Reflekterande undervisning

På biblioteket jobbar vi med ett formulär som vi använder för att reflektera över vår undervisning. (Vi har skrivit om det tidigare på bloggen: Vi reflekterar ). Formuläret fyller den eller de som undervisat i efter ett pass. Sen brukar vi bjuda in till en gemensam reflektionsträff en gång per termin där vi utifrån våra formulär kan diskutera vår undervisning och hur vi skulle vilja förändra den. Nu har vi hållit på med det här i drygt ett år och det verkar fungera rätt så bra. Det är inget tvång att fylla i det eller att fylla i alla frågor, men vi som använder formuläret tycker det funkar bra för att faktiskt ta tag i den där viktiga reflektionen. Om man vill kan man spara sitt ifyllda formulär i en gemensam mapp på servern, men man måste inte. Förr brukade jag anteckna lite snabba reflektioner på min utskrivna powerpoint och så satte jag in den i en pärm och kollade sen när det var dags för tillfället igen. Det här är lite samma sak, men lite mer strukturerat och med skillnaden att vi sparar det digitalt och att vi alla har samma reflektionsfrågor att utgå ifrån. Själva formuläret vi använder ser ut så här: Formulär Reflective Teaching

Sommarläsning

En lugn dag i juli precis innan semestern börjar kan man ägna åt att läsa ikapp sånt där som man sparat på hög till ”sen”. Igår tog jag en heldag för läsning och kollade bl a på följande:

Senaste numIMG_1215ret av Journal of Information Literacy, som bland annat innehöll en artikel om effekten av bibliotekets undervisning för nya studenter (inte så stor) och en om information literacy-kartor som verkade påminna rätt mycket om de tidslinjer vi håller på med här på biblioteket, för att få syn på när, hur och var vår undervisning kommer in i utbildningarna.

Senaste numret av Högre utbildning, där fastnade jag speciellt för Eks och Safrankovas artikel om workshop som ett sätt att skapa ett demokratiskt rum i utbildningen.

Barbara Fisters keynote från LOEX, där hon ifrågasätter mycket av det vi gör i bibliotekets undervisning. Bland annat det stora fokuset på att studenter ska använda vetenskapliga artiklar (”which is kind of like being told to look for “organic” on the label at the grocery store”), istället för att prata om litteraturen som något man använder för att bli inspirerad av och för att hitta nya infallsvinklar.

Show me your search strings! En kort artikel om en norsk undersökning som kollat på hur folk söker i bibliotekssystemet och vad de gör för fel (t ex stavar fel, söker för stort, blandar ihop AND och OR).

Allt har jag inte läst supernoga, en del behöver jag återvända till, och annat kan jag lägga helt åt sidan, men nu är det i alla fall kollat på.

De flesta lästipsen har jag hittat på Sheila Webbers blogg Information literacy weblog.

Workshop studentinvolvering

En del av dagens workshop kring att involvera studenter i undervisningen handlade om att tänka framåt: Hur vill vi att det ska se ut på Malmö högskola 2020? Så här resonerade workshopdeltagarna:

IMG_0190b

 

 

 

 

 

 

 

IMG_0192b

 

Tröskelbegrepp

Jag har tidigare skrivit några inlägg från mitt besök på konferensen LILAC i april, och här kommer ännu ett. Med anledning a800px-Light_on_door_at_the_end_of_tunnelv att den amerikanska biblioteksorganisationen ACRL har kommit med ett nytt ramverk för informationskompetens som bygger på så kallade tröskelbegrepp (threshold concepts),  handlade en av keynote-föreläsningarna om just tröskelbegrepp. Den hölls av Ray Land som är professor i högskolepedagogik vid Durham university, och en av personerna som introducerat  begreppet. Tröskelbegrepp handlar om de särskilda begrepp inom ett ämne som man måste förstå för att kunna behärska själva ämnet. Tröskelbegrepp kännetecknas av att de förändrar ens sätt att se på ämnet (de är ”transformative”). De är besvärliga att komma underfund med (troublesome), och när man väl förstått ett begrepp kan man inte ”oförstå” det (irreversible). Man passerar alltså en tröskel in i ämnet när man lär sig begreppet.

Lands föreläsning var en bra introduktion till tröskelbegrepp och finns filmad. En bra introduktion till tröskelbegrepp finns i den här artikeln av Glyn Cousins, och mer information finns också på den här webbsidan.

När det gällde kopplingen till ACRLs tröskelbegrepp inom informationskompetens tog Land upp några olika frågor som han funderade över. Den mest intressanta tycker jag är frågan vad ACRLs tröskelbegrepp är trösklar in till. Normalt sett handlar tröskelbegreppen om att komma in i ett ämne, men ACRLs tröskelbegrepp är mer generiska och Land tyckte det var lite oklart vad det är man är på väg in i och också vem som ska leda studenten dit. Själv tycker jag det är skönt att ACRLs nya ramverk är mer fokuserat på lite vidare begrepp istället för deras gamla standard som är rätt fyrkantig. Men frågan om vart de där trösklarna leder funderar jag också lite över.

 

En meny över olika sätt att undervisa på

Jag fortsätter att rapportera från konferensen LILAC som jag besökte i mitten av april (och skrivit några andra blogginlägg om). På ett föredrag berättade bibliotekarier från Sheffield Hallam university om ett ramverk över undervisningsmetoder de hade använt sig av när de ville förändra sin undervisning. teaching approaches menuRamverket, eller menyn som den kallas, har tagits fram av pedagogiska utvecklare vid Sheffield Hallam och innehåller olika undervisningsmetoder uppdelat på fyra olika områden:

  • Independent learning
  • Work-related learning
  • Information-focussed learning
  • Peer-learning

Fördelarna med att använda olika metoder listas, liksom förslag på bedömning och olika it-verktyg som kan användas och länkar till mer information och case.

Menyn funkar både som inspiration inför undervisning, men också som en hjälp när man vill utvärdera eller reflektera över sin undervisning utifrån vilka metoder man använder.

Menyn hittar man här: https://blogs.shu.ac.uk/shutel/files/2014/10/TeachingApproachesMenu_full_version07external.pdf. Det har en creative commons-licens som innebär att man får använda, sprida, modifiera och bygga vidare.

Teachmeet om referenshantering, växthusodling av idéer mm

För ett par veckor sedan var jag i England på LILAC-konferensen. En av programpunkterna var ett Teachmeet, där jag tyckte det här var höjdpunkterna:

scones
Konferensscones

10 days of RefWorks. Clare McCluskey på York St John University hade gjort en blogg som introducerade studenter till referenshantering i allmänhet och RefWorks i synnerhet. Bloggen består av 10 korta lektioner: http://blog.yorksj.ac.uk/10daysrefworks/

Greenhousing for IL: letting good ideas grow. Julie Moody från Plymouth university berättade om ett sätt att ta hand om nya idéer som de kallar för greenhousing. Bakgrundstanken är att man ska ta hand om idéer precis som man gör med växter, varsamt i början med mycket sol (välvillig inställning) och lite regn (döm inte ut idéerna för snabbt). På Julies bibliotek ordnade de greenhousing-workshops med ett övergripande tema där de tog fram idéer som de skulle kunna arbeta vidare med. Själva greenhousing-konceptet verkar komma från en bok som heter Sticky wisdom.

Engaging first year students. Jasmine Jefferson och Vanessa Earp från Kent State University i Ohio, berättade om hur deras bibliotek välkomnar nya studenter med trevliga, inte särskilt studierelaterade aktiviteter. Varje terminsstart ordnar de Late Night at the Library där de håller öppet biblioteket mellan 10 och 2 på kvällen/natten för nya studenter och bjuder på pizza, popcorn och dj mm. I slutet på vårterminen ordnar de en ”Stress free Zone” som ett sätt att ge tentapluggande studenter en puas med fika och möjlighet att gosa med en hund via universitetets ”Dogs on Campus Pet Therapy Program”. Det övergripande syftet med aktiviteterna är att ge studenterna en positiv biblioteksupplevelse och en informell kontakt med bibliotekarierna, och i förlängningen även att behålla de studenter som annars kanske är på väg att hoppa av sina studier.

Postersnack på LILAC

Jag är på iposter_lilac_studenternformationskompetenskonferens i England. Konferensen heter LILAC och är en årlig konferens med i första hand engelska bibliotekarier som deltagare. Idag har jag visat och pratat om postern jag tagit med mig som handlar om ett projekt vi arbetat med där vi försökt att involvera studenterna mer i vår undervisning. Det var många som kom och tittade och var intresserade av projektet. Flera arbetade eller ville arbeta mer studentaktivt och kunde känna igen sig i svårigheterna vi hade att engagera studenterna. Postern och den handout med beskrivning av metoderna finns på den här sidan, och där kommer så småningom även projektrapporten att finnas.

 

Handleda tillsammans

När vi handleder studenter i informationssökning händer det rätt ofta att studenterna frågar oss saker som vi hänvisar till handledaren. ”Det där får du ta med din handledare”, är en fras jag känner att jag upprepar lite för ofta ibland, t ex som svar på frågor om hur många artiklar man måste hänvisa till, ellehandledning händerr vad som är ett rimligt sökresultat för uppsatsämnet. Häromdagen träffade jag en lärare som undervisar studenter i en forskningsmetod, och som hade liknande upplevelser. Studenterna ber henne att hon ska svara på frågor om vilken variant av forskningsmetoden de ska använda, istället för att ta den diskussionen med sin handledare. Men det den här läraren sa var att hon gärna blev involverad om hon kunde träffa både handledaren och studenten samtidigt. Och jag tänker att en träff med både handledare och student borde vi på biblioteket också erbjuda lite oftare. Annars är ju risken att man lämnar studenten i en position när hen ska förhandla mellan det vi säger och det handledaren säger, men utan riktigt stöd för att göra det.


TeachMeet igen!

I torsdags var det dags för TeachMeet för biblioteken inom Lärosäten Syd. Detta var tredje gången som vi tillsammans ordnade ett Teachmeet och det var som vanligt ett inspirerande tillfälle som gav massor pedagogisk input. Här följer en kort sammanfattning av presentionerna:

Camilla Söderquist från SLU berättade om ett projekt att göra om bibliotekets doktorandkurser i informationssökning från campus- till distanskurser.  Det var ett projekt där det väcktes frågor kring vad distansundervisning egentligen innebär?, hur gör man för att tekniken ska vara hållbar?, hur har man litteraturseminarium på distans?, ska den vara sammanhållen eller utspridd i tid? Forskare och doktorander hade också framfört önskemål om att det också ska finnas fysiska träffar i kursen, eftersom man vill träffa varandra. Kursen startar nästa år, eventuellt i en slags betaversion.

Ib Lundgren från Malmö högskola berättade om ett projekt kring självvärdering av undervisning: reflective teaching. Projektet syftar till att utvärdera och utveckla bibliotekets undervisning. Ib och hans kollegor har tagit fram ett reflektionsformulär som bibliotekarier kan använda efter sin undervisning som en hjälp att reflektera och utvärdera sin undervisning. I formuläret finns möjlighet att reflektera över det som gått bra och mindre bra i undervisningssituationen, men också att reflektera över varför det blev som det blev och vad man lärt sig. Med jämna mellanrum träffas sedan de bibliotekarier som vill och delar med sig av sina reflektioner och får varandras perspektiv på dessa.

Nästa i tur var Susanne Lindström, också från Malmö högskola, som presenterade sitt arbete med en studiegrupp för studenter med funktionsnedsättning. Alla studenter som kontaktat biblioteket för talbokshandledning fick erbjudande om att delta i studiegruppen som nu består av 4-8 studenter. Studenterna har fått önska vad de ville att studiegrupperna skulle handla om och föreslog bl a studieteknik, informationssökning. I gruppen har de också pratat om trösklar för deras lärande, och det kan t ex handla om att inte få material (t ex ppt) från läraren inför en föreläsning för att kunna förbereda sig. Susanne arbetar med det här som ett projekt under det här läsåret och kommer att skapa en blogg för att dokumentera arbetet.

Sedan presenterade Maria Björklund och Monica Landén från Medicinska fakultetens bibliotek vid Lunds universitet interaktiva guider för studenter kring vetenskapliga texter. Medfaks bibliotek har producerat guider med rubrikerna: Vad är en vetenskaplig artikel?, Varför ska man läsa vetenskapliga artiklar?, Hitta vetenskapliga artiklar samt Läs och granska vetenskapliga artiklar. Det finns även en quiz om vetenskapliga artiklar. I guiderna har man utgått från de frågor man fått från studenter i informationsdiskarna och i undervisningen, och försökt få till en progression mellan guiderna. Guiderna finns här: http://www.med.lu.se/bibliotek_och_ikt/student/soeka_och_skriva/soeka_och_vaerdera

Jessica Zaar från Malmö högskola talade om ett projekt kring studentmedverkan i undervisning: ”Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information”. Projektet har undersökt metoder kring brukarinvolvering, inte bara från biblioteksvärlden utan även från andra områden, och testat två av metoderna i två olika studentgrupper. Lite mer info om projektet finns på den här sidan.

