”Smart maties”

The JS Gericke Library ligger mitt i Stellenbosch campus. Trappan, nästan som en antik teater, slussar ner studenterna från solen utanför till det delvis underjordiska biblioteket. 

Dagen efter Sebokan  var jag där på besök och kollade lite extra på bibliotekets nya zoner för lärande.

Nära entrén ligger Learning commons. Jag går genom passerkortsstyrda grindar in en miljö som sjuder av aktivitet. I en rund rosa disk mitt i centrum av rummet finns IT-supporten samlad. Runt om den fullt av studenter som pluggar i grupp, i par eller enskilt. Zonerna var avskilda från resten av biblioteket med glasväggar, som rum i rummet.

Liksom i många nya eller renoverade bibliotek blandas den traditionella möbleringen med datorarbetsplatser och grupprum upp med färgklickar av sittpuffar, sittgrupper och mattor. Färgerna påminner om smarties, och universitetets rugbylag, Maties Rugby Club, har gett smeknamn åt studenterna på campus.  Smart maties, smarties: smarta studenter som pluggar på biblioteket.

learning commons 2 learning commons

learning commons desk learning commons lounge

Helt intill har man inrett ett ”E-learning room” – en traditionell datorsal men med fantastisk akustik! Här höll jag ett seminarium om Malmö högskolas biblioteks pedagogiska utmaningar och verksamhet, och även när jag lämnade “lärar-podiet” och rörde mig runt i rummet var det mikrofonlösa ljudet imponerande.

En trappa ner finns ett eget rum för forskarna, Research Commons. En lugnare arbetszon med skrivbord placerad i grupper om tre, ergonomiska stolar och fin avskärmning. Längre in en lounge med soffor, förvaringsskåp, pentry och utgång till egen terrass!

research-commons-deskresearch-commons-lounge

Det fanns många likheter men också skillnader mellan SUNs bibliotek och mitt. SUN är ju ett större universitet, mer som Lund eller Uppsala. De jobbade mer med digitalisering och hade också samlingar med rara böcker och mycket äldre material i arkiven. Vårt systemlandskap var annars ganska likt SUNs. Discoverysystem, SFX, DSpace och snart

studenter

PDA på e-böcker från EBL. Nästan allt utlån och all återlämning gjordes manuellt av personalen, och de hade precis som vi problem med att skylta upp hyllorna så att studenterna lätt hittade rätt. En sak som jag gillade var att de hade korttidslån på 3 timmar på kurslitteraturen.

Personalens arbetsplatser fanns dels i den öppna miljön, dels i avskilda kontor. Bibliotekarierna som jobbade med undervisning och kontakt hade t ex sina skrivbord ute i den öppna miljön bland bokhyllorna. En ständigt bemannad ämnesinriktad informationsdisk!

På Malmö högskolas bibliotek har vi just inlett arbete med ämnesguider, som ett komplement till våra mer generella sidor om informationssökning.   På SUN har man jobbat med LibGudies längre.  Man har guider inom många ämnen och bibliotekarierna jobbar tillsammans med lärare för att göra dem bra, och de har hög användningsstatisk. Man filmar också mycket av sin undervisning och har en hög närvara i kursernas lärplattformar t ex.

rlabs-rummetEtt annat exempel på kreativ och flexibel miljö men skapad med enklare medel fanns på RLabs i Bridgetown utanför Kapstaden.  Dagen efter besöket på SUN sände vi ett seminarium därifrån, ART/iculation & Social Change.  Marlon Parker berättade om grunden för RLabs som jobbar för samhällsutveckling genom lärande inom teknik, media, entreprenörskap och management. RLabs är ett Living labs vars aktiviteter påminner om t ex Stplns. Ett citat tar jag med mig därifrån. Enkelt, men viktigt.

“Whatever you learn, try use it to empower someone else’s life”

Bilder från seminariet på RLabs

 


/Linda Karlsson 
Gästbloggande bibliotekarie på Malmö högskola, som undervisar studenter och doktorander i informationssökning,  administrerar e-tidskrifter och databaser. Intresserad av gränssnitt, tilltal, kommunikation och lärande.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *