teammöte genom att använda kort med frågor ur Mötesleken (från Facilitatorhuset). Kortleken består av 49 kort uppdelade på fyra kategorier av frågor (tydlighet, delaktighet, kreativitet och efter mötet). Ett bra sätt att möjliggöra för reflektion och samtal om olika aspekter av ett möte, tex för att öka kreativiteten kan vi göra mer av…, den fysiska/mentala närvaron på mötet var…,  hur väl disponerade vi mötestiden?, hur kan vi förbättra nästa möte.

Prova Vetja 🙂  / Jenny Magnusson

)

Dokumentera sökningar

Ibland ingår det i studenternas uppgifter att de ska dokumentera sina sökningar. Ofta finns det ingen mall för hur detta ska göras utan det är ganska fritt. Ibland finns det instruktioner över vad som ska ingå, tex sökord, sökvägar och begränsningar. Men om det inte finns någon mall på hur det ska se ut hur kan det då se ut?  När jag söker runt lite på nätet så hittar jag olika förslag, till exempel denna mall via KIBs sökguide. Hittar även en tabell via Göteborgs universitets lärplattform, GUL och en beskrivande text via Anna Lindh- bibliotekets sökguide.

Efter att ha kollat igenom de olika varianterna så provade jag att utforma ett lite enklare formulär vilket jag och min kollega Lotta Wogensen testade att använda vid ett undervisningstillfälle i förra veckan. Studenterna vi träffade skulle söka efter tidigare forskning till sitt examensarbete.

Vi använde formuläret tillsammans med arbetsbladet för att jobba med sökord som en kollega bloggat om tidigare. Arbetsbladet för sökord fungerade jättebra (tror att jag måste skriva ett enskilt blogginlägg om det vid annat tillfälle) men formuläret/arbetsbladet för att dokumentera sökningar föll inte lika väl ut. Kanske beror det på att studenterna inte var tvungna att dokumentera sina sökningar eller för att det var för tidigt i processen, de hade fullt upp med att identifiera bra databaser och sökord samt kolla igenom träfflistor. Att dokumentera kommer då i andra hand. MEN jag tror på formuläret tillsammans med arbetsbladet för sökord. Det blir ett stöd för studenterna. Det som händer vid undervisningstillfället tillsammans med oss dokumenteras vilket möjliggör för studenterna att gå tillbaka till det när de vid senare tillfälle återupptar sina sökningar. Det blir också ett sätt att visualisera steg i sökprocessen. Vilka sökord som fungerar, hur dessa kan kombineras, vilka databaser som är relevanta och på vilka sätt sökorden används i dessa. Jag tror att vi kan jobba vidare med dessa dokument och fundera på hur de kan användas i olika sammanhang där vi möter studenter som är i behov av olika typer av stöd i sin informationssökning. 

Källkritikens dag…

Fick höra av en kollega att det i tisdags (13/3) var källkritikens dag, en dag som jag missade helt att uppmärksamma men det kanske inte är så konstigt, tydligen instiftades den just i år på initiativ av Metros Viralgranskaren. Förra veckan kom pressmeddelandet från Regeringen om att förtydliga och förstärka skolbibliotekets roll i skolors arbete bl.a. i arbetet med källkritik och digital kompetens http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner-och-kursplaner/ Ett välkommet beslut som jag hoppas kommer att sätta mer fokus på frågan som är högst aktuell just nu. Utbildning har en stor roll att fylla här och jag tänker på alla lärare och blivande lärare som jag hoppas tar sig an denna stora och viktiga utmaning tillsammans med sina elever. Och att de i detta arbete ser skolbiblioteket och skolbibliotekarien som en pedagogisk resurs. Vi bibliotekarier som arbetar med lärarutbildningen här på Malmö högskola har varit ute och diskuterat dessa frågor med programråden och ser fram emot en fortsatt diskussion och samarbete i dessa frågor. Återkommer längre fram med uppdatering om hur detta arbete fortlöper!

“Det är ett explorativt utvecklingsarbete där varken målet (vad som ska läras ut) eller vägen (hur man gör det på ett bra sätt) är tydliga ännu. Men det är spännande”

Nyligen var jag med och genomförde bibliotekets första undervisningspass kring att hitta forskningsdata. Inom ramen för ett projekt kring forskningsdata var vi tre som förberett två timmar där vi blandade genomgångar med egen sökning. Deltagarna var studenter från kriminologiprogrammets femte termin och målet var att förbereda inför kandidatuppsatsskrivandet nästkommande termin. Inom kriminologi används ofta olika typer av data som andra samlat in, t.ex. myndighetsstatistik eller stora enkätundersökningar där trygghetsfrågor är inkluderade. Vi försökte fokusera på data producerad och tillgängliggjord av forskare, även om gränserna är flytande.

Efter en allmän introduktion med avstamp ifrån öppen myndighetsdata (ett exempel var London Datastore) exemplifierade vi forskningsdata genom att visa SND:s söktjänst och en utvald post och dess data (som var tillgänglig för nedladdning). Därefter visades Re3data.org och studenterna fick söka runt efter ämnesrelevanta dataarkiv. Efter pausen tittade vi på Data Citation Index (DCI) i Web of Science. En önskad visning av DCI var upprinnelsen till passet, men vi kände att ämnet behövde mer introduktion och kontext.