På SLU pågår ett samarbetsprojekt med Makerere university i Uganda, som Charlotte Håkansson från SLU berättade om. I projektet har biblioteken samarbetat om doktorandutbildningar och har genomfört två doktorandkurser i informationssökning på plats i Makerere som personal från SLU varit med och utformat och undervisat på.

Jenny  Magnusson från Malmö högskola berättade om tidslinjer för utbildningar. Ett arbete som förra årets Teachmeet hade inspirerat till där Camilla Söderquist från SLU hade presenterat tidslinjer på deras utbildningar. Tidslinjer ger en möjlighet att visualisera bibliotekets undervisning tydligare i de utbildningar vi är inne i. I tidslinjen har Jenny ritat in dels lärandemål för kurserna, dels vilka bibliotekets lärandeaktiviteter är på de olika kurserna. Tidslinjen över utbildningen gör att man kan få syn på sådant som behöver förändras, som t ex lärandeaktiviteter som borde ligga vid ett annat tillfälle. Jenny har använt både Word och ett program som heter Lucidchart för att göra tidslinjerna.

Linda Karlsson från Malmö högskola pratade om ett internationaliseringsprojekt som heter Glocal classroom, som är ett samarbete och utbyte mellan fyra lärosäten kring webbaserat lärande. Det handlar bland annat om hur man kan minska gapet mellan campus- och distanslärande, och har innehållit seminarier från de fyra olika lärosätena (som befinner sig i fyra olika världsdelar). Seminarierna har varit både för campus- och distansstuderande samtidigt.

Katarina Böhme Evengård, SLU, visade exempel på hur man kan använda Socrative i undervisningen. Socrative är ett slags responsverktyg, likt mentimeter, där man kan ställa frågor till studenterna, eller där de kan rösta. På SLU har man använt Socrative mycket i undervisning kring plagiat och fusk, och använt studenternas svar som utgångspunkt i undervisningen. Katarina hade också använt det i biblioteksintroduktioner och gjort ett slags tipsrunda i biblioteket, men där frågorna fanns via Socrative.

Kristina (Kicki) Ericson från Malmö högskola berättade om hur hon låtit studenter ”tagga” eller nyckelordsindexera en artikel inför undervisning. En vecka före undervisningstillfället hade studenterna fått en artikel (utan nyckelord) som de fick indexera. Utifrån studenternas förslag på sökord kunde Kicki sedan prata med dem om nyckelord och dess betydelse när man söker.

Allra sist visade Pernilla Fröjdh från Malmö högskola hur hon använt postitlappar för att enkelt och smidigt utvärdera undervisning. I slutet av lektionen har hon delat ut en postitlapp till varje student och bett dem skriva något plus och något minus. Dessa har hon sedan tagit med i sin självreflektion (reflective teaching-formuläret som Ib (se ovan) pratade om). Det är en utvärdering som kräver noll förberedelser, och minimalt efterarbete.

Utöver presentationerna tipsade också Lena Landgren från Lunds universitet om Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll (som Kicki skrivit ett inlägg om här på bloggen) och också om call for papers till en antologi från KB om bibliotekens pedagogiska roll. Läs mer här på KB:s samverkansblogg.

Tips om filmade lektioner

Häromdagen fick jag hänga med när en av högskolans institutioner hade en workshop om nätbaserat lärande och speciellt om filmade lektioner. Workshopledare var Josefina Sahlin från ett företag som heter Moderskeppet, och hon delade med sig av många goda tips. Jag fick med mig mycket men det här kändes särskilt viktigt för mig att tänka på:

  • Kalla det distanslektioner istället för distansföreläsning. Alltså: tänk inte på det just som en föreläsning (en person pratar), utan som en lektion som kan bestå av olika saker och olika typer av studentaktivitet.
  • Tänk att lektionen ska vara återanvändbar. Detta innebär t ex att det inte är så bra att hänvisa till specifika uppgifter eller kurslitteratur eller annat som kan ändra sig tills nästa gång kursen går. Det kan också innebära att man delar upp lektionen i delar. Dels blir det lättare för studenten som får en tydligare överblick, men det blir också lättare om man behöver göra en ny film på något, att inte göra om alltihop utan bara en viss del.
  • Variera! Använd olika slags metoder: föreläsning, prata till powerpoint, intervjuer, reportage, bara ljud (pod) etc.
  • Tänk ut hur du ska börja. Man kan så klart ha ett helt färdigt manus, men om inte, vet åtminstone hur du ska inleda.
  • Tänk ut hur du ska sluta. Den som tittar behöver känna att nu är det faktiskt slut, och inte klippt mitt i något.