De statliga forskningsrådens styrelser

Majoriteten av ledamöterna i de statliga forskningsrådens styrelser (Vetenskapsrådet (med dess tre ämnesråd), Formas och Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd)) utses enligt en särskild förordning om elektorsförsamling vid forskningsråd. Avsikten är att forskarna vid landets lärosäten på detta sätt ska ha inflytande över forskningsrådens verksamhet. Mandattiden är tre år och det är under hösten dags att se till att nya ledamöter är på plats från och med årsskiftet 2015/2016.

Universitetens och högskolornas forskande personal bestämmer vilka personer från högskolesektorn som ska sitta i forskningsrådens styrelser. Att bli överens om elektorsförsamling som ska peka ut styrelseledamöterna är därför en relativt stor apparat eftersom det gäller att akademin är delaktig i en form som gör det troligt att dessa personer har akademins förtroende.

Lunds universitet ansvarar för att elektorer för varje lärosäte utses i den region som Malmö högskola tillhör (i vår region ingår också Blekinge Tekniska högskola, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad och Linnéuniversitet). Antalet elektorer i regionen bestäms av de senaste tre årens officiella personalstatistik. Ju fler disputerade lärare, desto fler elektorer. Sådan proportionalitet praktiseras i princip även inom regionen. Av regionens 53 elektorer tillhör därför 32 Lunds universitet, 8 Linnéuniversitet och 7 Malmö högskola. Övriga lärosäten har vardera två elektorer.

Malmö högskola har nu utsett sina sju elektorer (med personliga ersättare) efter förslag från fakulteterna; två elektorer inom Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap (Sven Persson och Karina Vamling) respektive Forte (Anna Lundberg och Finnúr Magnusson). Övriga råd har en elektor vardera: (Ann Wennerberg, VR-medicin; Christina Bjerkén, VR-natur- och teknikvetenskap; Carina Listerborn, Formas). Dessa sju ska alltså delta i valet av högskolesektorns ledamöter i styrelserna. Valet kommer att förrättas i december i Stockholm.

Om vi jämför årets antal elektorer med den förra fördelningen 2012, visar det sig att vår region har ytterligare två elektorer nu. Det betyder att andelen forskande personal i regionen har ökat mer än i övriga landet under den senaste treårsperioden eftersom det totala antalet elektorer i Sverige är lika stort vid båda tillfällena. Förra gången hade Malmö högskola fem elektorer, vilket visar att Malmö högskola är en del i den tillväxten. De två nya elektorerna har vunnits genom att personalen som är inriktad på forskning inom Fortes och Formas’ verksamhetsområden har vuxit mer vid Malmö högskola än vid andra lärosäten i landet.

Även om styrelseledamöterna sitter där i kraft av sina personliga meriter, går det ändå att fundera över hur representativa de 20 ledamöter i VR:s, Formas’ och Fortes styrelser egentligen är när ingen av dem är anställd vid någon högskola eller de nya universiteten. Erfarenheter från dessa två typer av lärosäten, många gånger med dynamisk utveckling inom forskning och forskarutbildning, riskerar därmed att löpa vid sidan av den förhärskande uppfattningen hur forskning bedrivs. Att kvotera en viss del av styrelseplatserna till högskolor och nya universitet hade gjort att en mångfald i sätten och i förutsättningarna för att bedriva forskning bättre hade kunnat tas tillvara i forskningsrådens verksamhet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *