Att skapa ett utställningsteam
Rollerna i utställningsteamet kan variera beroende på utställning och en person kan ha flera roller i teamet. I boken ”Att bygga innehåll med utställningar talar Bäckström om ett ”tvärkunskapligt utställningsmakeri” (Bäckström s. 9). Deltagarna i teamet kan i olika faser ”ikläda sig rollen som expert och lärare och rollen som novis och elev” (Bäckström s 21). Viktigt att processen har plats för och integrerar expertkunskap, nybörjarundran och gruppspecifik allmänkunskap (ibid).
Att närma sig utställningsprocessen med kollegial approach är också något som rekommenderas i Dutkas artikel om utställningar på bibliotek. (Dukta s. 21) “Everyone can contribute something to the team, but there needs to be an overall coordinator” (ibid)
Utställningsverksamheten kan fungera som en form av ”talent spotting” i personalgruppen – oväntade talanger kan upptäckas såväl hos kollegor som hos sig själv. ”Exhibitions will diversify portfolios, unleash hidden talents, and provide the impeteus for new collaborations on campus” (Swanick s. 9)
Irène Karlbom Häll ställer i ett antologibidrag frågan vad som krävs för utställningsskapande i grupp. Hon framhåller vikten av att vara kunnig i sitt eget yrke (i vårt fall roll), respektera andras och se vilken nytta man kan ha av varandra. (Karlbom Häll, s 130) Man ska inte väja för konflikter som uppstår mellan olika intressen, utan tidigt få upp dem till ytan för att lösa dem. Ju fler inblandade kompetenser desto mer tidskrävande process, men sannolikt en bättre utställning
Rollen som bibliotekarie/kurator
Utställningskurator är en (delvis) ny roll för bibliotekarien att utforska och erövra. Vi har jämfört det med hur bibliotekarier tagit en pedagogisk roll som numer är självklar i ett högskolebibliotek
Våra utställningskuratorer har sett att de tar med sig viktiga kompetenser från bibliotekarieprofessionen. För att få forskarna att prata om sin forskning använder de sig av referensintervjun. De ställer frågor för att komma vidare i sin egen förståelse av ämnet – precis som de gör i en referensintervju för att kunna hjälpa en student/forskare att söka information.
Utifrån en första forskarintervju börjar processen att gestalta och göra forskningen begriplig. I utställningsteamet är det kuratorerna som ansvarar för det intellektuella, idémässiga innehållet men också att ha ett övergripande administrativt ansvar. En kurator är en katalysator och en ”editors of ideas” (George s.13) Att kuratera är att balansera mellan att tillfredsställa publikens behov av upplevelse, samtidigt med respekt för konstnären – i vårt fall forskaren. (George s. 32)
Kuraterade utställningar
I ”Litteraere udstillinger i biblioteksrummet” tar Rune Eriksson upp skillnaden mellan exponering och kuratering av bokutställningar på folkbibliotek (Eriksson, 2017). En kuraterad litteraturutställning, menar Eriksson, har ingen ambition att vara neutral utan syftar istället att poängtera ett angeläget ämne och sätta det i ett större sammanhang än vad en ”vanlig” tematiserad bokutställning gör (Eriksson s. 176). På liknande sätt arbetar kuratorn/bibliotekarien med att illustrera forskning, men också med att få besökaren att reflektera över och ta ställning i frågor som belyses i utställningarna.
Boken som artefakt
I utställningarna har vi lyft fram boken som artefakt och utställningsobjekt. Boken kan illustrera, kommentera och fördjupa det forskningsfält som kommuniceras. Inför varje utställning förvärvar vi nya titlar till våra samlingar. Det har gett upphov till en ny typ av kontextuellt förvärv till universitetsbiblioteket. Eftersom utställningarna berör aktuella och angelägna ämnen har det visat sig att dessa nyförvärv lånas och reserveras så fort de blir tillgängliga i bibliotekskatalogen, t.o.m. innan vernissage. I anslutning till utställningarna görs tematiska litteraturlistor som dokumenteras på utställningens webbsida.
Litteraturtips
Bäckström, Mattias (2016). Att bygga innehåll med utställningar : utställningsproduktion som forskningsprocess Lund : Nordic Academic Press
Dutka, A., Hayes, S. & Parnell, J. (2002). The surprise part of a librarian’s life: Exhibition design and preparation course. College and Research Libraries News, vol. 63 nr. 1 s. 19-21
Eriksson, Rune (2017). Litterære udstillinger i biblioteksrummet. In Biblioteksdidaktik (pp. 157-181). Hans Reitzel
George, Adrian (2015). The curator’s handbook : museums, commercial galleries, independent spaces London : Thames & Hudson, 2015.
Kalbom Häll, Irène (2017). Vem gör vad, hur gör de, och framförallt, vem bestämmer? I Hege Børrud Huseby & Pia Cederholm. Museumsutstillinger: å forstå, skape og vurdere natur- og kulturhistoriske utstillinger. Trondheim: Museumsforlaget, s.121-130
Matassa, Freda (2014). Organizing Exhibitions : A Handbook for Museums, Libraries and Archives. London: Facet Publishing.
Swanick, Sean, Rankin, Sharon & Reinhart, Melinda (2015). Curating Exhibitions in Academic Libraries: Practical Steps. Practical Academic Librarianship: The International Journal of the SLA, vol. 5 nr. 2 s. 1-22