I samband med besöket som Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning gjorde i Malmö tidigare i år presenterades en bibliometrisk studie som Ulf Sandström hade plockat fram på uppdrag av Malmö högskola. Den presenteras här i populär form:
Bibliometri är en sammanfattning av olika sätt att studera kommunikations- och publikationsmönster, framför allt med hjälp av statistik i samband med informationsspridning. När det gäller universitet och högskolor är spridningen av forskningsresultat en viktig beståndsdel i verksamheten och därmed av särskilt intresse. Ett vedertaget sätt att mäta spridningen av forskningsresultat är citeringar, med andra ord hur ofta en publikation refereras till i vetenskapliga sammanhang. Ju fler citeringar, desto större spridning anses forskningsresultatet ha. Med detta sätt att se saken, innebär det att de publikationer som har allra flest citeringar inom sitt område tillhör de mest betydelsefulla.
Sandström kvantifierar spridningen av forskningsresultat inom det vetenskapliga samfundet genom att tilldela de mest citerade publikationerna ett högre poängantal än de som inte citeras lika flitigt (Excellenssatsningarna – belöning för kön eller för toppforskning? I Tänka vidare – forskning, finansiering, framtid, Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2015/2016, se sidorna 73–77). På det sättet kan de forskare som står för de citerade publikationerna rangordnas. För att beskriva förhållandet i Sverige använder Sandström en databas som omfattar nästan 50 000 svenska forskare. Beroende på hur väl dessa forskare citeras, grupperas de i tiondelar (deciler) som var och en beskriver olika grader av hur väl en forskare citeras. De forskare som citeras allra mest inom sitt fält hamnar i den högsta tiondelen (decil 1) och därefter finns en fallande skala ner till den lägsta tiondelen (decil 10) som innehåller de forskare som citeras allra sparsammast.
Metoden möjliggör att en prestationsprofil för ett lärosätes forskande personal kan upprättas. Bland annat kan ett lärosätes prestationsprofil jämföras med det svenska genomsnittet − som följaktligen har 10 procent av forskarna i varje decil. En överrepresentation (mer än 10 procent) i de högpresterande övre decilerna (decilerna 1 till och med 5) är således positiv, särskilt beträffande den översta decilen (decil 1). På motsvarande sätt är det negativt för ett lärosäte att ha mer än 10 procent av den forskande personalen i de deciler där minst citeringar presteras (decilerna 6 till och med 10).
Malmö högskola prestationsprofil (se tabell nederst) är mycket fördelaktig. Av Malmö högskolas forskare är nämligen ovanligt många bland de tio procenten som är mest citerade (decil 1), men Malmö högskolas forskare är även överrepresenterade på den resterande övre halvan (decilerna 2–5). Av detta följer att Malmö högskola har ett mindre antal forskare än landet i övrigt på den mindre framgångsrika undre halvan (decilerna 6–10). Malmö högskola har 60 procent av forskarna på övre halvan; tio procentenheter högre än vad som förväntas vid svenska lärosäten.
Tilläggas kan att underlaget utgörs av publikationer i Web of Science 2008–2011 med citeringar under perioden 2008–2014. Malmö högskola har ökat sin publicering efter 2011 och därmed har också underlaget för framtida citeringar ökat.
Tabell. Malmö högskolas publiceringsprofil för vetenskaplig publicering. Ett lärosätes prestationsprofil som överensstämmer med den svenska har 10 % av sin personal i varje decil (tiondel).
| DECIL 1 | 14% |
| 2 | 10% |
| 3 | 12% |
| 4 | 13% |
| DECIL 5 | 11% |
| 6 | 7% |
| 7 | 9% |
| 8 | 8% |
| 9 | 7% |
| DECIL 10 | 8% |