Informationskompetens eller Medie- och informationskunnighet?

Nyligen publicerade Svensk biblioteksförening en ny rapport: Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi. Nio forskare från tre lärosäten ger perspektiv på medie- och informationskunnighet (MIK). Jag är själv inte så bekant med begreppet MIK men läser snabbt att “Under senare tid har begreppet medie- och informationskunnighet (MIK) växt fram som ett samlingsbegrepp skapat för att försöka fånga de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som genomgripande påverkas av digitala medier och nätverkssamhället, och som ses som nödvändiga för att kunna delta i samhället. Till dessa färdigheter räknas digital kompetens eller informationskompetens, som beskriver förmågan att kunna söka finna, kritiskt granska och använda information för olika syften och i olika sammanhang”. Hoppas på intressant läsning :-)

 

Publicerat i Kompetensutveckling | Taggat | Lämna en kommentar

Ett nytt försök att undervisa många

Vårterminen 2014 började biblioteket, i samarbete med kurslärarna, köra en ny modell för undervisningen i litteratursökning på Omvårdnadsprogrammets tredje termin. Antalet studenter är ca 100, vilket gör att det är svårt att med befintlig personal ge undervisning med kvalitet, dvs som gör att studenterna faktiskt lär sig något och inte bara sitter av tid. En av modellerna vi har prövat har vi kallat ”Peer Education”. Den fungerade ganska bra under några år, men bland annat pga att kursen har ändrat karaktär kände vi att det var dags att prova något nytt.

Modellen vi har prövat den här terminen skulle kunna kallas ”storföreläsning med efterföljande Hands-on”. Det går ut på att alla ca 100 studenter får gå på en serie föreläsningar om informations- och litteratursökning med inriktning på vetenskapliga texter. Så snart som möjligt därefter (samma vecka) får samtliga studenter i grupper om ca 16 gå på en ”Hands-on”, där de får arbeta självständigt med sina sökningar i närvaro av en bibliotekarie och en kurslärare. Eftersom arbetet med litteratursökning och arbetet med problemformulering hela tiden går in i varandra är det bra att ha både ämneskunnig personal och bibliotekspersonal närvarande så att studenterna kan få hjälp med problem i sökprocessen i samma stund som de dyker upp.

Efter Hands-ontillfällena får studenterna jobba på egen hand ca en vecka, varefter de kan gå på en ”grupphandledning” om de vill utan krav på föranmälan. Även vid detta tillfälle finns både bibliotekspersonal och kurslärare tillgänglig för studenterna.
Det känns som att denna modell fungerar bra. Det är svårt att veta hur stor skillnad den gör, men när jag har pratat med studenterna under processens gång tycker jag det verkar som att de har lärt sig ganska mycket om hur man får fram det material de behöver för att kunna skriva sina arbeten.

/Pär Hyberg

Publicerat i Bibliotekarierollen, Föreläsningar, Handledning i informationssökning, Undervisning | Lämna en kommentar

Vad är utbildning på vetenskaplig grund?

Ja, det är frågan som vi undersökt i ett projekt tillsammans med AKL. Vi har intervjuat lärare, studenter och bibliotekarier för att se hur de olika grupperna möts i en utbildning på vetenskaplig grund. Något svar på frågan har vi inte direkt, men vi har skrivit en rapport som vi tror kan användas som diskussionsunderlag, eller bara läsas av de som vill höra mer om hur lärare, studenter och bibliotekarier resonerar kring ämnet.

Rapporten finns här: http://dspace.mah.se/handle/2043/17011

Publicerat i Bibliotekarierollen, Undervisning | Taggat , , , , | Lämna en kommentar

Workshop: Testa dina pedagogiska idéer i det digitala rummet!

2014-02-28-85För någon vecka sen deltog jag i en kul workshop som hölls av The Glocal Classroom-projektet .

Tanken med workshopen var att dela erfarenheter från den pedagogik som vuxit fram för utbildningen Communication for Development och att få testa idéer kring det digitala klassrummet.

Det var tre kreativa och späckade halvdagar som inleddes med ett seminarium med tankar om och exempel på undervisning i det digitala rummet. Detta följdes av mer praktiskt arbete där vi i grupper diskuterade oss fram till en undervisning med digitala inslag som vi fick testa att genomföra. Det blev många livliga diskussioner kring allt från ämnesdidaktiska reflektioner till tekniska djupdykningar. Vad funkade bra, och vad kunde gjorts bättre eller annorlunda i våra testsändnignar?

Som en bonus kunde man också fånga in tankar om virtuell lärandemiljö att ta med i högskolans pågående VLM-projekten.

En pedagogik för det globala klassrummet?
Inom programmet Communication for Development, ComDev, har man kontinuerligt testat och utvärderat tekniker och tjänster för kommunikation, interaktion och lärande. Man har arbetat fram ett pedagogiskt koncept för det medierade klassrummet, ”divergence pedagogy”, som anspelar på begreppet mediekonvergens, men också på sammansmältningen och inte skillnaden mellan det lokala och det globala, mellan online och på plats.

Mikael Rundberg, interaktionsdesigner och lärare, visade på spektrumet av medier som används av ComDev och pratade om vikten av transparens och att skapa ett gemensamt rum för lärande. Programmet har en tydlig internationell prägel med lärare och studenter spridda över hela världen.

Genom åren har det utkristalliserat sig en stomme för undervisningen med streamade seminarier i en lösning kallad live lecture där studenterna delta på plats i det fysiska rummet eller online via chatt. Här använder man programmet wirecast för att mixa samman olika medieströmmar , från filmkameror, stillbilder, presentationer, mikrofoner mm., och man använder t ex skype för att hämta in fler röster och medier i rummet. Allt sänds i flera olika bandbredder för att anpassas till online-studenternas ibland instabila uppkopplingar.

2014-02-28-922010-01-01-00.00.00-76

Att mixa en undervisning
Som liaison librarian för K3 och Communcation for Development har jag hållit i flera prat om informationssökning för studenterna via live lecture. Då har Mikael funnits bakom mixerbordet och skött kameror och medieströmmar. Nu var jag nyfiken på hur det skulle vara att själv mixa fram ett seminarium.

Tillsammans med Kathrine Winkelhorn och Michael Svedemar tänkte vi tänkte vi snabbt fram ett undervisnings-scenario att testa. Vi slet hårt framför och bakom kamerorna och lyckades producera en kort sändning som ”studenter” (= andra workshopsdeltagare) följde i rummet och online från ett rum intill. Vi höll en inledning, visade ett filmklipp och höll en diskussion utifrån klippet. Det var svettigt att mixa ihop allt till en medieproduktion som ”studenterna” kunde följa – att rikta kameror, ha koll på chatten, klippa in filmklippet, ha koll på medproducenterna – men det var också otroligt roligt!

Visst finns det tekniska utmaningar att överbrygga, men det viktigaste är att våga testa och hitta undervisningsformer som skapar det bästa lärandet. Vad behövs och kan funka för just min studentgrupp kring just det vi gör just nu? Kan fler närvara om jag sänder det på nätet? Vad ska vi ha för aktiviteter och hur kan vi samarbeta kring dem?

Två tankar som jag tar med mig från den här fina workshopen
Jag vill fortsätta testa och undersöka vad det digitala klassrummet kan vara för Malmö högskola med lärare, pedagogiska utvecklare, bibliotekarier, IT-personer.

Jag vill lära mig mer om wirecast och jag vill att vi på biblioteket sänder mer undervisning via nätet. Vi vill ofta att andra aktörer ska livesända eller filma sina seminarier, då bör vi själva också göra det, tänker jag.

Fler bilder från workshopen
“Dare to be creative!” - post på The Glocal Classroom-bloggen

/Linda Karlsson Gästbloggande bibliotekarie på Malmö högskola, som undervisar studenter och doktorander i informationssökning,  administrerar e-tidskrifter och databaser. Intresserad av gränssnitt, tilltal, kommunikation och lärande.

Publicerat i Gästbloggare, Kompetensutveckling, Okategoriserade, Teknik, Undervisning | Lämna en kommentar

Studenter som medskapare av undervisning

I år har vi på biblioteket fått pedagogiska utvecklingsmedel för att undersöka hur vi kan låta studenter bli “medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information” som vi kallat vårt projekt. Projektet går ut på att undersöka metoder för att bättre kunna ta till vara studenternas erfarenheter och tidigare kunskaper för att stödja deras informationssökning. När det gäller metoder är vi nyfikna på hur man kan arbeta med användardriven utveckling och tänker oss att vi kan hitta exempel från t ex stadsplanering, designprocesser eller brukarinvolveringsprojekt från andra bibliotek (t ex har Malmö stadsbibliotek arbetat med detta: http://dromblogg.wordpress.com/).

Nu håller vi precis på att sätta igång projektet, och ser framemot ett spännande år med det, och extrakul är det att ha studenter med i själva projektgruppen!

Mer info om projektet och själva projektansökan finns på projektsidan.

Publicerat i Undervisning | Taggat , , , | Lämna en kommentar

Vilken snygg läranderesurs!

I tre poddar resonerar Sara Berglund och Michael Björk, båda lärare på institutionen Barn Unga Samhälle på Malmö högskola, om olika infallsvinklar på den vetenskapliga texten. Snyggt och kul!

http://barnochunga.org/den-vetenskapliga-texten/

Publicerat i Undervisning | Taggat | Lämna en kommentar

Samtal om studentaktivt lärande

Vi har åter igen nöjet att presentera en gästbloggare här i bloggen. Denna gång är det Pernilla Severson, pedagogisk utvecklare på AKL och fil.dr i medie- och kommunikationsvetenskap, som gästbloggar:

Den 28/11 var det meningen att workshops skulle ges om studentaktiva arbetsformer. Men för alla högskolegemensamma insatser (kurser, seminarier, konferenser) verkar det som att medarbetare behöver fokusera på de mer omedelbart verksamhetsnära aktiviteterna ute på institutionerna och i arbetslagen. För den här workshop-insatsen innebar det att vi blev för få för att kunna göra en meningsfull insats tillsammans (fem är gränsen). För att ta tillvara på planeringsarbete som gjorts av oss på AKL och de insatser som BIT planerade göras på workshopen, kommer här utdrag ur det samtal vi hade om studentaktiva arbetsformer.

Vid mötet fokuserade vi på två delar som är högaktuella för oss. Den ena delen gäller lokaler, där AKL kommer att flytta upp till biblioteket och där vi behöver lära känna varandras verksamheter för att skapa det gemensamma. Den andra delen av mötet gällde studentaktiva arbetsformer mer specifikt, där vi ville börja ett samtal kring vad det är, hur det görs, vem som gör det, varför det görs och hur det går att skapa arenor för och kring.

När det gäller lokaler försökte vi att att tänka integration med fokus på studentaktiva arbetsformer. Det var ganska svårt. Vi hamnade gärna i erfarenheter sedan innan (vad är det vi egentligen kan påverka?) och kopplade på rätt mycket processer och strukturer för gemensam planering och innehållsmässig samstämmig inriktning. Här är ett värdefullt bidrag de återkommande konceptens betydelse. Men trots allt landade vi ändå i att det för att jobba med studentaktiva arbetsformer behövs lokaler i form av prova på-platser, särskilt då i kombinationen storsamling-salar och grupparbetsplatser. Vi pratade också en hel del om aktiviteter som skapar gemensam identitet i lokalerna för oss.

Vi började mötesdelen om studentaktiva arbetsformer med en brainstorming-process, att bara lista allt vi kom att tänka på. Det landade i väldigt många studentaktiva arbetsformer som konkreta exempel: knytkonferens, associationsövning, casemetodik, peer learning, peer assessment, peer educators, minikonferens, ateljésamtal, miniföreläsning, studenter som planerar lektion, att använda nya medier, spanarverkstad, brainstorming, grupparbete, poster, alumni, mentorskap, öppet samtal, knyta studier till yrkesliv, göra tidskrift, kritiska vänner, handledning, kritisk reflektion, storytelling, dilemma, film både göra och titta, labbar, sökverkstad, forumspel, teatersport, portfolio, debatt, paneldebatt, forskare som student.

Men vad betyder allt det här? Är studentaktiva arbetsformer process eller form? Kanske är det ett begrepp som man kan använda på olika sätt. Det är en avgörande form för vissa. Men i en föreläsning så kanske inte huvudingrediensen är det studentaktiva.

Vi gick över till Strategi2020. Frågan kom upp: vad är det man vill ska hända med de studentaktiva arbetsformerna? Svaren som kom var att det ska bli en outcome, att studenterna lär sig bättre, genom att få många möjligheter att omvandla det presenterade till kunskap, att aktivt få införliva det i tankestruktur, att vara med i djupinriktat lärande utifrån förförståelse. Allt detta ska leda till förändring, att skapa och omskapa mellan gammalt och nytt. Det nämndes saker som att “Du minns mycket mer om du är aktiv” och “För att förklara något, så måste man förstå”.

Det studentaktiva – lärande, arbetsformer, processer eller vad man nu vill kalla det – handlar om att visa att och jobba efter att problematiserandet är centralt. Det handlar om att skapa bättre kvalitet på utbildning.

I vårt samtal rörde vi vid många spänningar. En sak gällde att “Ibland verkar det som en kamp mellan student och lärare”, att det är någon som måste vinna, där läraren “förlorar” genom att arbeta med studentaktiva arbetsformer. Men frågan är vad en lärare förlorar på att studenterna lär sig bättre och tillägnar sig ett kritiskt förhållningssätt.

Vi fångade upp begreppet “gränsöverskridande kompetens” som också finns i Strategi 2020, som en viktig del av studentaktiva perspektivet, i och med att det involverar att studenten tillägnar sig och utövar en handlingskraft i sitt lärande. Det som är centralt är att studenten måste visa på att man har förstått och omsätta i handling.

Vad innebär det här för oss då, på AKL och i pedagogiska teamet på BIT? Vi kom in på att vi bör fundera på lärarnas förförståelse av processen, att vi måste möta människan där människan är. Kanske är det så att det behövs minst lika mycket gränsöverskridande kompetens som lärare, inte bara studenter?

Vi som deltog i samtalet kom in på våra egna erfarenheter. Jessica har hört pratet om studentaktivt lärande från det hon blev färdig lärare, men ändå verkar det inte ha hänt något på 20 år sedan hon gick ut. Vad är det som gör det? Konservatism, om du vill ha ett enkelt svar, säger Aage. Kicki menar att det kanske bekvämare att köra på. Pär tror att man har en bild av vad utbildning är, att man anstränger sig kanske för att inte ha den bilden, men så fort man blir trött och mycket att göra, så blir det som rännorna i bowlingbanan. Ib (som imiterar en trött student, som säger arrgh) säger att det studentaktiva innebär att studenten tvingas till någonting och det pallar man inte alltid. Och vi är likadana som medarbetare, att vi kritiserar den passiva presentations-formen, samtidigt är det likadant på alla pedagogiska konferenser: någon presenterar och andra lyssnar.

Om då studenterna nästan blir sura över studentaktiva arbetsformer, är det värt att ta den smällen? Svaret mellan oss blir, jo… men det är en ansträngning. Intressant nog tycker vi alla att ansträngningen alltid visar sig varit lönt att göra. Kicki har under hösten aktiverat sig själv med att föra loggbok efter sina undervisningstillfällen. Hon har velat öka sitt reflekterande förhållningssätt och på så vis synliggöra sin egen utveckling, men också studenternas ”aktivitet”.

Aage använder medier jättemycket, där studenter får försvara olika ståndpunkter. Helen berättar om ett moment med studenter där man istället för att berätta vad som kännetecknar en vetenskaplig artikel, “så ber vi dem att titta på ett tema, nätmobbing, och titta i olika artiklar för att närma sig vad som är en vetenskaplig artikel”.

Något som får oss att darra till har med att göra med det som både Aage och Helen, lyfter och också orsaken till att vi sitter och samtalar bara vi: dilemmat att nå ut, vem vill lyssna på detta? Vi är rörande överens om att det är ett problem att vi inte är en del av kollegornas vardag. Vi måste nå ut till flera! Pär berättar om ett studiebesök till James Madison University, och deras Centre for Faculty Innovation, som arbetar efter devisen “faculty empowering faculty”, där fakultetsmedlemmar har en arbetsplats i deras lokaler och arbeta med att skapa professionell utveckling av den akademiska kulturen.

Genomgående i samtalet är vi inne på resurser och vad man kan förvänta sig att vi i våra olika roller på högskolan kan göra. 

Hur samtalar ni och vad tycker du?

/Pernilla Severson

Publicerat i Undervisning | Taggat | Lämna en kommentar

Rapport från Teachmeet 5 december 2013

Idag har biblioteken inom Lärosäten Syd (ett samarbete mellan Malmö högskola, Lunds unviversitet, SLU Alnarp, Högskolan i Kristianstad och Blekinge Tekniska Högskola) haft Teachmeet. Teachmeet är ett informellt sätt att träffas och presentera saker och idéer kring undervisning. På vårt Teachmeet fick man prata i fem minuter och sedan fanns det två minuter för frågor. Själva ordningen lottade vi fram.

Här följer korta sammanfattningar av de presentationerna som gjordes:

Sandra Elebro från Malmö berättade om en struktur för handledning i informationssökning som hon arbetat sig fram till, och som hon också kommunicerar till studenten vid handledningstillfället. Poängen med att ha en struktur är den ger stöd i handledningen, både för bibliotekarien men kanske framförallt för studenten. Det kan kännas tryggare för studenten att veta vad som kommer att hända under handledningssessionen.

Jenny Magnusson och Helen Rasmussen, också från Malmö högskola, pratade också om en film de gjort för lärarutbildningen om vetenskapliga texter. Film är något som passar bra in i lärarutbildningens struktur, där de redan använder filmer i undervisningen, speciellt inför examensarbetet. Jenny och Helen ville hålla det enkelt och gjorde filmen med hjälp av iphone, ett iphonestativ och postitlappar. Filmen har sedan använts i undervisning, där kurslärare sett den tillsammans med studenterna och använt den som underlag för diskussion kring källkritik. Filmen finns här: http://www.mah.se/Bibliotek/Stod-i-ditt-arbete/Soka/Vetenskapliga-texter/

Jag (Hanna Wilhelmsson) berättade om en uppgift i grundlärarutbildningen, i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kursens lärandemål handlar om att studenterna ska kunna formulera en avgränsad och för kursen central fråga samt söka, sammanställa och förhålla sig kritiskt till relevanta källor för att belysa frågan ur olika perspektiv. Detta examineras genom en inlämningsuppgift där studenterna ska formulera en fråga utifrån barnkonventionen, söka information kring denna och sedan också beskriva sin informationssökningsprocess. Det innebär att studenterna måste reflektera över sin informationssökning och vad de gör.

Lena Landgren från Lunds universitet talade om ett KB-finansierat (tror jag) projekt om metoder för utvärdering av undervisning i informationskompetens. Syftet med projektet är att skapa en verktygslåda för att utvärdera undervisning i informationskompetens, och är ett samarbete med Göteborgs universitet och Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke. I projektet har man sammanställt flera olika metoder och tittat närmare på vad de utvärderar (känslor (t ex upplevelser), kognition etc), och man har också testat några metoder. Exempel på några metoder som projektet tittat på: informell utvärdering, cats, kunskapstester, attitydundersökning.

Helen Rasmussen från Malmö berättade också om spanarverkstad. Det är en slags strukturerad metod för att diskutera t ex en text eller ett fenomen i grupper om 5-8 personer. Spanarverkstad har använts som en metod i specialpedagogutbildningen för att stärka det vetenskapliga tänkandet hos studenterna. Nu återkommer spanarverkstaden tre gånger under utbildningen, och det finns en progression i valet av texter (från början inga krav, tredje gången måste studenterna välja en vetenskaplig artikel att spana på). Och så här tyckte några studenter:”stimulerad att söka vidare”, ”artikeln nådde bara ytan”, ”formen gynnar lyhördhet”. Under själva spanarverkstaden medverkar en observatör som är en lärare eller bibliotekarie. Helen och vår kollega Jessica Zaar har skrivit ett inlägg på AKL:s blogg om hur de arbetat med spanarverkstad: Spanarverkstad som en del av den vetenskapliga strimman

Jenny Magnusson från Malmö berättade även om en annan uppgift på lärarutbildningen, också i den utbildningsvetenskapliga kärnan, men tidigare i utbildningen än uppgiften jag berättade om. Syftet med uppgiften är att studenterna ska få en uppfattning om vad en vetenskaplig artikel är. De har fått titta på olika artiklar från facktidskrifter, populärvetenskapliga tidskrifter, svenska och internationella vetenskapliga tidskrifter och har i grupper diskuterat utifrån vissa frågor: Vem skriver, vad är det för typ av tidskrift etc, och sedan fått resonera kring varför något är vetenskapligt och inte, vad är det som gör att det blir vetenskapligt. Diskussionen har följts upp i helklass. Genom uppgiften fick studenterna möjlighet att ställa alla de frågor som de ställer när de är själva, men nu till varandra och fick hjälp att resonera av bibliotekarierna.

Katarina Evengård från SLU presenterade ett sätt att arbeta med flipped classroom och quiz som hon och en av hennes kollegor prövat med studenter som ska skriva kandidatuppsats. Inför bibliotekets undervisning tittade studenterna på två filmer och svarade också på frågor som var tänkta som en hjälp för studenterna att reflektera över innehållet filmern. Detta gjordes med hjälp av ett Google driveformulär där filmerna bäddats in. Utöver frågorna på filmen, fick studenterna också skriva om det var något särskilt de ville ha hjälp med när de träffade bibliotekarierna. Läraren la in filmen på kurssidan, sju av elva studenter hade svarat på frågorna. Några hade svarat fel på frågorna, vilket gav bibliotekarierna en hint om vad de behövde prata mer om på föreläsningen. Det blev ett bra sätt att kunna anpassa undervisningen till studenternas behov.

Camilla Söderquist från SLU berättade om projektet ”Rätt saker i rätt tid”. Projektet handlar om att tänka igenom hur biblioteksundervisningen ska komma in rätt i utbildningarna och att man inte bara slentrianmässigt bokar in undervisning. I projektet hade man funderat över hur bibliotekarierna kan komma in som ett komplement, inte ersättning för lärare, och gärna i dialog med dem och hur det skulle vara resurseffektivt.  Ett annat ledord för projektet var dialog, och det hade man med alla programstudierektorer. Planera och fortbilda var andra ledord. Själva fortbildningen av lärare hade de inte riktigt kommit till än. Camilla menade att det här arbetet är något vi ständigt måste jobba med, at det är ett repetitivt arbete något vi måste göra igen och igen. Hon visade också en tidslinje för ett program som inte bara innehöll vilka kurser studenterna läser utan där bibliotekarierna också ritat in studenternas process och känslor (t ex stressade över formalia) vid olika tillfällen i utbildningen för att kunna se när det kan passa att komma in.

Till sist presenterade Charlotte Håkansson från SLU ett projekt om internationalisering. Där är biblioteket med i ett större projekt i samarbete med universitetet i Makerere i Uganda. Bibliotekets del handlar om Information retrieval and scientific communication – global and local perspectives, och innebär bl a att ta fram en gemensam doktorandkurs i informationssökning och en workshop om open access. Kursen kommer att gå på campus i Makerere och ha deltagare från SLU, Makerere och några fler afrikanska universitet.

Och sen var en inspirerande teachmeeteftermiddag slut (eftersom stormen Sven gjorde att vi fick ställa in det inplanerade pubbesöket).

Publicerat i Kompetensutveckling, Undervisning | Taggat , , | Lämna en kommentar

Teachmeet

I eftermiddag ordnar biblioteken inom Lärosäten Syd ett Teachmeet. Ett teachmeet är ett tillfälle att träffas och utbyta korta presentationer kring undervisning med varandra. Läs mer om teachmeet på Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/TeachMeet. Vi räknar med en inspirerande eftermiddag, och återkommer med en rapport. Du kan följa teachmeetet på twitter: #larsydtm

Publicerat i Kompetensutveckling, Undervisning | Taggat | Lämna en kommentar

Vi gjorde en film…

Innan sommaren fick en kollega och jag en förfrågan av en lärare om vi skulle kunna göra en film som skulle fungera som en läranderesurs i en kurs på lärarutbildningen. Studenterna på kursen skulle göra en kunskapsöversikt.  Önskemålet var att filmen skulle ta upp olika typer av genrer av texter som kan vara intressanta att använda i en sådan kunskapsöversikt. Kul och inspirerande och även utmanande tyckte vi. Vi insåg dock att vi skulle ha något begränsade resurser så vi beslutade oss ganska så snabbt för att testa att göra en lite enklare film med hjälp av vår Iphone.

Sagt och gjort så började vi skissa på innehåll och hur vi med hjälp av filmmediet skulle kunna illustrera detta. En rolig och kreativ process där vi fick tänka till ordentligt, prova, ändra och göra om. Till slut blev manuset färdigt och rekvisitan föll på plats. Det blev en film som vi spelade in i en tagning. Vår tanke med filmen är att uppmuntra studenter att börja reflektera över olika typer av texter. Vi fokuserar framförallt på tidskrifter och artiklar och resonerar om skillnaderna mellan olika genrer. Vi frågar också ”hur tänker ni att ni kan använda er av artiklarna i de olika typerna av tidskrifter”?

Filmen är ungefär 6 minuter i all sin enkelhet. Resultatet kan ni se här:

http://youtu.be/lGNzqPoL6ik

Publicerat i Teknik | Taggat , , , | Lämna en kommentar

Featuring WPMU Bloglist Widget by YD WordPress Developer