Under passet var kursansvarig lärare med, vilket gjorde att vi kunde få en återkoppling efteråt och studenterna kunde fråga kring uppsatsskrivande. På det hela taget var vi nöjda, men det är som alltid svårt att veta hur det togs emot, speciellt som det främst skulle inspirera tankarna kring den kommande uppsatskursen. Forskningsdata som område är spretigt och därmed även undervisning i ämnet. Vi pratade efteråt om att hitta fler sammanhängande trådar så fler moment kan bindas samman för ökad förståelse. Det är ett explorativt utvecklingsarbete där varken målet (vad som ska läras ut) eller vägen (hur man gör det på ett bra sätt) är tydliga ännu. Men det är spännande.

Jonas Fransson, gästbloggare som genomförde undervisningspasset tillsammans med Pablo Tapia Lagunas och Karin Sedvall.

Guided inquiry

I måndags hade jag och min kollega Jessica Zaar förmånen att få deltaga vid ett kompetensutvecklingstillfälle om Guided Inquiry (GI) som arrangerades av Pedagogisk inspiration Malmö. Vi var flera bibliotekarier från skolvärlden, från grundskolan till högskolan, som träffades för att bland annat ta del av Lena Fogelberg Carlssons erfarenheter av att arbeta med GI. Lena berättade om sitt eget förhållningssätt till och hur hon arbetar med GI, om GI som ett koncept med en mängd variationer.

Jag blir tilltalad av att se GI som ett förhållningssätt istället för metod (som det också kan ses som). Ett förhållningssätt som jag kan ha med i olika sammanhang och situationer. I handledning, i informationsdisk, i undervisning. Där jag på ett tydligt sätt möter studenterna och deras frågor i deras informationssökningsprocess.

Men jag vill gärna tänka mer på hur jag på flera sätt kan använda GI som förhållningssätt i min kontext på högskolan. Kan det vara något att sprida vidare till handledare som möter studenter i uppsatsskrivandet? Annat? Tänker på pbl, på utmaningsbaserat lärande, på ett forskande arbetssätt. Ja jag ser många möjligheter som jag tänker att jag får fundera vidare på.

En annan intressant fråga som Lena ställde var frågan om hur informationsvetenskapen kan bli en del av och/ eller ett komplement till den pedagogiska kontexten. All forskning som finns om elever och informationssökning, hur kan den bli ett innehåll i kurserna på lärarutbildningen till exempel? En intressant artikel som vi läste inför tillfället är den här: Lundh, Anna & Sundin, Olof (2006). Lärare och informationskompetens Från utbildningspraktik till yrkespraktik. Dansk biblioteksForskning : tidsskrift for informations- og kulturformidling. 2:3, s. 5-14 tio är gammal men väldigt intressant fortfarande och jag är oerhört nyfiken på hur läget ser ut idag. Står sig resultaten från studien fortfarande eller har det hänt något med tanke på ny lärarutbildning och 1:e lärare ute på skolorna? Det skulle vara oerhört intressant att få möjlighet att diskutera artikeln med lärare och/eller studenter på lärarutbildningen. Kanke ska föreslå en Spanarverkstad? 🙂

Ett litet blogginlägg i semestertider

Tomt i biblioteket, glest i korridoren, snart dags för semester. Innan jag går har jag lovat mig själv att skriva ett blogginlägg. Det går sådär men så plötsligt kom jag att tänka på att jag skulle kunna dela med mig av någon erfarenhet från NU-konferensen som ägde rum för ca en månad sedan här i Malmö. Förutom de erfarenheter som jag gjorde tillsammans med mina kollegor Hanna och Martina då vi höll i en workshop på temat “Låt studenterna bli mer delaktiga i din undervisning!” så tror jag nästan att det var det arbetet med aktiv studentmedverkan som Alexis Engström, pedagogisk utvecklare på Uppsala universitet, berättade om som väckte min nyfikenhet allra mest.  Han berättade bland annat om hur de hade arrangerat tävlingar för studenter, där studenterna skulle skicka in förslag för hur deras utbildning skulle kunna bli bättre. Förslagen har de samlat och kan läsas här http://www.uu.se/digitalAssets/550/550990_3bidrag-studenttavling-2015.pdf. Jag vill gärna veta mer och kommer att gå in och spana på deras webbplats där de samlat tankar om hur man kan arbeta med aktiv studentmedverkan. Här kan man också ta del av olika goda exempel. Gör det du med 🙂

Trevlig sommar!

Spanarverkstäder på Malmö högskola på temat guided inquiry

Som vi tidigare berättat om här i bloggen så har vi sedan en tid tillbaka ett samarbete med Pedagogisk inspiration i Malmö som bland annat har resulterat i att vi anordnat två Teachmeet där vi bjudit in bibliotekarier (och några lärare) från grund- och gymnasieskolor i Malmö. För att tag sedan bjöd vi in till ytterligare en möjlighet för kollegialt lärande, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Denna gång utifrån gemensam läsning och diskussion i form av en Spanarverkstad.

Texten vi spanade på är tagen ur antologin “Bortom förlägenheten” är skriven av ämnesläraren Håkan Dahlberg och har titeln “Vad är egentligen guided inquiry?”. Resultatet blev givande diskussioner som förhoppningsvis kommer att fortsätta ute på skolorna. Nästa Spanarverkstad blir den 4:e april.