Bäst bibliometriutväxling på Malmö högskolas forskningsanslag

Få har väl missat att Malmö högskolas forskning går väldigt bra sedan en tid tillbaka. Såväl uppföljningen 2014 (se Forskningsbloggen 2015-06-10) och den nyligen visade prestationsprofilen för vetenskaplig publicering (se Forskningsbloggen 2015-05-08) omvittnar detta. Den senaste benchmarkingen förstärker denna bild. (Läs hela benchmarkingrapporten här.).

Årets benchmarking – den sjunde i raden – visar hur Malmö högskolas prestationer står sig i förhållande till andra lärosäten i landet beträffande kvalitetsindikatorerna externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar (det senare i form av bibliometriskt index). Indikatorerna har används i (om)fördelning av basanslaget för forskning och forskarutbildning sedan 2009. Indikatorvärdena bygger på löpande flerårsperioder och därför blir förändringarna mellan åren i allmänhet små.

Malmö högskola placerar sig på 16:e plats respektive 14:e plats (av 28) av landets lärosäten för externa medel respektive vetenskaplig produktion och citeringar, precis efter Linnéuniversitetet respektive Örebro universitet, men alldeles före Mälardalens högskola (externa medel) och Karlstads universitet (publicering). För båda indikatorerna är det en förbättring jämfört med 2014; en position för externa medel och två för publiceringen. Utfallet av Malmö högskolas båda indikatorer för kvalitet har sedan 2009 ökat betydligt mer än genomsnittet för de lärosäten som omfattas av denna benchmarking.

Riktigt upplyftande för Malmö högskolas del blir resultatet då hänsyn tas till hur effektivt landets lärosäten presterar i förhållande basanslagets storlek (prestation/basanslag). I en sådan studie av forskningsanslagets utväxling förbättras Malmö högskolas ovan nämnda positioner betydligt: plus sju steg för externa medel respektive plus 13 (!) steg för publicering. När det gäller det bibliometriska indexet är Malmö högskola således effektivast bland landets lärosäten! Om en sammanvägd rankning görs för effektivitet, där förmågan att generera externa medel och publikationer väger lika tungt, finns numera Malmö högskola på tredje plats (efter Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska högskolan), en förbättring med tre positioner sedan förra benchmarkingen och så många som 16 sedan 2009.

I och för sig är rankningen är bakåtblickande och inte ännu uppdaterad med 2014 års prestationer men Uppföljningen 2014 uppvisar en ökning av externa medel, vilket kan indikera att det finns möjlighet för Malmö högskola att i framtiden ytterligare kan stärka sin framskjutna position för denna indikator. Ökningen beträffande publiceringar är inte lika markant som mellan 2011–2013 och kan därför mycket väl vara i paritet med den generella ökning som konstateras bland landets lärosäten. En brasklapp bör emellertid kastas in: vi bör vara observanta på att Malmö högskolas externa medel och bibliometriska index trots allt är av en sådan storlek som gör benchmarkingens effektivitetsmått känsligt för relativt små förändringar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *