ECIL – European Conference on Information Literacy

Den 20-23 oktober hade jag det stora nöjet att delta på ECIL. Konferensen ägde rum i Dubrovnik, Kroatien, och det var endast andra gången konferensen hölls. ECIL är en internationell konferens som enligt planen ska återkomma årligen och nästa tillfälle äger rum i Tallinn, Estland. Antal deltagare i år var över 200 från 59 olika länder. Jag upptäckte konferensen i forskningsantologin ”Medie- & informationskunnighet” där den nämns av Olof Sundin och Johanna Rivano Eckerdal.

Målet med ECIL är att föra samman forskare, informationsspecialister, mediespecialister, utbildare, beslutstagare, arbetsgivare och alla andra som har med IL (Information Literacy) frågor att göra. Syftet med konferensen är att utbyta erfarenheter och diskutera aktuella frågor, utveckling, teknik, utmaningar, teorier och goda exempel i praktiken.

I år låg fokus bland annat på det livslånga lärandet och MIL (Media and Information Literacy) som nytt koncept. Dessa båda teman väckte mitt intresse, eftersom vi på BIT under året diskuterat frågor kring dessa teman och ”upptäckt” begreppet MIL. Översatt till svenska är MIL; Medie- och informationskunnighet (MIK).

Det var en mycket intressant konferens där många goda exempel på hur man kan arbeta med att utveckla studenters och medborgares informationskompetens gavs. Många tankar och idéer väcktes liksom en lust att arbeta vidare med dessa frågor och sprida ”budskapet” utanför biblioteket. Frågan är hur och i vilket sammanhang? Vilken roll ska vi bibliotekarier ha?

Några reflektioner från konferensen:

  • Utmaningen är inte längre att hitta information, utan att kunna se vad som är relevant och trovärdigt. Kritiskt tänkande och urval. Hur lär studenter sig detta på bästa sätt?
  • VEM ska ta hand om undervisningen gällande informationskompetens/medie-och informationskunnighet? Vem är förespråkare? Kanske dags för bibliotekarierna att släppa taget?
  • Konsensus råder kring att studentaktiva/orienterade och fråge/problembaserade metoder fungerar bäst. Men ändå är det fortfarande fokus på innehåll och traditionella metoder är vanligast. Varför?
  • Det finns redan mycket bra forskning inom området och det är dags att ta vara på denna och att börja GÖRA saker. Gapet mellan forskning och praktik måste minskas. Vi bibliotekarier kan vara ”bryggor” mellan forskning och praktik. Vi kan sjösätta & utvärdera!
  • ”Don’t teach technology because it won’t last. Instead teach HOW to learn technology” (Michael B Eisenberg).
  • En ökad medie-och informationskompetens kan stärka demokratin. Under konferensen länkas medie-och informationskompetenser till stora frågor som politisk medvetenhet, hälsokunskap, miljöfrågor och mänskliga rättigheter.

Om du är nyfiken och vill läsa de abstract som konferensen grundar sig på så finns de här:

ecil_front

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *