Forskningsberedningen

Den 24 januari hade Forskningsberedningen sitt första möte. Forskningsberedningen har tagit över den roll som Forum för forskning tidigare hade som rådgivande organ till rektor i frågor som rör forskning och utbildning på forskarnivå. I likhet med parallellorganen Utbildningsberedningen och Samverkansberedningen ska Forskningsberedningen bistå med klokskap i ärenden av strategisk art inom sitt område. I dessa högskoleövergripande organ sker information, förankring och dialog. I dem bereds också ärenden inför högskolestyrelse- eller rektorsbeslut. Beredningarna kan själva föra upp de frågor på sin agenda som respektive beredning anser angleägen.

Vid första mötet i Forskningsberdningen diskuterades bland annat processen för inrättande av nya forskningscentrum (åtta intresseanmälningar har kommit in) och på vilket sätt som vi internt ska arbeta med utvärdering av kvalitet av utbildning på forskarnivå under 2013 och 2014.

Forskningsberedningen har följande ledamöter:

Hans Lindquist vicerektor för forskning och forskarutbildning (ordförande)

Thomas Arnebrant, Fakulteten för hälsa och samhälle ordinarie; Lars Plantin, suppleant

Bo Petersson, Fakulteten för kultur och samhälle, ordinarie; Carina Listerborn, suppleant

Susanna Hedenborg, Fakulteten för lärande och samhälle, ordinarie; Bodil Liljefors Persson, suppleant

Ann Wennerberg, Odontologiska fakulteten, ordinarie; Lars Bondemark, suppleant

Paul Davidsson, Fakulteten för teknik och samhälle, ordinarie; Per Jönsson, suppleant

Kamilla Bergström och Susan Lindholm, Malmö doktorandkår

Centrumbildningar i rörelse

Tidigare har systemet för våra högskolegemensamma forskningscentrum inte använt sig av tydliga in- och utgångar. Nu är detta på väg att förändras.

I slutet av november 2012 inbjöds för första gången Malmö högskolas personal att lämna in idéskisser som kan leda till etablering av nya forskningscentrum. (Se utlysningen.) De idéskisser som Forskningsberedningen bedömer gångbara, kan utvecklas till fullständiga ansökningar som kommer att granskas av externa experter. De initiativ som passerar även detta nålsöga kan tilldelas basresurser från och med 2014.

Inte bara så att nya centrum kan etableras, det är också meningen att alla befintliga centrum ska genomgå systematisk utvärdering efter fem års verksamhet. Även här hjälper externa experter till med granskningen. Först ut är Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering som  blir utvärderat under 2013. Om utvärderingen utfaller positivt, tilldelas centrumbildningen basresurser för ytterligare fem år.

Ny intern resursfördelningsmodell för basanslaget för forskning och forskarutbildning

Den interna fördelningen av Malmö högskolas forskningsanslag ser annorlunda ut när fördelningen av medel för 2013 görs (Dnr Mahr 20/2012/319) jämfört med när den gjordes tidigare. Under den forskningsstrategiska perioden 2009–2012 öronmärktes resurser till åtta utpekade profiler, bland annat för att alla forskarutbilningar som vi bedriver i egen regi ska ha tillräcklig basfinansiering. Från och med fördelningen inför 2013, knyts istället tilldelningen till faktiska prestationer.

Malmö högskolas basanslag för forskning är cirka 105 miljoner kronor (2013). Fyra femtedelar tilldelas fakulteterna genom fyra fördelningsnycklar (se nedan) och resterande 20 % anvisas övervägande till högskolans forskningscentrum. Dessutom finns en resurs för att (för sista året) stödja finansieringen av forskningstiden för de lektorer som blivit befordrade till professor samt för att rektor ska ha möjlighet till vissa strategiska beslut.

Det betyder att drygt 80 miljoner kronor fördelas till fakulteterna enligt:

1. Basfinansiering (2017 ska den vara lika stor för alla fakulteter och fram tills dess en övergång som succesivt tar minskad hänsyn till hur stort fakultetens anslag var 2012);

2. Aktivitet inom utbildning på forskarnivå (helårsekvivalenter för de doktorander som är antagna till sådan forskarutbildning där Malmö högskola examinerar – 2013: vt 2011 och ht 2011 enligt Ladok, sedan två års medelvärde);

3. Externa medel för forskning (bidrags- och uppdragsintäkter – bakåtblickande treårsmedelvärde);

4. Publikationer (bibliometriskt index, det vill säga den nationella kvalitetsindikatorn vetenskaplig produktion och citeringar)

Graden av omfördelning kommer att skruvas upp enligt följande schema för viktningen (%) av fördelningsnycklarna:

År

Basanslag

Doktorander

Externa medel

Bibliometri

Anslag 2012

2013

4

6

6

4

80

2014

8

12

12

8

60

2015

12

18

18

12

40

2016

16

24

24

16

20

2017

20

30

30

20

0

Tjugo miljoner kronor av utbildningsanslaget viks för strategisk kompetensutveckling för lärare. Dessa pengar delas ut i proportion till hur många helårsekvivalenter fakultetens anställda professorer och lektorer motsvarar.

Kvalitetsindikatorn vetenskaplig produktion och citeringar i ett nötskal

Även om det svenska systemet för fördelning av direktanslag för forskning och forskarutbildning genom de två så kallade kvalitetsindikatorerna har varit igång sedan budgetåret 2009, så uppkommer fortfarande frågor om hur detta system fungerar. Särskilt frågor om vetenskaplig produktion och citeringar (den andra är externa medel) är värda att reda ut. Därför denna text.

Bakgrund

Innan 2009 fick landets lärosäten sina direktanslag till stor del genom historisk hävd. Ibland förekom också politiskt motiverade tillskott, såsom satsningen på de nya universiteten. Inspirerat av hur andra länder hanterade resursfördelningen samt att den svenska tilldelningen kritiserades för att vara alltför konservativ och inte byggde på vad som anses vara akademisk kvalitet, föreslogs i ”Resurser för kvalitet” (SOU 2007:81) att med akademisk trovärdighet samt på ett transparent sätt införa ett belöningssystem för goda insatser med syfte att sporra Sverige som forskningsnation.

Regeringen satte ner foten i propositionen ”Ett lyft för forskning och innovation” (2008/09:50) och presenterade där två lika tungt vägande kvalitetsindikatorer; externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar. Dessutom, för att bland annat inte missgynna lärosäten med stor andel humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, infördes ytterligare vikter på lärosätesnivå för att jämna ut effekter som uppkommer genom att det finns skillnader i lärosätenas vetenskapliga profiler. Anledningen till denna kompensation är att alla forskningsinriktningar inte har lika lätt att få externa medel och att publiceringstraditionerna skiljer sig åt.

Indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

Införandet av indikatorn för vetenskaplig produktion och citeringar, är menat att ge tydliga incitament till lärosätena att öka kvaliteten och konkurrenskraften, även om ”Ett lyft för forskning och innovation” kunde varit explicitare i det fallet. Genom att öka antalet citeringar i välrenommerade internationella tidskrifter ska Sverige flytta fram sin position som forskningsnation. Frågan hur man mäter en sådan sak. I ”Ett lyft för forskning och innovation” föreslås att indikatorn ska innehålla en kombination av områdesjusterad vetenskaplig produktion och fältnormaliserade citeringar av publikationer i databasen Web of Science.

Följden av beslutet är bland annat att enbart de tidskrifter som indexeras i Web of Science – databaserna Science Citation Index, Social Science Citation Index och Arts & Humanites Citation Index; publikationskategorierna articles, reviews, proceeding papers och letters – är gångbara i sammanhanget. (Låt vara att denna databas växer hela tiden; över 13 000 tidskrifter är indexerade i dagsläget.) I Web of Science förs en tidskrift till en eller flera av över 200 tidskriftsklasser (mikroklasser). För den bibliometriska analysen slås dessa samman (genom analys av den samlade citeringstrafiken) till 34 makroklasser som representerar större forskningsfält med liknande publiceringsförhållanden. Indikatorn beräknas i regel som ett fyraårigt medelvärde.

Principer

En artikel hänförs till ett lärosäte genom författaradressen. En publikation och citering vägs relativt genomsnittet för det eller de publiceringsfält som tidskriften för publikationen förekommer i. Fält med hög artikelproduktion får därför till följd att fältets enskilda publikationer blir mindre värda än inom ett fält där produktionen är låg. Likadant förhåller det sig med antalet citeringar. Inom fält där den förväntade citeringsgraden är hög, väger varje citering mindre än inom fält där medelciteringsgraden är låg. Denna (fält)normalisering (se ”Resurser för kvalitet”, sidorna 389–443) gör alltså att produktion och citeringar från olika fält får olika vikter när varje lärosätes sammalagda värde (bibliometriskt index) kalkyleras. Avsikten är möjliggöra jämförelser över ämnesgränser.

Vetenskaplig produktion

Normaliseringen av den vetenskapliga produktionen sker genom att varje forskningsfält tilldelas ett referensvärde som räknas ut genom att estimera hur många artiklar en normalproduktiv (nordisk) forskare producerar inom fältet. Varje lärosäte erhåller därigenom ett värde på vad lärosätets vetenskapliga produktion av artiklar motsvarar i antal normalproducerande författare. Utgångspunkten är att antalet artiklar per författare följer en viss fördelning inom varje fält. Analys av denna så kallade ”Waring-fördelning” möjliggör skattningen. Produktionen inom varje fält divideras med motsvarande referensvärde. Exempelvis om referensvärdena för fysik, odontologi och sociologi är: 1,0; 0,5 respektive 0,2, väger en artikel i sociologi lika mycket som fem i fysik och två och en halv i odontologi. På så sätt kan ett lärosätes vägda artikelproduktion summeras fält för fält.

Citeringar

Citeringar mäter indirekt forskningens internationella genomslagskraft. Normaliseringen sker på artikelnivå. Varje enskild artikels citeringar jämförs med den internationella forskningens citeringsfrekvens inom fältets tidskriftsklasser. Citeringsgraden är antalet citeringar som artiklar inom ett fält har, dividerat med medelvärdet av antalet citeringar inom det fältet. Om kvoten är större än ”1” i ett fält, citeras artiklarna således mer än världsgenomsnittet; om den är lägre än ”1” mindre än världsgenomsnittet. För varje fält beräknas en vikt för att balansera olikheter i citeringsfrekvens så olika fält kan jämföras. Om vikterna för fysik, odontologi och sociologi är – till exempel – 0,5; 1,0 respektive 3,0, väger en citering inom tidskriftsklassen sociologi lika tungt som sex citeringar inom fysik och tre inom odontologi.

Fraktionalisering används, vilket betyder att om en artikel har gjorts i samarbete mellan, till exempel, tre lärosäten, tilldelas varje lärosäte 1/3 av artikeln. En artikel som är affilierad till enbart ett lärosäte väger alltså tyngre för det lärosätet än en som är gjord i samarbete med andra lärosäten. Självciteringar räknas inte.

Bibliometriskt index

Varje lärosäte tilldelas ett bibliometriskt index som är summan av produkterna av den vetenskapliga produktionen och citeringsgraden för varje fält för de artiklar som lärosätet står för i Web of Science. Sättet innebär att artiklar som inte citeras ej heller ger någon utdelning (om man multiplicerar ett tal med ”0” blir svaret alltid ”0”), vilket innebär att det bibliometriska indexet i grund och botten är en citeringsindikator.

Humaniora utgör ett undantag härvidlag eftersom endast normaliserad vetenskaplig produktion räknas i och med att citeringsgraden alltid sätts till ”1”. Anledningen är att citeringsdata inom humaniora får för högt genomslag på grund av relativt få citeringar. Utväxlingsgraden på artiklar inom humaniora blir därmed förhållandevis hög.

Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet räknar inför varje budgetproposition ut den vetenskapliga produktionen och citeringarna för varje lärosäte[1] (se tabell nedan).

Sammanfattning fördelningsunderlag för 2013
Lärosäte Volym Medel-citering Bibliometrisk index Andel
Uppsala universitet

5123.0

1.14

5050.6

12.54%

Lunds universitet

5599.2

1.14

5654.4

14.04%

Göteborgs universitet

3730.6

1.17

4101.5

10.18%

Stockholms universitet

3219.8

1.30

4123.2

10.24%

Umeå universitet

2530.2

1.06

2461.8

6.11%

Linköpings universitet

2385.6

1.08

2366.1

5.87%

Karolinska institutet

5479.8

1.28

5246.5

13.02%

Kungliga tekniska högskolan

3447.6

1.07

3095.3

7.68%

Chalmers tekniska högskola

2124.2

1.14

1837.8

4.56%

Luleå tekniska universitet

687.3

0.74

478.6

1.19%

Sveriges lantbruksuniversitet

2172.9

1.19

2198.5

5.46%

Karlstads universitet

298.8

0.74

293.1

0.73%

Mittuniversitetet

330.3

0.85

343.7

0.85%

Linnéuniversitetet

507.0

0.91

570.9

1.42%

Örebro universitet

436.5

1.09

603.4

1.50%

Blekinge tekniska högskola

128.4

1.10

162.4

0.40%

Högskolan i Jönköping

211.6

0.85

239.5

0.59%

Malmö högskola

273.3

0.76

249.6

0.62%

Mälardalens högskola

175.5

0.86

192.7

0.48%

Gymnastik- och idrottshögskolan

30.5

0.84

22.2

0.06%

Högskolan i Borås

127.0

0.64

81.7

0.20%

Högskolan Dalarna

86.3

0.93

81.5

0.20%

Högskolan på Gotland

13.8

1.17

25.3

0.06%

Högskolan i Gävle

119.8

0.73

130.4

0.32%

Högskolan i Halmstad

102.4

1.06

140.7

0.35%

Högskolan Kristianstad

66.0

1.23

82.6

0.21%

Högskolan i Skövde

138.3

0.92

137.3

0.34%

Högskolan Väst

47.0

0.67

41.4

0.10%

Södertörns högskola

138.0

0.97

268.1

0.67%

Totalt

39730.4

1.14

40281.0

100%

 I regeringens proposition ”Forskning och innovation” (2012/13:30) ges Vetenskapsrådet i uppdrag att utreda och lämna förslag till ett resursfördelningssystem som gör det möjligt att fördela direktanslaget med kollegial bedömning. En fördelning av resurser utifrån sådan bedömning kan dock inte vara aktuell att införa förrän tidigast 2018. I väntan på detta, dubbleras med början 2014 omfördelningen som kvalitetsindikatorerna står för.

Slutsats

För att en vetenskaplig publikation ska räknas in i kvalitetsindikatorn, krävs således att den tidskrift som artikeln är publicerad i finns indexerad i Web of Science. Vidare, för att den fraktionaliserade icke självciterade artikeln ska ingå i indikatorn ska den dessutom ha blivit citerad inom det fyraåriga citeringsfönstret.

Malmö högskola, då?

Det är upp till varje lärosäte att förhålla sig till den svenska modellen för (om)fördelning av det direkta statsanslaget. Malmö högskola har sedan 2010 i sin interna fördelning av statsanslaget för forskning rekonstruerat det nationella bibliometriska indexet för sina fakulteter och låtit det påverka den interna resursfördelningen. År 2013 fördelas drygt tre miljoner kronor på nyckeln bibliometriskt index. Omfördelningen kommer att femdubblas stegvis fram till år 2017. Därmed finns ett tydligt incitament för att Malmö högskolas medarbetare ska publicera sig i internationella tidskrifter. Malmö högskolas interna fördelningsmodell (Dnr. Mahr 20-2012/319) säger emellertid inget om att fakulteterna måste ta detta i beaktande i vidarefördelningen av anslaget till institutioner (motsvarande).

Det kan finnas anledning till att se över publiceringsstrategierna på olika nivåer inom högskolan i ljuset av vad som premieras, men med samtidig hänsyn till vad som är gångbart inom varje forskningstradition. Vi ska också veta att många indikatorer har – och kanske också ska ha – en begränsad livslängd. Denna redogörelse blir därför på ett sätt en ögonblickbild av hur situationen ser ut i slutet av 2012. Men det går inte att komma ifrån att nuvarande system gynnar en ökad internationalisering, vilket samtliga representanter för vetenskaplig produktion borde se som något positivt.

Hur står sig Malmö högskolas forskning i jämförelse med andra svenska lärosäten?

Benchmarking brukar innebära att man utvärderar sin verksamhet kvantitativt i förhållande till andra inom sitt verksamhetsområde. Denna benchmarking visar hur Malmö högskola står sig jämfört med andra lärosäten i Sverige i fråga om de nationella kvalitetsindikatorerna för forskning – externa medel och vetenskaplig produktion och citeringar (bibliometriskt index) – som används i fördelning av forskningsanslaget till landets lärosäten. Benchmarkingen (läs hela rapporten) redovisades i Forum för forskning på deras möte den 30 augusti 2012 och det är fjärde gången i rad som en sådan benchmarking görs för Malmö högskola.

Liksom vid förra benchmarkingen placerar vi oss på 18:e plats för båda indikatorerna men även om vi inte passerar något lärosäte, så har vi glädjande nog ökat våra indikatorutfall mer än genomsnittet för de 28 lärosätena som undersökningen omfattar.

Om motsvarande ranking görs med hänsyn till utväxlingen av vårt direktanslag för forskning förbättras båda placeringarna. Det betyder att vårt forskningsanslag förvaltas väl; vi är effektiva när det gäller att dra in externa medel, men också att anslaget ger förhållandevis bra utdelning i den vetenskapliga produktionen i form av publikationer.

När staten fördelar anslaget via indikatorerna i Budgetpropositionen så viktas lärosätenas mix av forskningsinriktningar i fördelningsmodellen för att inte diskriminera lärosäten med stor andel humaniora och samhällsvetenskap. Dessa forskningsinriktningar har som bekant inte lika lätt att attrahera externa medel som teknik och medicin. Så långt är allt väl. Men när viktkoefficienterna för Malmö högskola räknades ut i starten för detta resursfördelningssystem blev det inte alls bra. Regeringen utgick från hur anslaget fördelades i Budgetpropositionen sista gången då pengar öronmärktes till vetenskapsområden. Malmö högskola hade vid den tiden anslaget i två ungefär lika stora påsar; en för medicin (med vikten 1,0) och en för ”övrigt” (med vikten 1,1). Vår samlade viktkoefficient sattes därmed till 1,05 (Se Tabell 3 i Benchmarkingen). Det är bara det att vår största del av verksamheten inom ”övrigt” är humaniora-samhällsvetenskap som har vikten 2,0. En rättvisande samlad vikt för Malmö högskola borde därför ligga nära 1,5. Trots flera påpekanden från vår sida har den inte ändrats. Genom åren har vi gått miste om flera miljoner kronor i anslag på grund av detta. Därför ser vi fram emot att Anders Flodströms förslag i Prestationsbaserad tilldelning för universitet och högskolor genomförs så snart som möjligt, nämligen att underlaget till alla viktfaktorer fortsättningsvis ska hämtas från Statistiska Centralbyrån (i likhet med viktkoefficienterna för de högskolor som inte hade vetenskapsområde vid den tidpunkten då vikterna bestämdes).

Koll på senaste nytt?

Så här på sluttampen innan sommaren drar igång på allvar, tog Malmö högskola en del beslut som rör vår forskning och forskarutbildning och som kan vara bra att ha koll på:

  • I juni tog högskolestyrelsen beslut om att inrätta en doktorandkår vid Malmö högskola. Kårens officiella namn är Malmö doktorandkår och den kommer bli en tydlig och kontinuerlig diskussionspartner i kvalitetsutvecklingen av vår forskarutbildning. Vi hälsar dem välkomna!;
  • Rektor inrättade ämnena nummer 14 och 15 på forskarnivå: Internationell migration och etniska relationer samt Urbana studier (beslut). Dessa två nya ämnen sorterar under Kultur och samhälle och ingår i det område för forskarutbildning som Högskoleverket senast beviljade Malmö högskola examenstillstånd för – Migration, urbanisering och samhällsomvandling (MUSA);
  • En ny centrumbildning – Centrum för Akademiskt lärande – inrättades med Lärande och samhälle som värdfakultet. Centrum för Akademiskt lärande kommer bland annat bli ansvarigt för drift och utveckling av de högskolegemensamma forskarutbildningskurserna och utbildningen för handledare på forskarnivå (se beslutet);
  • Nya regler gäller för rektors undertecknande av ansökningar om externa medel. Enbart ansökningar som har en total projektbudget på minst 15 miljoner kronor behöver hädanefter undertecknas av rektor såvida finansiären inte kräver rektors underskrift. Övriga ansökningar hanteras av respektive fakultet enligt en särskild checklista. (Checklistan hittas till exempel på vår hemsida för medarbetare, under funktioner och tjänster: ”blanketter”.)

Den 1 juli tillrädde Hans Lindquist, Kultur och samhälles förre dekanus, den nya positionen som vicerektor för forskning och forskarutbildning. Det betyder bland annat att han till hösten tar över ordförandeskapet i Forum och forskning efter rektor.

Tills nästa gång: Glad sommar!

Uppföljning av forskningen 2011

Det är dags att sammanfatta den mer detaljerade redovisningen av hur Malmö högskolas forskning och forskarutbildning har gått under 2011; om du vill ha all information: se den fullständiga rapporten. Vissa resultat presenterades tidigare i vår (se bloggen från den 13 mars) som visade att såväl intäkter, publikationer, antalet professorer och examina i forskarutbildningen har ökat i jämförelse med 2010. Malmö högskolas forskning går med andra ord framåt.

En mer detaljerad bild över det som mätts visar de tre ledande fakulteterna för följande mätvariabler:

  • Forskningsvolym (antalet personår som läggs ner på forskning) 1. LS (85); 2. OD (67); 3. KS (48)
  • Internationella artiklar i peer-review granskade tidskrifter: 1. HS (97); 2. OD (90); 3. LS (30)
  • Antal aktiva doktorander: 1. LS (74); 2. OD (49); 3. HS (45)
  • Forskningsintäkter (bidrag och uppdrag, miljoner kronor): 1. LS (34); 2. HS (25); 3. KS (19)
  • In kind-finansiering (uppskattning, miljoner kronor). 1. LS (14); 2. OD (7); HS (4)

rapporten går det också att läsa att medarbetarna har dragit in över 100 miljoner nya forskningskronor till Malmö högskola under 2011 och att det sammanlagda beloppet för de beviljade och obeviljade ansökningarna motsvarar minst 700 miljoner kronor. Ett imponerande ansökningsarbete således!

Den planerade högskolegemensamma servicefunktionen för stöd i ansökningsarbetet kan öka såväl antalet ansökningar som deras träffprocent. Eftersom Malmö högskola inte kan räkna med några stora förstärkningar av det statliga forskningsanslaget, kommer vår förmåga att attrahera externa medel bli helt avgörande för den planerade expansionen av forskning och utbildning på forskarnivå.

Rank, rankare, rankast

Ranking av lärosäten har kommit att bli vardagsmat. Times Higher Educations prestigeladdade World University Rankings tillhör de mest kända globla rankingarna, men det finns också en hel del nationella rankingar. För svenska lärosäten finns bland andra U-Rank. Uppsjön av rankingar berättar olika saker och har olika målgrupper. I de fall som presumtiva studenter (eller kanske hellre deras föräldrar) utgör målgrupp, ska rankingen vägleda valet av var studierna ska genomföras. I andra fall används de av lärosätena själva för kraftmätning med sina konkurrenter och (när utfallet är positivt) som reklam.

Fascinationen för tabeller med ”bra-bättre-bäst” har på senare tid utmanats av horisontella rankingar som istället tar fasta på att beskriva högskolelandskapets mångfald. Vissa lärosäten är kanske bra på regionalt engagemang medan andra är bra på distansutbildning. Även ett lärosätes inre struktur utslätas när verksamheten på ett eller annat sätt summeras till en siffra (som ackumuleras av ett antal viktade indikatorer) som inte alltid pekar ut de egentliga topparna och dalarna inom lärosätet. Rankingens upplösningsgrad blir därmed proportionell till dess upplysningsgrad. Sen påverkar naturligtvis också valet av indikatorer (och hur de viktas) rankingresultatet.

Ofta spelar indikatorer för forskning större roll än utbildning(skvalitet) och samverkan. För- och nackdelar med olika rankingar och vem som är lämpligast att utföra dem diskuterades vid The 4th Annual International Symposium on University Rankings and Quality Assurance 2012. På mötet annonserades att EU-kommissionen kommer att som ett led i moderniseringen av högre utbildning att rekommendera genomförandet av U-Multirank; en horisontell ranking (som i piloten, där Malmö högskola deltog, handlade om engineering and business studies).

Malmö högskola deltar under våren 2012 tillsammans med cirka 90 andra nordiska lärosäten i en annan horisontell ranking (U-Map) som tar fasta på att göra beskrivningen av högskolelandskapet i Norden mer transparent och jämförbar. Center for Higher Education Policy Studies (CHEPS) vid University of Twente i Holland har av EU-kommissionen fått uppdrag att samla in och sammanställa information om studenter, personal, utbildningsutbud, forskning och samverkan för de nordiska lärosätena. Kartläggningen ger en ögonblicksbild av hur tyngdpunkterna inom ett lärosäte fördelas på utbildning, forskning, internationalisering och regionalt engagemang. U-Map kan därmed bli ett värdefullt redskap för att relatera självbilden till den empiriskt kvantifierade bilden och kanske också för ge uppslag till samarbeten med lärsosäten med profil liknande vår egen. Det ska bli intressant att se resultatet senare i år, inte minst därför vi har eget jämförelsematerial, eftersom Malmö högskola var ett av tre lärosäten i Sverige som fullföljde U-Maps pilotprojekt för två år sedan.

Prestationsbaserad resurstilldelning

Sedan 2009 har en del av direktanslaget till Sveriges lärosäten (om)fördelats med: 1.) hur mycket det enskilda lärosätet drar in i externa medel och 2.) i vilken mån ett urval av publikationer (de som finns indexerade i databasen Web of Science) citeras. Redan när det nya systemet infördes, flaggade regeringen upp att systemet skulle ses över. Det dröjde emellertid till 2010 innan ett uppdrag formulerades. I uppdraget ingick bland annat att se över vilka komplement som skulle kunna finnas till ovanstående två kvalitetsindikatorer och hur kvalitet i samverkan med omvärlden skulle kunna bli en del av resurstilldelningssystemet. Uppdraget gick till före detta kanslern Anders Flodström och den resulterande rapporten har varit ute för synpunkter hos berörda till den 15 mars 2012. Malmö högskola var en av remissinstanserna. I korthet tyckte vi så här:

  • Ändrade viktfaktorer: Ja. Alla viktfaktorer bör i fortsättningen hämtas från SCB.
  • Impactfaktorer i stället för citeringsparametern: Mer nej än ja. Förslagets nackdelar är större än dess fördelar.
  • Indikator för samverkan och nyttiggörande av forskningsresultat. Ja. Men det krävs utvecklingsarbete innan den kan bli operationell.
  • Förändringar för externa medel. Nej. Medel från VR och ERC ska inte ha en högre viktfaktor än medel från andra finansiärer.
  • Basresurs grund för omfördelning. Ja. En större andel av basresursen ska ingå i omfördelningen. Dessutom borde detta beräkningsbelopp höjas till 20 000 kronor per helårsstudent och fredas från omfördelning.

Malmö högskolas hela svar finns här.

Forskningen på ”G”

Vi följer årligen upp den forskning och forskarutbildning som pågår vid Malmö högskola. Nu är de flesta resultaten för 2011 sammanställda, vilket betyder att jämförelser kan göras med tidigare år för att avgöra om vi är på rätt väg.

Det ser ut som om 2011 var ett bra forskningsår. Titta på nedanstående lista över ett antal nyckelvariabler. Skillnaden mellan 2011 och 2010 finns inom parentes. Alla dessa mått på forskningsverksamheten vid Malmö högskola uppvisar alltså ett bättre resultat än föregående år. Framgångarna är glädjande och bådar gott inför framtiden. Det kan ju ta flera år innan våra ökade forskningsintäkter omsätts i en ökad vetenskaplig produktion (läs: publikationer).

  • Forskningsvolym: 287 personår (+ 18)
  • Intäkter: 223 miljoner kronor (+ 16)
  • Professorer: 78 (+ 20)
  • Internationella artiklar: 256 (+ 20)
  • Aktiva doktorander: 207 (+ 4)
  • Forskarexamina: doktorsexamina: 30 (+5); licentiatexamina: 15 (+10)

 En mer detaljrik redogörelse kommer senare i vår som också har med in kind (i natura) finansiering samt mönster och utfall för ansökningar om externa medel.