Är det här en vetenskaplig artikel?

Vi har nog alla varit med om följande scenario: en student kommer till disken och berättar att hen ska skriva ett arbete eller en uppsats där deras lärare har sagt att de bara ska använda sig av vetenskapliga artiklar. Studenten har nu hittat en text som är relevant för hens ämne och undrar om det är okej att använda den.

När man träffar studenter ansikte mot ansikte, till exempel i informationsdisken eller i en undervisningssituation kan man såklart berätta om vilka olika strategier man kan använda för att ta reda på om artikeln är vetenskaplig eller inte. Men hur gör vi med de studenter vi inte träffar? Vi ville hitta någon typ av digital lärresurs som på ett kortfattat och pedagogiskt sätt beskriver hur man kan avgöra om artikeln är peer review eller inte.

Min kollega Jenny Magnusson hittade det här blogginlägget av Klas Moberg som är bibliotekarie på Karolinska Institutet. Vi tyckte att det var ett bra blogginlägg, men det är inriktat just på det medicinska området. Jenny fick en idé om att vi borde ha något likande på vår webb, någon form av checklista t.ex. Jag nappade på idén och föreslog att vi kunde göra någon typ av visualisering, t.ex. ett flödesschema.

Jag och Jenny träffades och började bolla idéer. Vi ville att det skulle vara ungefär samma innehåll som i Klas blogginlägg, men i mer kortfattad form, och gärna någon form av visualisering. Vi ville också skapa en mer allmän resurs som ska kunna användas i många olika ämnen.

Vi började skissa… Tyvärr är varken jag eller Jenny så jättebra på att rita eller på grafisk design…

Men det är vår kollega Åsa Tosting, som är grafisk designer! Vi gav vår skiss till Åsa och berättade vad vi hade tänkt oss. Vi skickade också med lite förslag på skärmklipp som hon skulle kunna använda. Åsa skickade in några förslag på designer, vi valde den vi tyckte bäst om och föreslog några smärre ändringar. Här är slutresultatet:

Lärresursen finns även på engelska och på vår sida om vetenskapliga texter. Vi hoppas att den kommer vara till nytta både för våra studenter och för studenter på andra lärosäten. Dela och sprid gärna nästa gång du får frågan: ”Är detta en vetenskaplig artikel?”.

/Karin Lundin

Höjdpunkter från EAHIL

Mitt i sommaren gick årets upplaga av EAHIL (European Association for Health Information and Libraries)-konferensen av stapeln i Cardiff. Här kommer några höjdpunkter!

Veckan startade med fyra halvdagarskurser. Två stod särskilt ut för mig, en på temat onlinebaserad undervisning med Tomas Allen från WHO och en om värdering av systematiska översikter med Caro Noake och Shelley de Kock från Kleijnen Systermatic Reviews.

Den första kursen handlande mycket om att flytta fokus från undervisaren till deltagarna. ”It’s not what you (the instructor) know that counts, it’s what they (the participants) will remember” som Tomas sade. Vid onlineundervisning där vi ”mister” den fysiska personen är det ännu viktigare att fånga och behålla studenternas intresse. Se till att interagera med deltagarnas var 3-5 minut, använd deltagnas namn ofta och se till att de hänger med. Att komma väl förberedd är också viktigt för att behålla deltagarnas uppmärksamhet. Testa tekniken i förväg och ha om möjligt med dig en extra person som ansvarar för tekniken under själva kurstillfället. Undvik att lägga för mycket tid på att knattra på tangentbordet utan förbered ett dokument med söktermer etc. som du kan klistra in. Välj en neutral bakgrund om du undervisar vid webbkamera och sätt dig i ett tyst rum med vatten i närheten. Det är också viktigt att skicka ut påminnelser om kurstillfället i förväg, men inte för långt i förväg. Tomas rekommenderade en första påminnelse inom en vecka, sedan en dag i förväg och till sist 15 minuter innan tillfället (1). För den luttrade kan kanske en del av tipsen tyckas självklara, men för mig bjöd kursen på mycket matnyttigt även för vanlig klassrumsundervisning, t.ex. tipset om att förbereda ett dokument med sökexempel. Hur många gånger har jag inte stått framför en klass och försökt stava en krånglig medicinsk term medan studenternas uppmärksamhet vandrar?

Nästa morgon satte vi tänderna i att utvärdera systematiska sökstrategier.  Till vår hjälp använde vi verktyget Risk of Bias eller ROBIS. ROBIS är indelat i tre faser: 1) utvärdera studiens relevans (valfritt), 2) identifiera problem med reviewprocessen, och 3) bedöma risken för bias (2). Under kursens gång ägnade vi oss åt fas 2, nämligen att utvärdera sökstrategier i ett antal systematiska översikter publicerade i peer reviewade tidskrifter.

Som bibliotekarie blev man ganska mörkrädd av resultatet. Till och med jag som än så länge är ganska grön på systematiska sökningar hittade många tveksamheter i de artiklar vi tittade på. Vanliga missar var sökning i för få eller överlappande databaser, brist på synonymer och trunkering och omotiverade avgränsningar på språk. Ett annat problem var otillräcklig rapportering, i de flesta fall gavs inte tillräckligt med information om hur sökningen genomfördes för att kunna utvärdera sökningens kvalitet. Caro och Shelley pekade på att kvaliteten på sökstrategin förstås påverkar kvaliteten på den systematiska översikten i stort och att många av de misstag som leder till en högs risk för bias lätt kan undvikas (3). Nedslående kan tyckas, men själv kunde jag inte låta bli att känna att de bristande sökstrategierna var något av en egoboost för mig som bibliotekarie. Till och med etablerade forskare kan ha mycket att lära om informationssökning, så vårt arbete behövs verkligen! Jag tyckte också om formatet på kursen där vi gavs mycket tid att själva utvärdera och diskutera sökstrategierna. Kanske kunde vi ordna en kurs på samma tema för våra forskarstuderande någon gång?

Dagen efter drog själva konferensen med pompa och ståt. Som ny på EAHIL var det hela ganska överväldigande, så många presentationer och workshops att välja mellan! En presentation som stod ut för mig (och som bjöd på konferensens sötaste kattbild) var Jane Falconer från London School of Hygiene & Tropical Medicine (LSHTM), som hade undersökt LSHTM:s forskares sökstrategier i systematiska översikter. Även Jane hade upptäckt stora brister i rapporteringen av sökstrategierna och hennes presentation mynnade ut i spännande diskussioner om hur sökstrategin påverkar kvaliteten på den systematiska översikten och vad vi som informationsspecialister kan göra för att höja kvaliteten på forskarnas sökstrategier. Som många påpekade spelar peer review-processen en avgörande roll. Dessa studier har trots bristande sökstrategier passerat nålsögat, så kanske behövs det ett större inflytande från informationsspecialister och bibliotekarier på tidskriftsredaktionerna(4)? Jane vann konferensens pris för Best 1st time attendee oral presentation, en mycket värdig vinnare!

Sista dagen bjöd Marshall Dozier, Ewan McAndrew, Jason Evans, Donna Watson och Ruth Jenkins från University of Edinburgh  på en finfin workshop: How to run a Wikipedia edit-athon. Sedan ett par år tillbaka har de hållit i ”wikipediapredigeringsmaraton”, där studenterna får i uppgift att skriva en Wikipediaartikel i sitt ämne för en bredare allmänhet. Uppgiften ger tillfälle att diskutera frågor kring källkritik och vikten av att referera, samt att det ger studenterna chansen att bidra till att förse allmänheten med hälsoinformation redan innan de kommit ut i arbetslivet(5).

Jag blev väldigt inspirerad och ville börja planera mitt eget Wikipedia edit-athon med en gång. Wikipedia är ett ypperligt verktyg för att bidra till den tredje uppgiften. Som Ruth beskriver i vidoklippet kan studenterna göra forskning tillgänglig för en bredare allmänhet på ett roligt och konkret sätt.

Sammanfattningsvis bjöd EAHIL och Cardiff på många nya intryck och insikter, och de fem dagarna gick alldeles för fort. Bäst i min mening var de olika interaktiva momenten, så jag hoppas att någon från Malmö universitetsbibliotek åker på nästa års upplaga  av EAHIL i Basel, Schweiz, som kommer bli en renodlad workshop.

/Karin Lundin

Fortsätt läsa “Höjdpunkter från EAHIL”

Active learning på Biomedicinska biblioteket

Förra veckan var jag på Fortbildningsdagarna för medicinska bibliotekarier som i år gick av stapeln på Biomedicinska biblioteket i Göteborg. Med så många medicinska bibliotekarier så samma ställe blir det förstås en hel del PubMed-nörderi, men en workshop tror jag att alla undervisande bibliotekarier, oavsett ämnesområde, kan vara intresserade av! Det var workshopen ”Hur kan vi aktivera studenterna i klassrummet? ALC på Biomedicinska biblioteket” som hölls av Veronica Alfredsson och Louise Bjur från Team Undervisning. Workshopen hölls i bibliotekets nya ALC-salar. Veronica och Louise började med att berätta lite om hur det hade gått till när salarna gick från vanliga datorsalar till active learning classrooms. Salarna utrustades med:

  • fyra eller fem runda bord med plats för upp till sex personer per bord
  • en skärm per bord där samma bild kunde projiceras på samtliga skärmar samtidigt
  • en whiteboardtavla per bord i olika färger
  • laptops till utlån

Före

 

 

 

 

 

Efter

 

 

 

Foto: Veronica Alfredsson

Louise och Veronica berättade att rummens möblering tvingade dem att tänka om sina lektionsupplägg. I den här typen av sal fungerar inte traditionell katederundervisning där läraren står längst fram och föreläser. Därför läste de på om lika typer av studentaktiverande metoder och utvecklade nya upplägg anpassade efter ALC-salarna (mer om arbetet med att ta fram ALC-salarna finns att läsa i projektrapporten). Här använde de sig av så kallad ”baklängesplanering” utifrån följande frågor:  Vad vill vi att studenterna ska kunna när de lämnar lektionen? Vilka övningar bör studenterna göra för att lära sig detta? Vilken information behöver vi ge studenterna för att de ska kunna göra övningen?

Sedan följde praktiska övningar där vi fick testa samma övningar som studenterna fått göra. En övning gick ut på att diskutera en artikel från DN som behandlade en forskningsstudie om kost och ärftlighet och sedan hitta den ursprungliga forskningspublikationen som artikeln refererade till. Det här var ett bra sätt att synliggöra skillnaden mellan olika typer av artiklar och ledde naturligt in på frågor kring referering, peer review och hur  studenterna väljer källor till sina egna arbeten.

En annan övning var ”The Boolean Game”. Jag blev först lite nervös när Louise sade ”Nu ska vi testa en lite barnslig övning” och undrade vad det var för förnedrande lek vi skulle göra nu. Men det visade sig vara ganska harmlöst. Övningen gick ut på att vi i rummet skulle tänka oss att vi var innehållet i en databas som Louise skulle ”söka” i. Först bad hon alla med glasögon att ställa sig upp och fick många ”träffar”. Sedan lade hon till ett sökord: ”jeans” och kom ner till nio personer. Det var för lite tyckte hon och gjorde en ny sökning där alla med antingen glasögon eller kontaktlinser och jeans fick ställa sig upp. För mig var det här ett nytt och roligt sätt att förklara booleska operatorer (jag tror det är fler än jag som börjar tröttna på att alltid använda ifyllda cirklar som exempel), och trots varningen om den ”barnsliga” övningen så var jag helt okej med att avslöja för resten av rummet att jag hade jeans och kontaktlinser den dagen. För att den här övningen ska fungera krävs dock en relativt stor studentgrupp.

En tredje övning gick ut på att alla grupper fick läsa samma abstract och sedan skulle skriva upp möjliga sökord på whiteboardtavlorna. Sedan gick vi igenom vad de olika grupperna hade skrivit i helklass, och det blev tydligt att samma artikel kan beskrivas på en mängd olika sätt! Övningen kan också lätt anpassas till olika svårighetsgrader. Vid ett tillfälle på grundnivå fick studenterna  istället en bild på en fruktmarknad. En grupp hade då kategoriserat de olika frukterna de såg på bilden i olika över- och undergrupper, precis som ett ämnesordsträd alltså!

Foto: Veronica Alfredsson

I den sista övningen fick vi lägga ett APA-pussel, där varje grupp fick sätta ihop en typ av källa i rätt ordning. I min grupp uppstod viss förvirring eftersom Göteborgs universitet och Karolinskas APA-guider gav olika bud för hur man refererar till lagar, men det var ändå en bra övning som gjorde det i min mening ganska pilliga och tradiga jobbet med att skriva referenser lite roligare.

Sammanfattningsvis var det en väldigt rolig och inspirerande workshop. Jag kände att det var nyttigt för mig som undervisare att få sätta mig i studenternas situation och testa övningarna själv. Det var också inspirerande att de flesta av övningarna var ganska ”low-tech”. Det enda som behövs är egentligen bord där studenterna kan sitta i grupper och något att skriva på. Fritt fram att testa själv på hemmaplan alltså!

En utmaning med den här typen av undervisning är förstås att den ställer högre krav på att studenterna. De måste aktivt delta i undervisningen, samarbeta och lära av varandra. Det ger också undervisaren en ny roll där man mer är moderator än lärare, med allt vad det innebär. Hur skapar man en trygg stämning i gruppen så studenterna vågar ställa frågor? Hur gör man om någon student hamnar ensam vid ett bord? Om någon tar allt för mycket plats?

Trots dessa frågor är jag väldig taggad på att prova på ALC-inspirerade metoder i min egen undervisning. Jag gick ifrån workshopen med många nya idéer och perspektiv. Kanske snor jag några av övningarna rakt av!

För den som vill veta mer finns här Veronica och Louises powerpoint från workshopen. Team undervisning på Biomedicinska biblioteket har också en blogg samt en wiki med fler övningar.