ECIL – European Conference on Information Literacy

Den 20-23 oktober hade jag det stora nöjet att delta på ECIL. Konferensen ägde rum i Dubrovnik, Kroatien, och det var endast andra gången konferensen hölls. ECIL är en internationell konferens som enligt planen ska återkomma årligen och nästa tillfälle äger rum i Tallinn, Estland. Antal deltagare i år var över 200 från 59 olika länder. Jag upptäckte konferensen i forskningsantologin ”Medie- & informationskunnighet” där den nämns av Olof Sundin och Johanna Rivano Eckerdal.

Målet med ECIL är att föra samman forskare, informationsspecialister, mediespecialister, utbildare, beslutstagare, arbetsgivare och alla andra som har med IL (Information Literacy) frågor att göra. Syftet med konferensen är att utbyta erfarenheter och diskutera aktuella frågor, utveckling, teknik, utmaningar, teorier och goda exempel i praktiken.

I år låg fokus bland annat på det livslånga lärandet och MIL (Media and Information Literacy) som nytt koncept. Dessa båda teman väckte mitt intresse, eftersom vi på BIT under året diskuterat frågor kring dessa teman och ”upptäckt” begreppet MIL. Översatt till svenska är MIL; Medie- och informationskunnighet (MIK).

Det var en mycket intressant konferens där många goda exempel på hur man kan arbeta med att utveckla studenters och medborgares informationskompetens gavs. Många tankar och idéer väcktes liksom en lust att arbeta vidare med dessa frågor och sprida ”budskapet” utanför biblioteket. Frågan är hur och i vilket sammanhang? Vilken roll ska vi bibliotekarier ha?

Några reflektioner från konferensen:

  • Utmaningen är inte längre att hitta information, utan att kunna se vad som är relevant och trovärdigt. Kritiskt tänkande och urval. Hur lär studenter sig detta på bästa sätt?
  • VEM ska ta hand om undervisningen gällande informationskompetens/medie-och informationskunnighet? Vem är förespråkare? Kanske dags för bibliotekarierna att släppa taget?
  • Konsensus råder kring att studentaktiva/orienterade och fråge/problembaserade metoder fungerar bäst. Men ändå är det fortfarande fokus på innehåll och traditionella metoder är vanligast. Varför?
  • Det finns redan mycket bra forskning inom området och det är dags att ta vara på denna och att börja GÖRA saker. Gapet mellan forskning och praktik måste minskas. Vi bibliotekarier kan vara ”bryggor” mellan forskning och praktik. Vi kan sjösätta & utvärdera!
  • ”Don’t teach technology because it won’t last. Instead teach HOW to learn technology” (Michael B Eisenberg).
  • En ökad medie-och informationskompetens kan stärka demokratin. Under konferensen länkas medie-och informationskompetenser till stora frågor som politisk medvetenhet, hälsokunskap, miljöfrågor och mänskliga rättigheter.

Om du är nyfiken och vill läsa de abstract som konferensen grundar sig på så finns de här:

ecil_front

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Tips om filmade lektioner

Häromdagen fick jag hänga med när en av högskolans institutioner hade en workshop om nätbaserat lärande och speciellt om filmade lektioner. Workshopledare var Josefina Sahlin från ett företag som heter Moderskeppet, och hon delade med sig av många goda tips. Jag fick med mig mycket men det här kändes särskilt viktigt för mig att tänka på:

  • Kalla det distanslektioner istället för distansföreläsning. Alltså: tänk inte på det just som en föreläsning (en person pratar), utan som en lektion som kan bestå av olika saker och olika typer av studentaktivitet.
  • Tänk att lektionen ska vara återanvändbar. Detta innebär t ex att det inte är så bra att hänvisa till specifika uppgifter eller kurslitteratur eller annat som kan ändra sig tills nästa gång kursen går. Det kan också innebära att man delar upp lektionen i delar. Dels blir det lättare för studenten som får en tydligare överblick, men det blir också lättare om man behöver göra en ny film på något, att inte göra om alltihop utan bara en viss del.
  • Variera! Använd olika slags metoder: föreläsning, prata till powerpoint, intervjuer, reportage, bara ljud (pod) etc.
  • Tänk ut hur du ska börja. Man kan så klart ha ett helt färdigt manus, men om inte, vet åtminstone hur du ska inleda.
  • Tänk ut hur du ska sluta. Den som tittar behöver känna att nu är det faktiskt slut, och inte klippt mitt i något.
Publicerat i Undervisning | Taggat , , | Lämna en kommentar

Vi reflekterar

På biblioteket har vi länge funderat på en bra modell för utvärdering av vår undervisning. Då vi ofta bara träffar studenterna vid ett enstaka tillfälle är det svårt att följa upp hur undervisningen tagits emot.
En arbetsgrupp har tittat på olika utvärderingsmodeller som skulle kunna passa oss och fastnade slutligen för modellen ”Reflective teaching”. Denna modell går ut på att man avsätter tid efter varje undervisningstillfälle för att reflektera över hur det gick och vad man skulle vilja göra annorlunda nästa gång. Till sin hjälp har man ett färdigt frågeformulär att fylla i och spara för sig själv. Frågorna kan se ut så här:
Hur fungerade teknik och fysisk lokal? Vad är min känsla efter tillfället? Vad gick bra/mindre bra? Vad vill jag göra annorlunda nästa gång?
Känner man behov av att träffas och diskutera sina erfarenheter med kollegerna finns några tillfällen under terminen avsatta för detta. Men det viktigaste är att man ger sig själv reflektionstid och får sina tankar nedskrivna, så att man kan plocka fram dem nästa år när det är dags för samma undervisning igen.
Vi har precis börjat arbeta efter denna modell och det ska bli roligt att se vad vi tycker att det ger!

Publicerat i Kompetensutveckling, Undervisning | Taggat , , , | Lämna en kommentar

Vad kommer bibliotekens uppdrag vara i framtiden?

Läs- och diskussionstips:

“En nationell biblioteksstrategi – i vilken samhällskontext kommer biblioteken verka år 2025?” av Magnus Kempe, Cristian Wennertröm och Helene Olsson.

Ladda ner rapporten: Kairosrapport140424

Medverkar gör Maria Jacobsson, medlem av Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd, som var med i framtagandet av rapporten. Även Andreas Ingefjord, utvecklingssekreterare på Stadsbiblioteket i Malmö medverkar, och moderator är Per Svensson, Sydsvenskan.

Svensk biblioteksförening och Svensk förening för informationsspecialister (sfis) kommer att bjuda in författarna den 26 november. Tid: kl. 13.00-15.30 Plats: Malmö stadsbibliotek, Gullbergssalen.

Anmälan sker till hedija.kodzaga-jasarevic@malmo.se eller janerik.lindstrom@gmail.com senast 21 november.

Varmt välkommen!

Publicerat i Föreläsningar | Taggat , , , , | Lämna en kommentar

Fruktmarknaden – en övning för att resonera kring sökord

Linda Grandsjö, från samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek vid Lunds universitet, var och skuggade mig nu i våras. (Vad det innebär med skuggning och skuggprojektet kan ni läsa mer om här i Skuggbloggen). På vårt pedagogiska café om sökord delade Linda med sig av en övning som vi bad henne att beskriva i vår blogg:

Övningen jag gav exempel på under det pedagogiska caféet kommer ursprungligen från presentationen Games and gamification for information literacy av Walsh, Edwards och Hill på konferensen LILAC 2013.

Bibliotekarien tar upp en bild från en fruktmarknad och ber studenterna ”brainstorma” fram vad de ser på bilden.  Orden skrivs upp på tavlan av bibliotekarien, som samtidigt klustrar och ordnar dem hierarkiskt.

Vi tittar gemensamt på vilka ord som dykt upp och resonerar kring hur vi kan få så bra träffar som möjligt och saker att tänka på, exempelvis:

- synonymer och närliggande ord: priser, pund, valuta, prissättning, betalning)
- engelska som sökspråk: i engelska särskiver man à frassökning
- frassökning vs. enskilda ord: ”fruit market” vs. fruit AND market
- kombination av sökord – breda eller snäva ord: att söka på äppelsorten golden delicious vs. att bara söka på apple och att kombinera med andra betydelsebärande ord
- kombination av sökord – oväntade träffar: en sökning på apple AND market kan generera träffar om den ekonomiska marknaden för varumärket Apple, trots att man avsåg en äppelmarknad eller den ekonomiska marknaden för äpplen

Därefter får studenterna göra motsvarande för sina egna valda ämnen och sedan testa sig fram med dem i självständig sökning med assistans från bibliotekarien alt. att man tar ytterligare ett gemensamt exempel, men på deras ämne.

Linda Grandsjö, Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Lunds universitet.

Publicerat i Gästbloggare, Okategoriserade | Taggat , | Lämna en kommentar

Nätverksträff på Högskolan i Halmstad

Varje år träffas bibliotekarier som arbetar med lärarutbildningar på universitet och högskolor runt om i Sverige. Denna gång träffades vi på Högskolan i Halmstad högst upp på 22:a våningen i Trade Center. Fantastiskt fin utsikt! Men det var inte bara utsikten som fantastisk, det var även nätverksträffens innehåll. Jag väljer ut tre saker som gjorde mest intryck hos mig.

Dagen började med att Ika Jorum från Södertörns högskola berättade om ett intressant samarbete mellan högskolebiblioteket och lärarutbildningen på Södertörns högskola och Nacka gymnasium vilket syftade till att stärka övergången mellan gymnasie- och högskolestudier. Projektet har bland annat resulterat i att ett nytt moment införts i kursplanen på lärarutbildningen på Södertörns högskola där studenterna under sin verksamhetsförlagda utbildning ska undersöka gymnasiebiblioteket som pedagogisk resurs i undervisningen. Samarbetet har även resulterat i en modell för progression i gymnasieskolan samt en samverkansmodell mellan bibliotek och lärarutbildningar. Egentligen skulle jag kunna skriva ett inlägg bara om detta samarbete men väljer att istället länka till rapporten “Högskolebiblioteket och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen: en rapport”, som jag genast ska läsa.

Dagen fortsatte med att Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad, reflekterade över vilka olika strategier som bidrar till en framgångsrik forskning och vilken roll som biblioteket spelar. Pernilla pratade om vikten av att sprida sin forskning på olika nivåer och till olika målgrupper. Till andra forskare, lärarutbildare, lärare och även egna studenter på lärarutbildningen. Hon tycker att det borde finnas fler sätt att mäta inpact factor än det traditionella. När det gäller bibliotekets roll så värdesätter hon möten med bibliotekets personal och tyckte att vi skulle fortsätta att satsa på att få till olika former av möten. Hon värdesätter också att kunna föra en dialog med bibliotekets personal, bland annat om publiceringsfrågor, var var hon som forskare kan publicera sig inom sitt fält.

Annika Elm Fristorp, lektor inom utbildningsvetenskap på Högskolan i Halmstad, pratade om vetenskap för lärande, om vetenskaplig progression, om hur man kan medvetandegöra ett kritiskt förhållningssätt. Hon pratade om att omsätta vetenskap i praktiken, att använda vetenskapsteori och ett vetenskapligt arbetssätt kopplat till förskolläraryrket. För att koppla samman yrkes- och utbildningspraktik får studenter på förskollärarutbildningen under T6 inventera undersökningsområden tillsammans med lärare ute på sin VFU-plats. I samband med detta så läser de vetenskapsteori- och metod och gör efter det en systematisk litteraturstudie på ett av undersökningsområdena som de identifierat. Terminen efter det läser de en kurs som handlar om verksamhetsutveckling och auktionsforskning och i samband med det så skriver de sitt examensarbete. Det verkar vara ett väldigt bra sätt att knyta ihop utbildning och praktik och ett sätt för studenterna att faktiskt se hur man kan arbeta med forskning för verksamhetsutveckling i praktiken.

Kan inte låta bli att avsluta med att skriva att även jag fick möjlighet att dela med mig av tankar och resultat från projektet ”Vad är utbildning på vetenskaplig grund”. Fick äran att vara sista punkt i programmet och det kändes faktiskt riktigt bra, många saker som tagits upp under nätverksträffens två dagar återspeglades i det som vi sett i vår undersökning. Bland annat att forskningen på den egna institutionen många gånger är osynlig för studenterna under utbildningen, vilket Pernilla Nilsson tog upp. Annika Elm Fristorp pratade om hur de arbetar med att koppla forskningspraktiken till den kommande yrkespraktiken. Ika, Pernilla och Annika belyste alla vikten av samarbete, och inte bara samarbete för sakens skull utan kvalitet i samarbete.

Nästa gång verkar det som att det är Högskolan Väst som ska ta tag i stafettpinnen och ordna nätverksträff, undrar vilket tema det blir då?

Publicerat i Bibliotekarierollen, Kompetensutveckling, Undervisning | Taggat , , | Lämna en kommentar

Var fanns pedagogiken?

Den 23 maj deltog jag på en temadag för hållbart och inkluderande lärande här på Malmö högskola. En mycket intressant dag, med talare från högskolan, men också gästföreläsare från bl.a. University of East London och Erik Arroy, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS. Breddad rekrytering och hur vi i högskolan pedagogiskt möter stundernas olika behov, var några av de frågor som stod i fokus.

Som bibliotekarie på Malmö högskola möter jag dagligen studenter i olika pedagogiska sammanhang och därför väcktes för mig en hel del tankar, inte minst kring vem som har ansvaret i en pedagogisk lärandesituation? Minnen och starka känslor från mitt eget första studieår på universitetet dök upp. Det där första året när jag plötsligt blev varse att ansvaret för lärandet låg helt och hållet hos mig själv – upprepade ”misslyckanden” som jag beskrivit som bristande kompetens i högskolestudier hos mig själv, utan att ställa frågan: var fanns pedagogiken?

Det är mitten av 90-talet och jag börjar läsa Kulturvetarlinjen vid Umeå Universitet, min första riktiga kurs är Historia A. Jag kommer direkt från gymnasiet till universitetet och hade gått ut med höga betyg (i Historia hade jag 5:a). Men när jag nu börjar läsa historia på universitetet kuggar jag på tenta efter tenta! Jag är inte van vid alla dessa självstudier, eller att läsa på engelska. Det är inte bara jag som har det tufft att klara studierna – flera kursare hoppar av och ger upp. Vi matas med kunskapsstoff, men ingen förklarar och vissa föreläsare läser i princip utantill från kurslitteraturen. En lärare sticker ut och ger oss uppgifter som vi förstår. Samma lärare råkar lite så där i förbifarten upplysa oss om att ”ja, det är märkligt men det är bara på universitetet som man inte behöver ett enda poäng pedagogik för att undervisa”. (Än idag minns jag hur paff jag blev över detta! Så här i efterhand undrar jag om det var en slump att han själv hade hoppat av från lärarutbildningen en gång i tiden?). Från olika håll fick jag också höra att ”det tar tid att lära sig plugga på universitetet”. Jag var envis och redde ut situationen under samma termin med omtentor och restuppgifter – men mycket annat blev lidande när allt som betydde något var att klara nästa tenta! En bit in i terminen började vi ha seminarium, det kändes lite ”flummigt” och ovant, men jag fick en känsla av att jag lärde mig mer än av tentaplugget. Terminen avslutades med uppsatsskrivning och det gick jättebra, fast jag satt förstås uppe hela natten innan deadline och skrev!

I ljuset av temadagens diskussioner om högskolepedagogik (och Erik Arroys föredrag i synnerhet) ser jag plötsligt resan jag gjorde det där första året på ett nytt sätt och jag kan tycka att den på många vis var onödig! Ja, jag lärde mig att ”plugga rätt” och skriva VG på tentor – men tänk om jag istället möts av en pedagogik som fått mig att vilja plugga för att lära för livet & utveckla både kunskap och tänkande, och inte bara gett mig fokus att klara mina poäng? Varför såg jag det som självklart att det var jag som var dålig/trög/och inte förstod? Istället för att ifrågasätta pedagogiken, eller avsaknaden av den? Ett svar på den frågan tror jag är tradition. Vi håller inom akademin helt enkelt fast vid ett sätt att lära som är konservativt och inte har ändrats mycket genom åren om man tittar på föreläsningen till sin form. Studenten ska lära sig av föreläsaren och matas med information punkt slut. Eller?

”Studentens lärande i centrum. SFS om pedagogik i högskolan”
Erik Arroy utgår från den rapport som Sveriges förenade studentkårer publicerade efter en utförlig enkätundersökning bland Sveriges studenter under 2012. Rapporten är också understödd av fakta och forskning kring högskolepedagogik:  ”Studentens lärande i centrum. SFS om pedagogik i högskolan”. Den tar upp kvaliteten på högskolepedagogiken ur ett studentperspektiv:

Studentens lärande i centrum. SFS om pedagogik i högskolan
När jag läser det första kapitlet i rapporten går understrykningspennan varm – det är så mycket som jag känner igen från min egen studietid! En sak inser jag, det var inte alls någon kvalitet jag fick det där första året…det var kunskapsöverföring och ”learning by doing”.

I dag är det jag själv som är ”pedagogen”. Numera har jag faktiskt några poäng i högeskolepedagogik, men att undervisa i informationssökning var något jag började med utan att ha just detta. Precis som många andra har jag utvecklat mitt undervisande genom ”trial and error” men också (vilket inte ska underskattas) erfarenhetsutbyte och diskussioner med kollegor. Om jag ska knyta ihop temadagen så känns det viktigt att titta på den pedagogiska situationen och lärandet. Det kan konstateras att:

  • Vi lär på olika sätt och därför borde olika sätt att lära ut också välkomnas.
  • De uppsatta lärandemålen på en kurs kanske inte alltid  behöver uppfyllas på exakt samma vis av allla?
  • Examinationen är ett tillfälle för lärande och studenter är med och skapar kunskap i klassrummet.
  • Vem har ansvaret för lärandet? Givetvis måste du som student ta ansvar för ditt eget lärande, men har läraren då inte ansvaret för en god kvalitet på pedagogiken?
  • Studentaktivt lärande kräver engagemang både från lärare och studenter!
  • Vad kan göras för att överbrygga gapet mellan lärarnas krav och studenternas förkunskaper? (frågan lånad från Bo Norlund & Svante Lingärdes föredrag om akademiskt skrivande, men jag tycker det passar in även i ett bredare utbildningsperspektiv).

Till sist vill jag tipsa alla om att läsa SFS:s rapport och diskutera med varandra!

Publicerat i Okategoriserade, Studentaktiva arbetsformer, Undervisning | Lämna en kommentar

Tema sökord

Bild från Linnéuniversitetets bibliotek

Bild från Linnéuniversitetets bibliotek

Ibland kan det vara svårt att hitta rätt termer för att få ett bra sökresultat och hitta de där mest relevanta artiklarna eller böckerna. Vår erfarenhet som bibliotekarier är att det där med sökord är ett stort problem för studenter som ska söka information. Det visar sig inte minst i den analys biblioteket gjorde av handledningsbokningar som inkommit till biblioteket, där studenterna ska beskriva sitt problem. Här är två exempel på studentröster som illustrerar detta:

  • Har helt enkelt inte hittat något som behandlar ämnet. Utgår från att det finns, men att jag använder fel sökord eller något sånt.
  • Problemet är att hitta tillräckligt specifika sökord och hitta rätt termer på engelska.

Team pedagogisk verksamhet (som jobbar med pedagogisk utveckling på BIT) anordnade för ett tag sedan ett pedagogiskt café på tema sökord där alla på biblioteket bjöds in till diskussion och reflektion kring just sökord. Hur vi kan öka studenternas förståelse för vikten av att lägga tid på att välja sökord och inte enbart välja de ord som man först kommer att tänka på?

Vi började med att lägga problemen på bordet; vad upplever vi som bibliotekarier är problematiskt i mötet med studenterna när det handlar om sökord? Här är några svar:

  • Studenten skriver hela frågeställningen i databasens sökfält (typisk Googlesökning).
  • Att förklara varför de spelar roll är problematiskt ibland.
  • Man kan verka flummig när man föreslår en brainstorming och de bara vill ha “de rätta sökorden”.
  • Förklara att det tar tid. Trial and error. Finns ingen perfekt sökning på en gång.
  • Att få studenten att tänka i vidare begrepp – kanske inte kan hitta exakt det de vill.
  • När studenten fastnat i en term (som kan vara helt korrekt inom disciplinen och när vi föreslår något annat).
  • Det tar tid att sätta sig in i ett specifikt ämne. Svårt när studenten har bråttom och är otålig.

 Vi fortsatte sedan med gruppdiskussioner; hur kan vi skapa läraktiviteter där studenterna tränas i att välja sökord och att förstå att detta är viktigt? Här kommer några förslag:

Grupp 1:
Studenterna får läsa en artikel som de fritt får tagga med nyckelord. Samla upp nyckelorden i en gemensam mindmap/kluster. Studenterna testar att sök på dessa nyckelord t.ex. i Summon eller i ämnesdatabas. Hittar de artikeln? Varför, varför inte? Kolla de ämnesord som artikeln har! Testa i andra databaser, fyll på med ämnesord i mindmapen. Fånga upp de kontrollerade ämnesorden i t.ex. ERIC.

Grupp 2:
Fokus ligger på studentaktivitet. Studenterna ”brainstormar” på egen hand sökord kring sin frågeställning. Studenterna får en matris där de får fylla i de sökord de hittat och anvisningar om att tänka bredare/snävare. De byter matris med grannen och får/ger feedback på sökorden. Bibliotekarien förklarar databasens ”språk” – tesaurus, ämnesord mm. Studenterna testar sina ord i databaserna. (studentaktivitet). Hur funkade orden? – kort diskussion. Studenterna kompletterar matrisen med nya sökord de hitta via thesaurus, ämnesord mm. (studentaktivitet). Studenterna söker i databaserna igen och kombinerar sökorden på olika sätt. (studentaktivitet)

Grupp 3:
För att skapa en förförståelse innan vi träffar studenterna vill vi prova metoden flipped classroom, dvs. att studenterna får ta del av lärobjekt (exempelvis film/webbsida) innan som behandlar sökordstemat. Fokus på träffen ska ligga på studentaktivitet.
Alt 1: Testa att utgå från en rubrik/löpsedel i stil med ”forskning visar att…” Låta studenterna hitta forskningen bakom. Spåna kring nyckelbärande ord, frågeställning, ämnesord.
Alt 2: Börja med egen sökning, sen låta dem skriva ner frågor/problem, sen ha en genomgång och sen låta dem söka om. Reflektera om resultatet blir annorlunda.

Som en stor bonus denna dag så hade vi besök av en kollega från Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Linda Grandsjö, som var här för att skugga en bibliotekarie. Linda delade med sig av ett exempel som hon använt sig av för att skapa en diskussion om sökord med studenterna. Linda kommer inom kort att dela med sig av sitt exempel här i vår blogg.

Publicerat i Informationskompetens, Okategoriserade, Undervisning, Uppgifter | Taggat | Lämna en kommentar

Readme

I måndags var jag på något som av konferensarrangörerna beskrevs som årets viktigaste konferens.
 Readme. En konferens som “samlar kloka människor från skola, bibliotek, forskning och bok/mediebransch för en dags konferens om vår mest akuta samhällsfråga – läsandet”.

En väldigt intressant, innehållsrik och givande dag som handlade om, ja just det, läsandet. Dagen började med att Karin Taube från Umeå universitet redogjorde för det dystra resultatet från senaste PISAundersökningen. Och hon frågade sig varför svenska elever läser allt sämre. Det finns givetvis inte ett enda svar på denna komplexa fråga utan det handlar om många olika faktorer. Några som nämndes var ändrade läsvanor, skolpolitik, pedagogik, varierade förutsättningar för undervisning osv.

Men det var inte en dyster konferens utan det lyftes fram flera  goda exempel på lässfrämjande och lyckade projekt under dagen. Ett exempel på detta var avdelning Långben på Pyrets förskola i Malmö som arbetade med läslappar för att få barnen intresserade av läsning. De började faktiskt med att lämna ut läslappar redan till 1:åringar. Sedan sker en vad jag förstod det som lyckad progression vad gäller läsandet och de flesta kan läsa innan de börjar förskoleklass. Andra projekt som lyftes fram var pappabokcirklar, samarbete med idrottsföreningar, läsombud, att skriva sig till läsning och ett helt fantastiskt projekt som Karin Johansson från Malmö stadsbibliotek och Anneli Björkhagen Turesson från Malmö högskola berättade om. “Godnattsagor inifrån“, ett projekt där föräldrar i fängelser runt om i Sverige läser in godnattsagor till sina barn. När en ljudupptagning spelades upp där en av papporna läser Alfons på klingande malmöitiska blev jag alldelses varm i hjärtat. Ett fantastiskt projekt där syftet är att stärka relationen mellan barn och föräldrar och minska de negativa effekterna som kan uppstå I och med fängelsetiden.

Ett annat intressant projekt som Martin Widmark (författare) pratade om var projektet “En läsande klass”. Martin betonade att läsning ger många positiva effekter. En av dem är tillgång till en rad olika kostymer att identifiera sig själv och världen med vilket i sin tur kan leda till en ökad tolerans (mer aktuellt nu med tanke på valresultatet I Europa). Han pratade också om en läsande familj om vikten av läsning för barnen i hemmet.

Ja varför är läsande så viktigt? Sista talaren Judith A Langer, som jag förresten såg här uppe i biblioteket igår, pratade om literature envisionment building, om meningsskapande genom att läsa litteratur. Om den kreativa och innovativa aktivitet som försegår när vi bland annat läser skönlitteratur. Något som man skulle kunna använda sig mer av inom högskolan tänker jag. Att läsa skönlitteratur parallellt med facklitteratur. Detta vill jag läsa mer om, ser att vi har flera av Judiths böcker I biblioteket. Lite sommarläsning kanske?

 

Publicerat i Okategoriserade | Taggat , , | Lämna en kommentar

MIK vad är det?

Att ha en skugga kan leda till många intressanta diskussioner och kan även bli ett naturligt sätt för omvärldsbevakning. Under två dagar i vår skuggade Stina Larsson från Kristianstads högskola mig. Inför ett undervisningstillfälle kom Stina, jag och Helen Rasmussen in på en diskussion kring informationskompetens. Stina började då prata om begreppet MIK och jag satt som ett frågetecken och försökte tänka så det knakade om jag visste vad denna förkortning stod för? Under vårt fortsatta samtal fick jag lära mig att det är ett samlingsbegrepp som vuxit fram under Unescos arbete med ett ramverk och en undervisningsmodell för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers.

Nordicom vid Göteborgs universitet har, i samverkan med Svenska Unescorådet och andra aktörer, gjort en svensk översättning av Unescos undervisningsmodell som översatt heter, Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/08/Medie_informationskunnighet.pdf

MIK är alltså en förkortning för Media och InformationsKunnighet. I den svenska översättningen av Unescos ramverk beskrivs begreppet på detta sätt: “För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier och andra informationskanaler behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet (MIK).” Det finns två aktuella skrifter som behandlar begreppet och en kort sammanfattning och diskussion av begreppet kan ni se här: http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/11/Folder-Medie-och-informationskunnighet-i-skolan-och-lärarutbildningen.pdf

Kanske känner alla utom jag till detta begrepp och kanske är detta något som redan diskuteras och appliceras på LS? I så fall är jag intresserad av att ta del av dessa diskussioner. Jag har inte själv hunnit läsa genom hela ramverket men tänkte att det skulle bli ett sommarprojekt! När jag bad min kollega Jenny Magnusson läsa genom mitt inlägg så fick jag även reda på att hon redan skrivit ett inlägg om detta begrepp så kanske vi och andra nyfikna kan ha ett sommarprojekt kring MIK tillsammans?

Publicerat i Informationskompetens, Okategoriserade | Taggat , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Featuring WPMU Bloglist Widget by YD WordPress Developer