Systematiska översikter inom utbildningsvetenskap

Under våren och försommaren har vi bibliotekarier som undervisar på lärarutbildningarna riktat (delar av 😊) vår nyfikenhet och uppmärksamhet mot systematiska sökningar och systematiska översikter inom fältet utbildningsvetenskap. Detta mot bakgrund av ökad efterfrågan från forskare som vill ha vårt stöd i samband med litteratursökningar när de ska göra systematiska översikter. För våra kollegor som jobbar inom det medicinska och vårdvetenskapliga området är metoder för systematiska sökningar betydligt mer välkända och etablerade än vad det är för oss bibliotekarier som träffar forskare och studenter från det utbildningsvetenskapliga området. Så här finns lyckligtvis mycket kunskaper ”in house” att hämta.  Sen ska vi inte sticka under stol med att vi hade önskat oss motsvarande MESH-termer inom utbildningsvetenskap (nej thesaurus i ERIC är inte lika stringent 😊) samt en motsvarighet till SBU:s metodbok. Att strukturera sin frågeställning efter modellen PICO (Population, Intervention, Control, Outcome) låter sig inte heller alltid göras lika lätt inom utbildning och pedagogik. 

En naturlig samverkanspartner i detta arbete är myndigheten Skolforskningsinstitutet.   Skolforskningsinstitutet gör systematiska översikter av praktiknära forskning om förskola och skola samt fördelar medel till sådan forskning genom utlysningar. Förutom att läsa deras publicerade översikter, för att bekanta oss med metoden systematiska sökningar, så har vi haft ett möte via Skype med deras informationsspecialister. Det blev ett samtal som bl.a. handlade om arbetsprocesser och utmaningar. Kontakten har lett fram till att vi, tillsammans med bibliotekarier från andra lärarutbildningsbibliotek, i oktober kommer att åka till Skolforskningsinstitutet i Stockholm på en fortbildningsdag om just systematiska sökningar.  Vi återkommer om det! Nu ska vi först ha en skön sommarledighet med så lite systematik och struktur som möjligt. Trevlig sommar! /Helen Rasmussen

Best of 2016

Dags att sammanfatta årets pedagogiska höjdpunkter på biblioteket. Här ser ni min högst personliga lista:

Årets utbyte med kolleger från andra bibliotek: Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll hade träff den 17-18 november i Norrköping. Här sammanstrålar representanter från Sveriges lärosäten som brinner för undervisning i att söka, värdera och använda information. Temat för årets träff var Hur organiserar vi vår undervisning? Inspiration från hur andra bibliotek tänker och diskuterar  kring bibliotekets undervisning kom med hem till Malmö.

Årets digitala lärresurs 1: (egenproducerad): Vad är peer review? Kort film producerad och skapad av kollegan Pernilla Fröjdh här på Malmö högskola. https://youtu.be/vSp6A-uMvII
Årets digitala lärresurs 2: Bra filmer producerade vid North Carolina State University (NCSU) som vi använt vid ett flertal undervisningstillfällen. Olika infallsvinklar på informationshantering såsom Understanding Scholarly Sources. http://www.lib.ncsu.edu/tutorials/

Årets undervisning: Var för studenter som skriver sitt första självständiga arbete på lärarutbildningen. Att ge studenterna verktyg och vägledning att hitta fram till vetenskapliga texter kopplade till spännande pedagogiska frågeställningar.

Årets begrepp: Digital närvaro (källa: Linnéuniversitetet). Ett bra begrepp när vi pratar om att synliggöra våra resurser och vårt stöd digitalt.

Årets checklista: Checklistan Att undervisa tillgängligt på biblioteket som vi tog fram som ett stöd och inspirationsmaterial för oss som undervisar och handleder studenter på Malmö högskolas bibliotek. Vad behöver vi tänka på för att undervisningen ska bli tillgänglig även för studenter med funktionsnedsättning?

Årets frustration: Datorsalarna i Niagara. De nyaste datorsalarna på högskolan funkar inte alls som lärmiljö för undervisning i informationssökning. Funderar på hur vi kan föreslå förslag till förbättringar…

Årets halleluja moment: När vi medverkade på specialpedagog/speciallärarutbildningen
och fick lyssna på studenternas val av artikel till Spanarverkstad och hur detta väckte lust till fortsatt sökning och fördjupning. (vilket vi sedan byggde vår nästa föreläsning på). Kunskapstörstande och sökivriga studenter!

Årets happening som är här för att stanna: Uppesittarkväll på biblioteket.

Årets rekord: Över 100 studenter sökte sig till biblioteket för att få introduktion till talböcker.

Årets sökstrategi/sökmetod: Systematisk sökning. Något som sakta men säkert verkar sprida sig från medicin/omvårdnadsutbildningarna till samhällsvetenskapliga utbildningar.

Årets vanligaste fråga från studenter: Hur vet jag om denna text är vetenskaplig?

I kristallkulan för 2017 ser jag ett ökat antal digitala lärresurser producerade vid Malmö högskola. Bland mycket, mycket annat J

Att “packa upp” vetenskaplig text.

Biblioteket har sedan många år ett nära och bra samarbete med specialpedagog/speciallärarutbildningen här på Malmö högskola. För några år sedan var biblioteket en del i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som leddes av lektorerna Lotta Anderson och Barbro Bruce på dessa program. Projektet gick under namnet  Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande – att generera och granska kunskap i samverkan med fältet . Ett av projektets syfte var att utveckla pedagogiska metoder för att ta tillvara och vetenskapligt förädla studenternas praktiskpedagogiska erfarenheter.  Lärarna ville att studenterna skulle ges förutsättningar för att kunna bemästra det akademiska språket, det vill säga att kunna läsa, förstå och uttrycka sig vetenskapligt. En metod som introducerades för att utmana studenterna i att samtala utifrån vetenskapliga texter var Spanarverkstad. En metod som man har kunnat läsa om tidigare här på bloggen:
http://blogg.mah.se/ihuvudetpabibliotekarien/2013/01/30/spanarverkstad-for-att-komma-i-kontakt-med-vetenskapliga-texter/.

I förra veckan träffade vi nya studenter på specialpedagogiska utbildningarna som introducerades till metoden Spanarverkstad. Nytt för i år var att studenterna fått läsa artikeln Att kunna följa och förstå forskning på väg mot ett vetenskapligt förhållningssätt genom spaning skriven av mig och min kollega Jessica Zaar tillsammans med ovan nämnda Barbro Bruce och Lotta Anderson. Artikeln publicerades i tidskriften Högskolepedagogisk debatt nr 1 2016.
Här skriver vi om Spanarverkstad som metod för att “packa upp” vetenskapliga texter.  Studenterna får i artikeln läsa denna formulering som handlar om deras egna lärande:”Deras grundutbildning och erfarenheter från skolans praxisfält kan, när det kombineras med ett vetenskapligt förhållningssätt, utvecklas till beprövad erfarenhet som vilar på vetenskaplig grund. Det akademiska språket, som kännetecknas av transparens, exakthet och enkelhet måste “packas upp” och översättas, eller snarare omsättas, i ett vardagsnära professionsspråk.” (s. 88) Gillar skarpt att studenterna får insyn i hur lärarna motiverar och resonerar kring studenternas lärande och hur ambitionen med att utforma en utbildning som ska vila på vetenskaplig grund är tydlig. Fram för mer “metadiskussioner” om lärande med studenterna!

 

 

Är vi förlägna?

På min att-göra-lista nästa vecka står att jag ska ta läsa ett kapitel ur nya antologin Bortom förlägenheten – bibliotekariens pedagogiska roll i utveckling, utgiven av Kungliga biblioteket. (Ordvalet “förlägenhet” väcker i sig min nyfikenhet…) Antologin tar upp ett brett spektra på bibliotekets pedagogiska verksamhet utifrån 15 personliga texter skrivna utifrån olika biblioteksperspektiv.

