I Universitets- och högskolerådets föreskrifter rörande bilagan till examensbevis (UHRFS 2013:9) står det att lärosätet där ska ”ange om lärosätet har universitetsstatus (university), eller är en högskola med rätt att utfärda examina på forskarnivå inom ett område (university college with the right to award third cycle qualifications in a domain), eller är en högskola (university college).” Uppdelning mellan universitet och högskolor kan ifrågasättas i detta sammanhang (i examensbeviset, alltså). Dessutom måste man undra om denna information tillför något överhuvudtaget för en utländsk läsare med tanke på hur det svenska högskolelandskapet ser ut efter forskarutbildningsreformen som ledde till att alla lärosäten numera efter beviljning kan bedriva forskarutbildning.
På vilken grundval vilar uppdelningen på? Grundas åtskillnaden på kvalitetskillnad i utbildning och/eller ska olika typer av lärosäten inte ge samma värde i examen? Goda (och även mindre goda, för den delen) forskarutbildningar kan finnas vid såväl universitet som högskolor, precis som det har visat sig för grundnivån och den avancerade nivån i Universitetskanslersämbetets nationella utvärderingar av utbildningar. Av den anledningen framstår en tudelning av landets lärosäten i examensbevisen som minst sagt klåfingrig. Inte minst med tanke på att högskolorna när det gäller forskarnivån erhåller tillstånd av Universitetskanslersämbetet (tidigare skötte Högskoleverket granskningarna) att examinera inom ett område efter ett ansökningsförfarande med en bedömargrupp. Sådan kvalitetskontroll måste inte universiteten genomgå.
”University college” kan betraktas som en specialbeteckning på ”högskola” i ett fåtal länder, bland dem Sverige. Men om ni går in och tittar på de svenska högskolornas engelska hemsidor, kallar samtliga högskolor som har rätt att utfärda doktorsexamen sig numera för ”university” – precis som Malmö University har gjort länge – trots att Universitets- och högskolerådets svensk-engelska ordbok förespråkar att alla istället borde heta ”university college”. I många andra länder betyder ett ”university college” att ett sådant ingår i ett större universitet, till exempel University College London (UCL) som ingår i University of London. (UCL har förresten en hedrande femteplats i Europa på Times Higher Education senaste rankinglista.)
Anledningarna till högskolornas tvekan att kalla sig ”university college” i olika sammanhang är då förmodligen (åtminstone) tre:
1. ”University college” betyder något annat i många andra länder och att ha med en sådan benämning i ett Diploma Supplement kan generera fler frågor än svar;
2. Högskolor med rätt att utfärda examen på forskarnivå uppfyller med denna rätt de krav som ställs i utlandet på universitet. Därmed tillför ”university college” i Diploma Supplement ingen merinformation (utan kanske hellre desinformation);
3. För forskarnivån kan olika lärosätesbeteckningar i ett examensbevis implicera ett ”downstairs university college” och ett ”upstairs university”, något som det grannlaga ansökningsförfarandet som den enda väg för högskolorna att få examenstillstånd för område på forskarnivån talar emot. Malmö högskola har gått denna väg ett flertal gånger och har nu examenstillstånd på forskarnivån i nästan hela verksamheten (se också Forskningsbloggen från den 8 september 2014). Resultaten av Universitetskanslersämbetets nationella kvalitetsutvärderingar av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå ger inte heller anledning att särskilja mellan dessa två typer av lärosäten.
Slutsats: skrota uppdelningen i ”university college” och ”university” med start i Universitets- och högskolerådets föreskrifter om bilagan till examensbevis eftersom den förefaller både onödig och otidsenlig.