Den 3 mars är vi några från Malmö högskolas bibliotek som ska spana på kapitlet Vad är egentligen guided inquiry?  Detta ska vi göra tillsammans med  skolbibliotekarier från Malmö stad. Ser framemot att lära mig mer om begreppet och vad det står för. Ber att få återkomma! 🙂
Länk till antologin som pdf.bortom_stor

Tema sökord

Bild från Linnéuniversitetets bibliotek
Bild från Linnéuniversitetets bibliotek

Ibland kan det vara svårt att hitta rätt termer för att få ett bra sökresultat och hitta de där mest relevanta artiklarna eller böckerna. Vår erfarenhet som bibliotekarier är att det där med sökord är ett stort problem för studenter som ska söka information. Det visar sig inte minst i den analys biblioteket gjorde av handledningsbokningar som inkommit till biblioteket, där studenterna ska beskriva sitt problem. Här är två exempel på studentröster som illustrerar detta:

  • Har helt enkelt inte hittat något som behandlar ämnet. Utgår från att det finns, men att jag använder fel sökord eller något sånt.
  • Problemet är att hitta tillräckligt specifika sökord och hitta rätt termer på engelska.

Team pedagogisk verksamhet (som jobbar med pedagogisk utveckling på BIT) anordnade för ett tag sedan ett pedagogiskt café på tema sökord där alla på biblioteket bjöds in till diskussion och reflektion kring just sökord. Hur vi kan öka studenternas förståelse för vikten av att lägga tid på att välja sökord och inte enbart välja de ord som man först kommer att tänka på?

Vi började med att lägga problemen på bordet; vad upplever vi som bibliotekarier är problematiskt i mötet med studenterna när det handlar om sökord? Här är några svar:

  • Studenten skriver hela frågeställningen i databasens sökfält (typisk Googlesökning).
  • Att förklara varför de spelar roll är problematiskt ibland.
  • Man kan verka flummig när man föreslår en brainstorming och de bara vill ha “de rätta sökorden”.
  • Förklara att det tar tid. Trial and error. Finns ingen perfekt sökning på en gång.
  • Att få studenten att tänka i vidare begrepp – kanske inte kan hitta exakt det de vill.
  • När studenten fastnat i en term (som kan vara helt korrekt inom disciplinen och när vi föreslår något annat).
  • Det tar tid att sätta sig in i ett specifikt ämne. Svårt när studenten har bråttom och är otålig.

 Vi fortsatte sedan med gruppdiskussioner; hur kan vi skapa läraktiviteter där studenterna tränas i att välja sökord och att förstå att detta är viktigt? Här kommer några förslag:

Grupp 1:
Studenterna får läsa en artikel som de fritt får tagga med nyckelord. Samla upp nyckelorden i en gemensam mindmap/kluster. Studenterna testar att sök på dessa nyckelord t.ex. i Summon eller i ämnesdatabas. Hittar de artikeln? Varför, varför inte? Kolla de ämnesord som artikeln har! Testa i andra databaser, fyll på med ämnesord i mindmapen. Fånga upp de kontrollerade ämnesorden i t.ex. ERIC.

Grupp 2:
Fokus ligger på studentaktivitet. Studenterna ”brainstormar” på egen hand sökord kring sin frågeställning. Studenterna får en matris där de får fylla i de sökord de hittat och anvisningar om att tänka bredare/snävare. De byter matris med grannen och får/ger feedback på sökorden. Bibliotekarien förklarar databasens ”språk” – tesaurus, ämnesord mm. Studenterna testar sina ord i databaserna. (studentaktivitet). Hur funkade orden? – kort diskussion. Studenterna kompletterar matrisen med nya sökord de hitta via thesaurus, ämnesord mm. (studentaktivitet). Studenterna söker i databaserna igen och kombinerar sökorden på olika sätt. (studentaktivitet)

Grupp 3:
För att skapa en förförståelse innan vi träffar studenterna vill vi prova metoden flipped classroom, dvs. att studenterna får ta del av lärobjekt (exempelvis film/webbsida) innan som behandlar sökordstemat. Fokus på träffen ska ligga på studentaktivitet.
Alt 1: Testa att utgå från en rubrik/löpsedel i stil med ”forskning visar att…” Låta studenterna hitta forskningen bakom. Spåna kring nyckelbärande ord, frågeställning, ämnesord.
Alt 2: Börja med egen sökning, sen låta dem skriva ner frågor/problem, sen ha en genomgång och sen låta dem söka om. Reflektera om resultatet blir annorlunda.

Som en stor bonus denna dag så hade vi besök av en kollega från Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Linda Grandsjö, som var här för att skugga en bibliotekarie. Linda delade med sig av ett exempel som hon använt sig av för att skapa en diskussion om sökord med studenterna. Linda kommer inom kort att dela med sig av sitt exempel här i vår blogg.

Samtal om studentaktivt lärande

Vi har åter igen nöjet att presentera en gästbloggare här i bloggen. Denna gång är det Pernilla Severson, pedagogisk utvecklare på AKL och fil.dr i medie- och kommunikationsvetenskap, som gästbloggar:

Den 28/11 var det meningen att workshops skulle ges om studentaktiva arbetsformer. Men för alla högskolegemensamma insatser (kurser, seminarier, konferenser) verkar det som att medarbetare behöver fokusera på de mer omedelbart verksamhetsnära aktiviteterna ute på institutionerna och i arbetslagen. För den här workshop-insatsen innebar det att vi blev för få för att kunna göra en meningsfull insats tillsammans (fem är gränsen). För att ta tillvara på planeringsarbete som gjorts av oss på AKL och de insatser som BIT planerade göras på workshopen, kommer här utdrag ur det samtal vi hade om studentaktiva arbetsformer.

Vid mötet fokuserade vi på två delar som är högaktuella för oss. Den ena delen gäller lokaler, där AKL kommer att flytta upp till biblioteket och där vi behöver lära känna varandras verksamheter för att skapa det gemensamma. Den andra delen av mötet gällde studentaktiva arbetsformer mer specifikt, där vi ville börja ett samtal kring vad det är, hur det görs, vem som gör det, varför det görs och hur det går att skapa arenor för och kring.

När det gäller lokaler försökte vi att att tänka integration med fokus på studentaktiva arbetsformer. Det var ganska svårt. Vi hamnade gärna i erfarenheter sedan innan (vad är det vi egentligen kan påverka?) och kopplade på rätt mycket processer och strukturer för gemensam planering och innehållsmässig samstämmig inriktning. Här är ett värdefullt bidrag de återkommande konceptens betydelse. Men trots allt landade vi ändå i att det för att jobba med studentaktiva arbetsformer behövs lokaler i form av prova på-platser, särskilt då i kombinationen storsamling-salar och grupparbetsplatser. Vi pratade också en hel del om aktiviteter som skapar gemensam identitet i lokalerna för oss.

Vi började mötesdelen om studentaktiva arbetsformer med en brainstorming-process, att bara lista allt vi kom att tänka på. Det landade i väldigt många studentaktiva arbetsformer som konkreta exempel: knytkonferens, associationsövning, casemetodik, peer learning, peer assessment, peer educators, minikonferens, ateljésamtal, miniföreläsning, studenter som planerar lektion, att använda nya medier, spanarverkstad, brainstorming, grupparbete, poster, alumni, mentorskap, öppet samtal, knyta studier till yrkesliv, göra tidskrift, kritiska vänner, handledning, kritisk reflektion, storytelling, dilemma, film både göra och titta, labbar, sökverkstad, forumspel, teatersport, portfolio, debatt, paneldebatt, forskare som student.

Men vad betyder allt det här? Är studentaktiva arbetsformer process eller form? Kanske är det ett begrepp som man kan använda på olika sätt. Det är en avgörande form för vissa. Men i en föreläsning så kanske inte huvudingrediensen är det studentaktiva.

Vi gick över till Strategi2020. Frågan kom upp: vad är det man vill ska hända med de studentaktiva arbetsformerna? Svaren som kom var att det ska bli en outcome, att studenterna lär sig bättre, genom att få många möjligheter att omvandla det presenterade till kunskap, att aktivt få införliva det i tankestruktur, att vara med i djupinriktat lärande utifrån förförståelse. Allt detta ska leda till förändring, att skapa och omskapa mellan gammalt och nytt. Det nämndes saker som att “Du minns mycket mer om du är aktiv” och “För att förklara något, så måste man förstå”.

Det studentaktiva – lärande, arbetsformer, processer eller vad man nu vill kalla det – handlar om att visa att och jobba efter att problematiserandet är centralt. Det handlar om att skapa bättre kvalitet på utbildning.

I vårt samtal rörde vi vid många spänningar. En sak gällde att “Ibland verkar det som en kamp mellan student och lärare”, att det är någon som måste vinna, där läraren “förlorar” genom att arbeta med studentaktiva arbetsformer. Men frågan är vad en lärare förlorar på att studenterna lär sig bättre och tillägnar sig ett kritiskt förhållningssätt.

Vi fångade upp begreppet “gränsöverskridande kompetens” som också finns i Strategi 2020, som en viktig del av studentaktiva perspektivet, i och med att det involverar att studenten tillägnar sig och utövar en handlingskraft i sitt lärande. Det som är centralt är att studenten måste visa på att man har förstått och omsätta i handling.

Vad innebär det här för oss då, på AKL och i pedagogiska teamet på BIT? Vi kom in på att vi bör fundera på lärarnas förförståelse av processen, att vi måste möta människan där människan är. Kanske är det så att det behövs minst lika mycket gränsöverskridande kompetens som lärare, inte bara studenter?

Vi som deltog i samtalet kom in på våra egna erfarenheter. Jessica har hört pratet om studentaktivt lärande från det hon blev färdig lärare, men ändå verkar det inte ha hänt något på 20 år sedan hon gick ut. Vad är det som gör det? Konservatism, om du vill ha ett enkelt svar, säger Aage. Kicki menar att det kanske bekvämare att köra på. Pär tror att man har en bild av vad utbildning är, att man anstränger sig kanske för att inte ha den bilden, men så fort man blir trött och mycket att göra, så blir det som rännorna i bowlingbanan. Ib (som imiterar en trött student, som säger arrgh) säger att det studentaktiva innebär att studenten tvingas till någonting och det pallar man inte alltid. Och vi är likadana som medarbetare, att vi kritiserar den passiva presentations-formen, samtidigt är det likadant på alla pedagogiska konferenser: någon presenterar och andra lyssnar.

Om då studenterna nästan blir sura över studentaktiva arbetsformer, är det värt att ta den smällen? Svaret mellan oss blir, jo… men det är en ansträngning. Intressant nog tycker vi alla att ansträngningen alltid visar sig varit lönt att göra. Kicki har under hösten aktiverat sig själv med att föra loggbok efter sina undervisningstillfällen. Hon har velat öka sitt reflekterande förhållningssätt och på så vis synliggöra sin egen utveckling, men också studenternas ”aktivitet”.

Aage använder medier jättemycket, där studenter får försvara olika ståndpunkter. Helen berättar om ett moment med studenter där man istället för att berätta vad som kännetecknar en vetenskaplig artikel, “så ber vi dem att titta på ett tema, nätmobbing, och titta i olika artiklar för att närma sig vad som är en vetenskaplig artikel”.

Något som får oss att darra till har med att göra med det som både Aage och Helen, lyfter och också orsaken till att vi sitter och samtalar bara vi: dilemmat att nå ut, vem vill lyssna på detta? Vi är rörande överens om att det är ett problem att vi inte är en del av kollegornas vardag. Vi måste nå ut till flera! Pär berättar om ett studiebesök till James Madison University, och deras Centre for Faculty Innovation, som arbetar efter devisen “faculty empowering faculty”, där fakultetsmedlemmar har en arbetsplats i deras lokaler och arbeta med att skapa professionell utveckling av den akademiska kulturen.

Genomgående i samtalet är vi inne på resurser och vad man kan förvänta sig att vi i våra olika roller på högskolan kan göra. 

Hur samtalar ni och vad tycker du?

/Pernilla Severson

Spanarverkstad rond två

Denna vecka är vi några bibliotekarier som kommer att delta som observatörer i Spanarverkstad för studenter som studerar på de specialpedagogiska utbildningarna. Det blir andra kullens studenter som nu får stifta bekantskap med Spanarverkstad som modell för kritisk läsning och diskussion. Läs mer om metoden Spanarverkstad här . Spanarverkstad kommer följa studenterna och återkomma under flera tillfällen under utbildningens tre terminer.  Samma metod men olika krav på vilka texter studenterna får välja. Det kan starta med en debattartikel första terminen för att så småningom landa i en internationell vetenskaplig artikel. Våra och lärarnas erfarenheter från första studentkullen, som var lite av en experimentgrupp, är goda. Spanarverkstad har blivit en omtyckt metod för reflektion och analys där studenternas olika perspektiv och erfarenheter möts. Nu ser vi fram emot nya spännande spaningar i veckan och hoppas att även de nya studenterna kommer att gilla konceptet! Vi har även bloggat om Spanarverkstad i AKL:s blogg här.